Krönika

Calle Rosenqvist – 1825 dagar av bilder

Det är nu fem år sedan jag började på Kamera & Bild, fem år sedan jag började testa kameror och fyra år sedan jag tog över redaktörskapet. Fem snabba år – så känns det verkligen – men samtidigt har det också varit ett ruskigt spännande utsnitt i vad som händer i kameravärlden. Dagarna har lett till möten med spännande människor och intressanta lärdomar.

Det är egentligen inte förrän när jag blickar tillbaka på vad som hänt som jag ödmjukt konstaterar att alla möten med någon som håller en kamera i handen – eller visar en bild de tagit – har en historia att berätta. En historia som påverkar och ger influenser. Med lite tur sker detsamma med innehållet i Kamera & Bild, alltså ger dig en mjuk, spännande knuff framåt i just din kreativitet.

– Instagram är ett otyg, sa Thomas Knoll, skaparen av Photoshop, när jag träffade honom och hans fru under en middag i samband med den stora fotomässan Photokina i Köln under 2012. Det var ett spännande möte, ja, faktiskt ett av de absolut mest spännande jag haft under dessa fem år. 

Att få höra hur Photoshop växte fram genom programkod, hur det blivit det programmet är idag, och hur framtiden kanske ser ut för digital fotografering.

Innan jag lämnar middagen med Thomas tar hans fru en bild på mig och Thomas tillsammans, då han säger:

– Haha, du borde lägga ut den på din Facebook, men antagligen kommer dina vänner tro att den är photoshoppad ...

 

– Är det okej att jag dricker lite läsk under intervjun? frågade Nasa-astronauten Don Pettit, när jag intervjuade honom kring att fotografera i rymden. Don är rymdfotografen som har tagit tusentals bilder från den internationella rymdstationen ISS, från den häftiga fönsterbeklädda »kupolen«, som öppnar upp för en fantastisk vy ut mot rymden.

Från honom fick jag förklarat för mig hur det är att fotografera i tyngdlöshet, där det egentligen heller inte finns något upp eller ned. En spännande insikt, och en spännande tanke för vad det innebär för bildseende och komposition.

 

En annan sak som slagit mig är hur delat intresset är inom just fotografering. Vissa inriktar sig till fullo på teknik och teknisk bildkvalitet, medan många andra enbart tänker på innehåll och komposition. 

I många diskussioner och samtal med fotografer har jag suttit med och bevittnat viljor som med iver vill förklara för varandra vad man vill med sin fotografering. Det stora problemet är att de talar helt olika språk – det den ena säger förstår inte den andra, och tvärtom. 

Extra spännande är det när jag hör att båda faktiskt resonerar kring samma sak, men inte riktigt når fram till varandra. 

Kanske känner du igen dig, och har obefintlig förståelse för hur en bild du tagit inte kan upplevas så bra av andra, när du själv tycker att den är skapad och ömt vårdad till teknisk perfektion och knivskärpa.

Kanske känner du igen dig, och har obefintlig förståelse för hur en bild du tagit inte kan upplevas så bra av andra, när du själv komponerat den så mästerligt och arbetat med oskärpan på ett kreativt sätt.

 

Det jag lärt mig under dessa fem år som reporter, redaktör, journalist, fotograf eller vad som nu passar att kallas vid respektive jobb, är att alla ser olika på bilder. 

Men det är också det som är charmen, eftersom det aldrig finns något facit och alltid något nytt att diskutera.

Varje ny bild jag ser är som en ny dag. Man ser den, upplever den, drar lärdom av den och minns den om den var bra.

 

    Senaste numret