Galleri: Pressfotograf i naturen
Naturbilder tillhör inte vanligheterna i dagstidningar. Ingemar D Kristiansen på Sydsvenskan bevisar att natur och journalistik hör ihop.
Större text
Mindre text
Skriv ut artikel
Tipsa en vän
Lägg till på Facebook
Lägg till på MySpace
Låt mig ta ett exempel. Under ett möte på Sydsvenskans Lundaredaktion bestämdes att de skulle göra en artikel om problemen med vildsvin kring friluftsanläggningen Skryllegården.
– Vi borde ha bilder på vildsvinen, sa Ingemar D Kristiansen men fick motstånd från redaktionen som menade att det inte skulle gå eller hinnas med till morgondagens tidning.
Ingemar försäkrade att han skulle klara av det och ringde kommunens jägare för att få tips om var han kunde hitta vildsvinen.
– Jag brukar aldrig vara så kaxig utan överraskar hellre när bilderna väl är tagna. Jag är rädd för att det inte ska bli några bilder om jag lovar något.
När han fann vildsvinen var ljuset knappt och trots max-iso på sin Canon Eos 1d Mark ii gick slutartiderna ner mot 1/10-dels sekund. De brusiga bilderna fungerade trots allt i artikeln.
– Nu har jag fått nya kameror som klarar svagt ljus bättre. Jag har två Canon Eos 5d Mark ii och en 1d Mark iii. Jag hoppas på att få en Mark iv snart som har ännu lägre brus.
Långa teleobjektiv är svåra att undvika om man ska fotografera vilda djur. Ingemar har tills nyligen släpat runt på Sydsvenskans 20 år gamla 600 mm/4 som väger bly.
– Vi har skaffat ett 500 mm/4 med bildstabilisering som är ett rejält lyft. Det är både lättare och skarpare.
Ingemar är inte så intresserad av tekniken i sig, men är mån om att ha rätt prylar.
– Jag skulle gråta om jag missade något för att jag inte hade bra utrustning.
När vi träffas på ett kafé i Stockholm är han i stan för att bevaka det kungliga bröllopet tillsammans med några kollegor. Ingemar har fått en poolplacering framför Slottet där 500:at kommer att behövas. Efter en veckas bröllopsbevakning drar Ingemar vidare norrut med telet för att fotografera älg utanför Gävle.
Det räcker inte bara med ett långt tele för att få bra bilder av vilda djur. Det gäller att veta hur man ska närma sig dem.
– Jag har jagat i 20 år och har lärt mig att klä och röra mig rätt. Jag har alltid handskar på mig och ofta en balaklava också. Bilen är faktiskt ett bra gömsle.
Ingemar rör sig oftast i de marker där han jagat och därför känner väl.
– Som regel går jag ut före gryningen och upplever hur naturen vaknar till med sin fågelsång och det magiska morgonljuset. Jag sätter mig inte på måfå utan väljer en plats nära en stig där djuren går.
Kunskapen som jägare och rutinen som fotograf gör sitt till för att bilderna ska bli bra. Han understryker hur viktigt det är att alltid vara beredd. Att ha kameran rätt inställd och redo när något händer.
– Nyligen satt jag och fikade när en fasan och en råbock kom ut ur skogen. Då gällde det att vara snabb...
