Grafiskt bildspråk säljer stridsflygplan

Svartvitt, hög kontrast och motljus. Grundidén var inte planerad utan kom till under den första fotograferingen. Reklambyrån ville egentligen ha mer traditionella bilder i färg.
- När jag stod i hangaren tyckte jag att det var ett otroligt mäktigt motljus så jag ville testa den idén. Lyckligtvis nappade ad:n på det och manéret blev senare Gripens dominerande bildspråk.

Peter är inte bara fotograf utan också grafisk formgivare. Det syns i bilderna.
- Det är mitt generella ideal att göra mina bilder grafiska, att reducera.
Att fotografera flygplan i rakt motljus hade gett för hög kontrast. Resultatet hade blivit sotsvarta silhuetter mot det starka ljuset från hangardörrarna.
- Jag ville ha valörer och skuggor i flygplanskroppen. Hög kontrast men ändå teckning.

Foto: Peter Karlsson

Han jobbar helst med naturligt ljus och vill undvika blixtar så långt det är möjligt.
Lösningen blev istället flera olika exponeringar - från rejäl underexponering till rejäl överexponering - som han sedan lagt på varandra i bildbehandlingen. Eftersom han använder stabilt stativ, fjärrutlösare och skräddarsydda, stabila snabbfästen får Peter pixelpassning mellan de olika bilderna och kan sedan måla fram teckning från ljust till mörkt med hjälp av lagermasker i Photoshop. Sedan frilägger han motivet från det som fortfarande syns av bakgrunden.
- När man fotar mot ljuset blir det optiska defekter. Jag lägger till ströljus och överstrålning i efterhand för att friläggningen ska se realistisk ut. Mitt estetiska ideal är att det ska se ut som om det vore gjort med en kamera och film rakt av. Än så länge finns ju inga kameror som klarar av att ta bilder med så stort omfång.

Foto: Peter Karlsson

Gripenbilderna är mestadels tagna med digital småbild men Peter har också använt film, både småbild och mellanformat. För att bildserien ska hänga ihop har han adderat syntetiskt korn i alla bilder. För att få det snyggt har han skapat egna makron i Photoshop.
- Lägger man gaussiskt brus direkt blir det inte realistiskt. Det måste göras många gånger och det måste läggas med en lagerstruktur - det får inte vara lika mycket i låg, hög och mellandagrar. Dessutom måste det finnas brus av olika storlekar i en bild för att det ska se realistiskt ut.

Foto: Peter Karlsson

Och det finns fördelar med syntetisk kornstruktur även i rena, digitala bilder.
- Kornet döljer pixlar och jaggies, och ögat upplever bilden skarpare med korn. Finns det ingen kornstruktur ser man svagheter lättare.

Peter använder oftast Canon Eos 1Ds mark II eftersom han tycker att digitala bakstycken är för långsamma och ger för mycket brus. Genom att använda tilt/shift-optik och stitcha ihop bilder på bredd eller höjd får Peter bildfiler som närmar sig digitalt mellanformat i upplösning. För att kompensera för parallaxfelet med tilt/shift har han ritsat in märken i snabbfästena och i stativet. Då vet han exakt hur mycket han ska justera optiken mellan exponeringarna.
- Det mest vidvinkliga jag använder är 24 tilt/shift. Det blir ju mer vidvinkligt beroende på om man stitchar stående eller liggande. Det blir nästan dubbla upplösningen mot sensorns. Omkring 30 megapixel i höjdbilderna. Resultatet blir utmärkt.

Foto: Peter Karlsson

En annan av Peters Gripenbilder visar flygplanets framkropp ovanifrån. Där användes skylift, stitching och flera exponeringar. En snygg reflex i huven från den öppna hangardörren höjer intrycket. Peter hängde ett lod från skyliften för att markera läget exakt och sedan fick teknikerna vända flygplanet så att reflexen skulle bli symmetrisk.
- Det hade inte gått att skära bilden på mitten och spegelvända - det hade sett onaturligt ut eftersom flygplanet inte är symmetriskt.

Efter sammanslagningen frilade Peter bort flygplanet från det skitiga hangargolvet, givetvis med överstrålning för att det skulle passa in i bildserien.
- Det ser ut som om det är plåtat i studio men frågan är om det ens hade varit ekonomiskt möjligt att göra det. Den stora ljusytan från hangardörren ger en fantastisk gradation i ljuset och det hade krävts en enorm softbox, säger Peter.

Foto: Peter Karlsson

Dagen då bilderna togs var det både snö och moln utanför hangardörrarna vilket gav ett mjukt ljus.
- Solljus hade inte funkat. Ju mjukare ljus desto hårdare kan man driva kontrasten och göra bilderna grafiska, säger Peter.

Han har använt fler tekniker i bildserien som också innehåller bilder tagna i luften. Eftersom flygtid är dyr planerade Peter genom att fotografera modellplan i olika ljus.
- Att hantera en kamera under g-belastning när man dirigerar två jetplan via radio och samtidigt - under tidspress - göra estetiska val är något helt annat än att i lugn och ro göra övervägningar bakom ett stativ i en hangar med ett stilla-stående plan framför sig. Men båda scenarierna har sina utmaningar, säger Peter.

Foto: Peter Karlsson

FAKTA PETER KARLSSON
Ålder 37 år.
Jobb Driver företaget Svarteld Form&Foto.
Utrustning Canon Eos 1Ds mark II och tidigare Mamiya RZ 67. Många objektiv, bland annat favoriterna TS-E 24/3.5 och EF 85/1.2L. Gitzostativ med flyttbar centrumpelare (t.ex. för att få ut kameran från skyliften). Lightroom med LR/Enfuse plugin, Photoshop. Kamerasnabbfästen från Really Right Stuff, "dyra men värda varenda krona".

Foto: Peter Karlsson

Foto: Peter Karlsson

Artikeln har tidigare publicerats i Kamera&Bild nr 5/2008.