Fotografering

Skola: Alla kan göra film med systemkamera

Det sista avsnittet av den populära TV-serien House filmades helt med digitala systemkameror. Ingen supermodell utan en kamera som tusentals svenska hobbyfotografer äger. Det krävs naturligtvis fler prylar än en bra kamera för att göra en TV-serie, men det krävs inte mer för att göra egna filmer.

Publicerad

Kameran som använts för att filma tv-serien House och flera andra produktioner är Canon Eos 5D Mark II. Den har funnits i drygt 1,5 år och blev den andra systemkameran på marknaden som kunde filma.

För en hobbyfotograf kostar Canon Eos 5D Mark II en slant, men för ett produktionsbolag är det lattepengar. Nästa steg är Sonys digitala långfilmskamera F35 som kostar runt miljonen. Canonkameran kostar drygt 20 000 kronor.

Ny teknik kommer alltid i de dyrare modellerna först. Numer finns det kameror under 10 000 kronor som ger professionell bildkvalitet.

Framöver kommer alla systemkameror att kunna filma. Det kostar inget extra att slänga in funktionen i en modell när tekniken ändå är utvecklad inom företaget. Vissa kameror har högre ambitionsnivå på filmningen än andra och det är på dessa modeller vi ska koncentrera oss. Men alla systemkameror är tillräckligt bra för att det ska räcka långt.

Enkelt att göra filmen bättre

Förr plågades många av timslånga vhs-visningar av semesterfilmer hos släkt och vänner. I dag tycks de flesta ha förstått att långa filmsekvenser på flera minuter är riktiga sömnpiller. I stället tar många kortare klipp som de hoppar mellan under visningen. Filmen spelas upp från kameran, en dator eller ett mediecenter på en tv eller duk med hjälp av projektor.

Genom att ta in klippen i en dator och plocka bort allt ointressant och överflödigt blir bildvisningen genast en mer angenäm upplevelse.

Bildredigeringsprogram ingår i en del operativsystem, som Apple OS X. För pc-ägare finns det relativt billiga programmet Adobe Premiere Elements. Programmen är pedagogiskt uppbyggda och de flesta förstår snabbt hur de fungerar. I grunden handlar det om att plocka in filmklippen på en tidsaxel och eventuellt korta dem. Det går också att lägga på extra ljudspår.

Efter en tids redigerande uppstår en insikt om vilka typer av filmsekvenser som behövs för att skapa en berättelse. Kortvägen är att man redan innan man ska filma något tänker igenom vad den slutliga filmen ska innehålla. Hur ska filmen börja och sluta? Vad ska hända?

Det är också bra att filma extra sekvenser, så kallade inklippsbilder, som fungerar som alternativa bilder. De gör filmen rappare och roligare att titta på. Särskilt under intervjuer är det viktigt med inklippsbilder. De får gärna visa vad intervjun handlar om.

Följ gärna naturliga skeenden och rörelser. En sekvens där det inte finns någon rörelse blir snabbt tråkig att titta på. Och för att inte filmen ska stanna upp brukar man säga att »man ska klippa i rörelser«. Titta noga på en långfilm så ska du se att nästan varje filmklipp innehåller en rörelse som ersätts av en annan rörelse i nästa klipp. Stillbildsfotografer är bra på att tänka på kompositioner, men måste ofta lära sig att tänka i rörelser.

Rätt kamera

Det pratas ibland om hd-kvalitet, men hd är inget mått på kvalitet. Det är ett format som ger möjlighet till en viss kvalitet. Antalet pixlar är 1920x1080 för full-HD och 1280x720 för vanlig HD. Om objektivet är skarpt och kameran har en bra intern datahantering blir resultatet skarpt och högupplöst.

På en vanlig tv är det svårt att se skillnader mellan full-hd och vanlig hd. Vi har gjort omfattande blindtester på ett varuhus i Stockholm där ett tusental personer fick titta på flera olika 42-tums tv-apparater, och de visade att få kunde se skillnad.

På kompaktkameror ser vi ofta i våra tester att hd-filmerna har dålig detaljåtergivning (verklig upplösning) eftersom kamerans processorer inte orkar hantera bilden optimalt. Vissa kompakter som är speciellt inriktade på filmning brukar ge bättre resultat än genomsnittet.

Med systemkameror är det här problemet inte lika stort. De har kraftigare processorer och batteri vilket ger bättre förutsättningar för bra bildkvalitet. Den avsevärt större sensorn ger också mycket bättre förutsättningar, särskilt i svagt ljus.

Vi kan dra en huvudlinje mellan systemkameror där det finns en tydlig ambitionsnivå med filmfunktionen och kameror som har filmning som en standardfiness. En indikator är mikrofoningång även om det antagligen kommer att bli standard i framtiden i och med att filmning har blivit populärare än tillverkarna först trodde.

En ännu tydligare indikator är att kameran komprimerar med h.264 i stället för motion jpeg som de flesta kompaktkameror använder. h.264 som är en del i mpeg 4-standarden medger hårdare komprimering än motion jpeg som använder vanlig stillbildskomprimering och bearbetar bildruta för bildruta.

Motion jpeg kan ge utmärkt bildkvalitet, vilket Nikon bevisar i sin proffskamera D3s, men då blir filstorleken större än med h.264. Nikon har valt att hålla sig till vanlig hd (720p) för att inte filstorleken ska bli för stor i D3s.

Hos Pansonics filmande systemkameror går det att välja mellan motion jpeg-kodning och h.264 i flera modeller. Vill man ha full-hd är det dock h.264 som gäller i formatet avchd.

Fördelen med motion jpeg-filmer är att de kan spelas upp av vilken dator som helst och lätt redigeras.

h.264-filmer är däremot mer krävande för processorn eftersom den mer avancerade komprimeringen kräver processorkraft för att avkoda. Det brukar gå bra att spela upp filmerna från kameran eller genom att sticka in minneskortet i en bluray-spelare eller modern tv. För datorn klarar mediespelaren vlc uppspelning med de flesta format. Programmet är dessutom gratis.

Skärmen är viktig vid filmning och ett sätt att bättre se bilden är att använda en sökarlupp som gör att inget ljus kommer på skärmen och att bilden förstoras något.

Det är smidigt med en vridbar skärm så att man kan stå bredvid kameran, eller filma ur låg eller hög vinkel. Tyvärr har de flesta tillverkare valt att prioritera bort vridbar skärm för att inte riskera att kameran uppfattas som klumpig.

För den som tänker filma med kameran monterad i olika typer av hållare eller stativanordningar är det bra om det går att mata ut en högupplöst videosignal från kameran så att en extern skärm kan användas när det inte går att komma tillräckligt nära för att se skärmen.

Rätt objektiv

Att systemkameror blivit omåttligt populära bland filmare beror dels på den stora sensorn, men kanske ännu mer på möjligheten att byta objektiv till rimlig kostnad. Objektiven öppnar för spännande bildmöjligheter där man i det ena klippet kan filma nära med supervidvinkel eller fisheye för att i nästa ögonblick byta till klipp tagna på långt avstånd med långt teleobjektiv.

Kombinationen av stor sensor och ljusstarka objektiv kan skapa bilder med ett magiskt kort skärpedjup som inte går att skapa med videokameror på den här sidan miljonstrecket.

Jag rekommenderar en normalzoom med bildstabilisering (om det inte redan finns i kamerahuset) för att dämpa de mest irriterande småskakningarna vid filmning.

Häftiga objektiv är ingen förutsättning för bra filmer. En bra film bygger på bra berättande och kreativitet. Jobba i första hand med att hitta de bästa vinklarna innan du tar till andra objektiv.

Ljud betyder mer än du tror

Dåligt ljud fäller ofta många filmer. Den inbyggda mikrofonen ska bara användas i nödfall. En relativt billig stereomikrofon under tusenlappen monterad på kameran ger enormt mycket högre ljudkvalitet.

Så fort kameran vrids ändras ljudbilden. Därför blir ljudupplevelsen proffsigare om mikrofonen placeras separat på någon form av stativ.

Utom vid ren dokumentär- eller nyhetsfilmning använder de flesta avancerade filmare en separat ljudinspelare för att ta upp ljudet. Det ger något bättre ljudkvalitet, men framför allt kan man ta upp ljud utan att kameran rullar. Ljudfilerna tar mindre plats än videofiler.

Ljud behövs ibland som bakgrund till en intervju eller inklippsbilder. Tar man upp ljudet med kameran är ett bra tips att hålla för objektivet så att man inte riskerar att radera klippen för att filmbilderna inte innehåller något av intresse. Svart ruta blir då indikationen på att detta är en ljudupptagning.

De flesta kameror saknar i dag möjlighet att styra ljudnivån manuellt vid inspelning. Canon har i en uppdatering av Eos 5d Mark II infört denna funktion, men hanteringen är inte så smidig. Det går inte heller att kontrollyssna under inspelning. I dag är vi inne på den första generationen av filmande systemkameror. Snart kommer ljud- och bildkontroll att utvecklas mer.

Det finns en fristående programvara till Canon Eos 5D Mark II som ger möjlighet till bättre kontroll över ljudet.

Rör inte zoomen

Spännande filmer bygger man upp med många klipp i stället för att låta kameran zooma. Professionella film- och videofotografer zoomar nästan aldrig. Ett vanligt trick är att filma det som händer en gång till, men med ett tajtare utsnitt. Sedan klipper man snabbt till närbilden och får mer liv än genom en seg zoomning.

Autofokus är heller inget som man bör använda sig av under filmsekvensen såvida man inte filmar något som rör sig snabbt mot kameran. Risken är stor att autofokusen börja leta efter skärpan under filmsekvensen. Det blir lätt mycket störande.

Auofokusen kan användas för att hitta skärpan innan filmsekvensen tas. Men under filmen bör man helst låta bli att ändra skärpan.

Stativ – alltid stativ

Dogma i all ära, men man måste vara en skicklig filmklippare för att få en skakig film att bli bra. Den blir lätt bra b-aktig i stället.

De riktiga proffsen använder stativ, men rör kameran i små kontrollerade rörelser för att filmbilden inte ska kännas statisk. Detta kräver ett bra videohuvud på stativet, men framför allt erfarenhet. Stadiga bilder är utgångsläget och en enkel väg till proffsigare filmer.

Tänk ljus

Ljuset påverkar bilden enormt mycket. De mest tråkiga motiv kan bli dramatiska i rätt ljus. Morgon- och kvällsljus förgyller alla landskap.

Med systemkameror kan du utnyttja det befintliga ljuset på ett helt annat sätt än med vanliga videokameror. Det större dynamiska omfånget hos en systemkamera och framför allt förmågan att filma i svagt ljus ger utökade möjligheter. Samtidigt krävs tillräckligt mycket ljus för att ge högsta bildkvalitet utan störande grynigt brus.

Kamerans automatik kan spela dig ett spratt under en filmsekvens. En del kameror kan styra exponeringen manuellt vilket är en fördel när man filmar under kontrollerade ljusförhållanden.

Glöm aldrig att tänka på hur ljuset påverkar intrycket av bilden. Små förändringar kan göra stor skillnad.

Bildfrekvens på modet

Det går trender inom filmning som i allt annat. Nu är det populärt att filma med 24 bilder per sekund precis som en analog filmkamera. Den ryckighet som uppstår tycker vissa känns mer äkta. De jämnare rörelser man får med högre bildfrekvenser blir för perfekta menar de.

Diskussionen liknar den om brus i digitala bilder som gick hög för några år sedan. Då menade vissa att bruset skapade en analog och äkta känsla. De som växt upp med digitala kameror har svårt att förstå att det skulle vara någon fördel med brus och kanske kommer alla att tycka att en ryckig film med 24 bilder per sekund är just ryckig, ochinget annat, om några år.

Det är naturligt att kunderna vill ha allt, oavsett om de behöver det eller inte, och därför försöker kameratillverkarna peta in detta i alla sina kameror. En del proffs menar däremot att det bästa är att filma med 50 bilder per sekund för att få jämna rörelser. Då kan man även på ett enkelt sätt skapa slow motion genom att halvera hastigheten till 25 bilder per sekund.

Oavsett vilken ambitionsnivå du har med ditt filmande är det viktigaste att hitta din berättelse att bygga upp filmen kring och att släppa loss kreativiteten.

Fyra bra kameror för filmning