Försäkringar – ett nödvändigt ont

Så länge du inte är yrkesfotograf räcker en bra hemförsäkring långt. En bra hemförsäkring ska ha bortaskydd och en allriskförsäkring. Bortaskyddet ger dig ersättning om skadan på fotoutrustningen sker utanför hemmet. Men summan är nästan alltid begränsad till ett maxersättningsbelopp på 50 000 kronor, alldeles oavsett vad du köpt din kamerautrustning för. Det lönar sig att kolla med ditt försäkringsbolag vilka begränsningar just de har.

Allriskförsäkringen – i dagligt tal kallad för drulleförsäkring – täcker skador på din privata egendom som du själv råkar förstöra, till exempel om du tappar den i marken, eller kör över den med bilen.

En del försäkringsbolag kan sakförsäkra upp specifik egendom till ett högre värde än 50 000 kronor, men det är inte så vanligt. Och det blir alltid dyrt.

När försäkringsbolagen ersätter en skada värderar de egendomen till ett ersättningsvärde, eller marknadsvärde. Det betyder att de inte bryr sig om vad du köpt din utrustning för, eller vad du anser den vara värd, utan vad man kan få en likvärdig utrustning för i dag. Lika sliten. Lika använd. Därför är det bra om du dokumenterar din utrustning med jämna mellanrum, liksom även kanske får den värderad av fackman.

En grundförutsättning för försäkringar är att du aldrig ska hamna i en bättre situation efter skadan än du var innan. Du kan alltså aldrig räkna med att kunna köpa en splitt ny kamera ifall du förlorat din gamla. Fast en del försäkringsbolag är mer generösa än andra.

Medan en del kör avskrivningar redan från inköpsdatum, anser andra att du ska få nyprisersättning under kamerans hela första år. Men, som med all digital teknik, så sjunker din digitala kamerautrustning kolossalt snabbt i värde. Grejerna blir både bättre och billigare i affären, så räkna med att utrustningen du köper för 50 000 kronor i dag inte på långa vägar är värd lika mycket om bara ett år.

Skulle du ha samlat på dig utrustning till ett värde som överstiger 50 000 kronor kanske du bör överväga att inte ta med prylar till ett värde som överstiger den summan. Det spelar ingen roll om du har bildbevis på att utrustningen är pedantiskt skött, eller att en fackman gett dig en skriftlig värdering på att utrustningen är värd betydligt mer. Eftersom maxtaket är satt till 50 000 är det verkligen maxsumman som du får ut. Om du inte förlorar din utrustning vid till exempel ett inbrott, eller en brand.

För om din utrustning stjäls från ditt hem, eller brinner upp, gäller i stället det angivna lösörebeloppet som du angav till försäkringsbolaget när du tecknade din hemförsäkring.

Glöm inte att undersöka om försäkringsbolaget använder sig av schablonsummor. Till exempel Trygg-Hansa har två standardbelopp. Ett på 200 000 kronor och ett på en miljon kronor. De ser inte någon koppling mellan risken att drabbas av skada och värdet på de saker som finns i bostaden. Därför påverkar inte lösörebeloppet premien. Du kan försäkra upp ditt lösöre om det överstiger ett värde av en miljon kronor. Det är alltid ditt ansvar att se till att du är rätt försäkrad.

Det lönar sig att kritiskt granska de olika försäkringsbolagen. Mycket information kan du hitta på försäkringsbolagens webbsidor, men det kan vara en god idé att ringa runt och fråga vad hemförsäkringen kostar per år. Vad ingår i den? Hur reglerar försäkringsbolaget skador? Hur långa handläggningstider har de i snitt? Vad händer om du och försäkringsbolaget är oense om hur ett ärende har skötts? Kom ihåg att skaderegleraren inte är mer än en människa och faktiskt kan göra misstag. Skadebedömning är ingen exakt vetenskap utan mycket värderingar och just bedömningar. De är där för att hjälpa till, men kan man inte komma överens finns möjligheten att gå vidare.

Några försäkringsbolag har en kundombudsman som missnöjda kunder kan vända sig till. Ombudsmannen gör då en helt ny granskning av ärendet.

Är man fortfarande inte överens kan man driva ärendet vidare. Försäkringsbolaget If  har till exempel en kundpanel som består av en representant från försäkringsbolaget, sex vanliga kunder och en ordförande med domarkompetens. Tanken bakom kundpanelen är att ärendet ska granskas av "kundögon" i stället för "försäkringsögon". Panelens röstningsresultat är det som gäller.

I sista hand kan du pröva tvisten i domstol. Och har du en bra hemförsäkring ingår rättsskydd, vilket innebär att försäkringsbolaget kan betala för vissa ombudskostnader och rättegångskostnader.

Avslutningsvis kan vi ägna en tanke åt vad det är som egentligen kostar pengar. Andra kunders skador. Det är inte ovanligt att olycksdrabbade kunder anser sig vara lurade av sitt försäkringsbolag. Att den stulna kameran faktiskt var värd åtskilliga tusenlappar mer än vad man faktiskt fick ut som ersättning. Och känslan är förståelig. Får man en fullt fungerande utrustning stulen och måste köpa nytt är det inte roligt när försäkringspengarna bara räcker till en bråkdel av det man hade innan. Ibland kan man komma tillrätta med försäkringsbolaget genom att skicka över länkar på sälj- och köpsidor på internet som visar att ersättningen på till exempel blixten ligger långt under vad produkten säljs för på andrahandsmarknaden.

Man kan tycka att skadereglerarna inte borde vara så petiga eftersom de inte betalar med pengar ur sin egen ficka. Och nej. Det är värre än så. De betalar med dina pengar. Allas kunders pengar. För varje hundralapp som du betalar in för din försäkring går mellan 96-110 kronor tillbaka till kunderna i form av skadekostnader och drift. Tack vare att försäkringsbolaget får in pengarna i förskott kan de placera pengarna i värdehöjande papper vilket gör att de går mer eller mindre plus ändå. Men ökas skadorna inom ett visst segment måste premien höjas, vilket i slutändan drabbar dig som slutkonsumenter.

Var kritisk mot ditt försäkringsbolag. Tänk efter före om du verkligen behöver det  som ingår i försäkringen. Billigast är oftast inte bäst. Du får bara vad du betalar för.

Klicka för förstoring