Vi förklarar: Hyperfokal - Maxa skärpan i oändlighet
Varför nöja dig med skärpa på bara en del av bilden? Fotograferar du exempelvis landskap vill du kanske att allt från förgrund till bakgrund ska befinna sig i perfekt fokus för att få den där krispiga skarpa känslan. Det går att att få – och du kan själv räkna ut hur du kan maxa ditt skärpedjup från förgrund till oändlighet.
Har du en Iphone kan du testa appen iDof Calc. Appen låter dig välja din kameramodell för att ge korrekta värden. Sedan kan du ställa in vilken brännvidd du använder dig av, vald bländare, samt avståndet till den punkt du ställer in fokus på. Ut får du då hyperfokalavståndet, bortre och närmre skärpegräns samt hur långt skärpedjupet är. Programmet finns att hämta gratis på App Store och är på engelska.
För att få med den färgglada blomman i förgrunden mot de blånande bergen i den distanserade horisonten måste du tänka till för att få båda i skärpa. Vanligtvis skulle du kanske ha fokuserat på antingen blomman eller bergen. Det kan du sluta med hädanefter. Det finns nämligen en lösning för att få båda skarpa: att fokusera hyperfokalt.
Uttrycket »hyperfokal« handlar till stor del om vilken bländare du använder dig av, och var du placerar din fokus när du väl tar bilden. Medan det är till stor del bländarens inställning som styr hur stort skärpedjupet blir, där ett högre bländarvärde (mindre bländaröppning) ger ett ökat skärpedjup än en större bländaröppning. Bländaren i kombination med hur långt ifrån dig och din kamera du ställer in fokus bestämmer hur långt fram eller bak du får skärpa i bilden. På så vis kan du även styra placeringen av var detta spann av skärpa skall befinna sig.
Genom att justera dessa två, bländare och fokusavstånd, kan du hitta det maximala skärpedjupet och utnyttja detta till fullo.
Hitta rätt avstånd
Det du söker för att få denna skärpa är det magiska »hyperfokalavståndet«. Definitionen på denna är »det närmaste avstånd du kan ställa in fokus på medan du samtidigt får skärpa oändligt långt bort« – eller i alla fall på de där bergen som ser ut att befinna sig oändligt långt bort. Ställer du exempelvis in skärpan på bergen i bakgrunden får du ett outnyttjat spann av skärpa »bakom« bergen, något som också minskar spannet av skärpa framför. Om du i stället skulle fokusera på blomman i förgrunden så hamnar spannet av skärpa närmare dig – men når inte ända fram till bergen. Du måste alltså sätta fokus på en punkt däremellan.
Förklaringen blir att du vill sätta fokus på ett avstånd som gör att skärpedjupets början är närmare dig, samtidigt som slutet på skärpedjupet innehåller även bergen – allt för att maximera det spann som ser skarpt ut i bilden.
Känns det klurigt? Tänk dig då en ficklampa som du lyser med utomhus på natten. Låt ljuskäglan på marken framför dig symbolisera det som är i skärpa medan mörkret runt om är i oskärpa. När du lyser på marken nära dig (ställer in fokus nära dig) är ljuskäglan liten, men ju längre bort på marken du lyser (ställer in fokus på en punkt längre ifrån dig) blir ljuskäglan längre och mer utdragen, och en större sträcka hamnar då i ljuset (i fokus). Lyser du på rätt avstånd på marken kan du få ljus på marken både nära dig (blomman) och långt borta (bergen).
Den stora bilden (ovanför rubriken) visar en bild tagen med hyperfokus, där både förgrund och bakgrund hamnar i skärpa. Nedan syns bilder där skärpan är placerad på bakgrunden respektive förgrunden.
Brännvidden spelar roll
Olika brännvidd ger också olika skärpedjup. För att bygga på resonemanget med ficklampan ytterligare kan du tänka dig att du koncentrerar ljusstrålen till en samlad punkt och lyser på marken längre fram – detta representerar det kortare skärpedjupet hos ett objektiv med lång brännvidd, exempelvis ett teleobjektiv. Om du i stället gör tvärtom, alltså sprider ljuset åt alla håll från öppningen av din ficklampa, representerar detta ett vidvinkelobjektiv med kort brännvidd. Här börjar i stället ljuskäglan vid dina fötter, men ljuset når ändå långt fram eftersom vinkeln är så vid. När du ställer in skärpan på vidvinkelobjektiv blir det alltså lättare att få ett stort skärpedjup.
Räkna ut fokuspunkten
Nu när du har koll på hur det fungerar gäller det att veta var man ska placera sin fokus, eller rättare sagt var hyperfokalavståndet finns mellan de två objekt man vill ha i fokus. Vi vet nu att detta bestäms av vilken bländare och brännvidd man använder sig av, men eftersom det är svårt att hålla alla längder, siffror, och tal i huvudet får man använda sig av hjälpmedel. För ändamålet finns allt från tabeller och datorprogram till appar för Iphone. I dessa kan man se vilket skärpedjup man får med vissa inställningar, samtidigt som man får reda på var man ska placera fokus för att utnyttja skärpedjupet maximalt.
Avstånd och bländare
För att få en bild över hur det fungerar kan man även presentera detta i diagramform. För diagrammet med skärpedjup och fokusavstånd har vi använt ett objektiv på 50 mm på bländare 11. Det vi kan se är exempelvis att en fokuspunkt fyra meter fram ger ett skärpedjup på runt fyra meter. Vi ser också att oändligheten hamnar i skärpa när vi fokuserar tio meter framför oss, och att närmaste objekt i fokus då kan vara runt fem meter framför oss. Här har vi alltså hyperfokalavståndet för bländare 11 för ett objektiv på 50 mm. Det enda ett fokusavstånd på över tio meter gör, är att minska skärpedjupet från förgrunden, vilket vi så klart inte vill i detta fall.
Tittar vi i stället på det andra diagrammet med avstånd och bländare, kan vi se hur skärpedjupet ändras med ett högre bländartal, om vi väljer att hela tiden ha fokuspunkten på tio meter framför oss. Här ser vi att bländare 2,8 ger ett skärpedjup på runt tre meter förbi vår fokuspunkt, och två meter bakom denna fokuspunkt. Totala skärpedjupet blir då runt fem meter. Ställer vi i stället in bländaren på 11 har vi fokus på både oändligheten och det som befinner sig fem meter framför oss – precis som i det andra diagrammet.
Doffa med kameran
Har du inte tillgång till alla program och tabeller så gör en uppskattning. Vanligtvis brukar man säga att du ska sätta fokus en tredjedel framför ditt närmaste objekt du vill ha i fokus, men detta beror än en gång på vilken bländare du valt, och vilken brännvidd du använt. Men en kompromiss är bättre än ingenting.
För att hjälpa dig på traven med skärpedjupet har också de flesta digitala systemkameror en »depth of field«-knapp (dof) som du kan trycka in för att se hur skärpan ser ut över hela bilden. Använd den för att förhandsgranska skärpejupet!
Vill du vara riktigt hyper kan du ha högsta bländare och mycket vidvinkel – då kommer du alltid att ha skärpa så länge ljuset räcker till. På så vis behöver du inte ens fokusera för att få dina bilder skarpa eftersom du redan har maxat ditt skärpedjup i oändlighet.
Observera att värden och avstånd från olika program, tabeller eller dia-gram kan skilja sig åt beroende på hur mycket oskärpa man tillåter innan det inte längre ingår i skärpedjupet. Bäst är att prova sig fram själv.
