Fotografering

Skola: Stativ - Lär dig välja och fota med stativ

Stativ kan i princip delas in i tre olika grupper – mini-/resestativ, enben och treben. Men med mängder av olika material, kulleder, vikter och finesser och med priser från några hundralappar till många tusen kan det vara svårt att välja. Vi hjälper dig välja rätt stativ efter dina behov och plånbok.

Publicerad
Ett enbensstativ tar mindre plats och väger mindre än ett trebensstativ, men ger ändå ett bra stöd när du till exempel fotograferar sport.

Ministativet eller resestativet finns i många olika utföranden. De minsta är bara tre små ben som gör att du kan ställa ifrån dig kameran på en plan yta om du vill vara med själv på bilden eller ha lite extra stöd vid långa exponeringstider. Det kan vara en bra hjälp vid makrofotografering också. Sen finns det varianter som har en klämma så att du kan klämma fast kameran på till exempel ett staket eller en stol. Mycket praktiskt att ha med vid resor då man inte vill bära runt på ett stort stativ. Det finns också sugkoppar med kamerafäste så att du kan fästa kameran på ett fönster. Ett stativ som utmärker sig i den här familjen är Gorillapod som har böjbara ben med gummiringar. Det är litet och lätt och vrider du till benen ordentligt kan du till och med fästa kameran på en trädgren eller stolpe.

TÄNK PÅ DET HÄR NÄR DU SKA KÖPA STATIVTÄNK PÅ DET HÄR NÄR DU FOTOGRAFERAR MED STATIV

• Köp inte högre stativ är du behöver. Det väger mer och då riskerar du att det blir stående hemma.

• En tyngre kamera med längre objektiv kräver stabilare stativ och led. Ta gärna med din kamera till butiken när du ska välja stativ. Kolla att det kan bära upp dina kamera ordentligt även när kameran är i stående format.

• Dra ut benen helt och tryck uppifrån. Benen ska inte svaja eller sjunka ihop.

En stor fördel med ministativen är att de är så små och lätta att de alltid kan hänga med i kameraväskan. Gustaf Hellsing skaffade sitt första resestativ inför en resa till Italien 1980 och det har hängt med sedan dess.

Enbensstativet är rätt

val för dig som behöver ett lätt stöd för att kunna fotografera med längre exponeringstider eller med långt teleobjektiv. Komplettera med ett tilthuvud så att du kan ställa in rätt lutning på kameran. Ett enbensstativ tar mindre plats och väger mindre än ett trebensstativ, men ger ändå ett bra stöd när du till exempel fotograferar sport.

När du väljer enbensstativ är det längd, vikt och pris som är de viktigaste faktorerna och det är enkelt att läsa i produktbladet. Stativet har tre, fyra eller fem bensektioner. Ju fler sektioner, desto kortare kan stativet bli när du skjuter ihop det, men det blir också lite mer ostadigt. De flesta enbensstativ har en gummifot, men det finns också några som har en spets som är bra om du står på is. Några modeller har tre små ben du kan fälla ut längst ner. De ger ett lite bättre stöd, men inte som ett trebensstativ.

Trebensstativet är det vanligaste och har mängder av användningsområden, inte bara för oss som fotograferar. Även astronomer, ornitologer och vägmätare har nytta av det, men ställer andra krav.

Hasse Österberg driver butiken Uppsala Fotokompani och har sålt tusentals stativ genom åren. Han har koll på stativ i alla storlekar och priser och ger tips och råd en vårmorgon när butiken just öppnat.

Finns det fortfarande en marknad för stativ med tanke på att många kameror har elektronisk vibrationsdämpare nu?

–  Absolut, vi säljer betydligt fler stativ nu än för några år sedan, framför allt för att fler och fler använder sin kamera även för att filma. För att kunna göra mjuka panoreringar behöver man ett stativ och en bra led oavsett om man har vibrationsdämpning i kameran eller inte. Men vi säljer stativ för stillbildsfotografen också. Ju bättre kamerorna och objektiven blir desto tydligare syns det om bilden inte är skarp. Vi har märkt en ökning på försäljningen av enbensstativ också.

Du har ju stativ i alla storlekar från några decimeter till över två meter, i olika material och väldigt olika pris. Varför betala 5 000 kronor när man kan få ett stativ för 500 kronor?

–  Om en kund kommer in och säger att han vill kunna ställa upp kameran för att fotografera familjen på julafton och resten av året ska det ta så lite plats som möjligt, så finns det ingen anledning att lägga ut tusenlappar på ett stabilt stativ. Då har vi nätta, enkla stativ för några hundralappar och min kund kommer säkert att bli nöjd med det. Sen kan det komma en kund som ska ut och vandra en vecka och fotografera naturbilder med långt tele. Hon behöver ett stativ som är både lätt och stabilt och går att hantera även med handskar på. Hon kommer definitivt inte att bli nöjd med det stativet som jag sålde till den förra kunden. Kanske väljer hon ett stativ av kolfiber i stället för aluminium för viktens skull, så få bensektioner som möjligt för att det ska vara stadigt och en kraftig kulled, och ett sådant stativ kostar några tusenlappar. En tredje kund vill ha ett stativ för att filma. Då föreslår jag ett riktigt tungt stativ så att det inte rör sig när man vrider kameran, och ett oljedämpat panoramahuvud. Ett vanligt panoramahuvud har ofta en litet »knyck« när man börjar rotera medan ett oljedämpat huvud startar och stannar helt jämnt och mjukt.

Hur är förhållandet mellan pris och kvalitet när det gäller stativ?

–  Det är nästan hundraprocentigt. Stabilare, lättare, smidigare, bättre lås på benen och så vidare, allt det kostar. Billigt behöver ju inte vara lika med dåligt, det beror ju på vilka krav man har, men lägger du 500 kronor på ett stativ kan du inte räkna med samma stabilitet som ett dyrare.

Hur har stativ utvecklats under det senaste decenniet?

–  Inte lika mycket som kameror förstås, men det har hänt en del på materialsidan. Förut var stativen ofta gjorda i aluminium eller plast och de var antingen tunga eller ostadiga. Nu kan du köpa stativ av kolfiber som är både lätta och stadiga, men lite dyra. Aluminium är den vanligaste metallen fortfarande, men det finns också stativ av magnesium eller en blandning av de två. Plaststativ finns fortfarande kvar, men de är bättre än förut. Ofta kallas de komposit för att ordet plast har en negativ klang.

Sen måste man ju fästa kameran på stativet. Vilken typ av led ska man välja?

–  Det beror på hur du fotograferar. Fotografer brukar välja kulled eller trevägshuvud. Filmare väljer alltid panoramahuvud. Till enbensstativet brukar jag rekommendera en tiltled så att det är lätt att vicka kameran uppåt och neråt. När du väljer kulled, känn efter att låsningen är distinkt. Stoppet ska vara tydligt, utan att vara segt, och då ska leden vara ordentligt låst. När du lossar ratten ska kameran vara lätt att vrida. De bättre kullederna har friktionsratt för att kunna göra exakt inställning av kameran. Mitt bästa tips för att testa en led är att knäppa med ett finger på leden när den är åtskruvad. Då kan du höra och känna hur den tar upp vibrationer.

Vad skulle du rekommendera om man fotar makro?

–  Då skulle jag föreslå att du tittar på ett stativ där du kan vinkla mittpelaren 90 grader. Nästan alla stativ i dag har mittpelare som man kan vända upp och ner och på så sätt komma ner med kameran nära marken, men det kan vara svårt att komma in med huvudet mellan stativbenen, så det är mycket enklare om du kan stå bredvid stativet.

Vad ska man titta efter om man vill hitta ett bra stativ, förutom priset?

–  En enkel sak är att se hur många sektioner benen har. Proffsstativ brukar ha tre sektioner medan enklare stativ kan ha fyra, fem eller till och med sex sektioner. Ju fler sektioner desto mer kan man skjuta ihop stativet, men varje låsning är ju en svag punkt så det blir mer ostadigt också.

–  Sen kan du också se om det finns extra benstöd som fäster mellan benen och mittpelaren. Det hittar du på de dyraste stativen, som också brukar vara de bästa. Lustigt nog finns benstöd också på några av de billigaste stativen för att de ska se proffsigare ut. Benstöd hittar du alltså på de dyraste och de billigaste stativen.

Andra sorters stativ

Ett billigt alternativ till ett stativ är att sy en tygpåse som är ca 20x30 cm och fylla den med ärtor, vete, bönor eller sand. Påsen kan du placera till exempel i en trädklyka eller på en sten.

Det absolut lättaste och billigaste alternativet är ett snöre. Knyt en stor ögla i ena änden och trä den runt objektivet och ställ dig på den andra änden. Tryck kameran uppåt så att snöret sträcks så får du ett visst stöd. Inte alls lika stadigt som ett stativ, men lätt och billigt och ett snöre kan du alltid ha med i kameraväskan.