Foto

Canon 550D – Kung för en dag

Herregud vad fort tiden går. Det är mindre än ett och ett halvt år sedan jag kastade mig på telefonen för att komma tidigt i väntekön till den då splitternya Nikon D90. Min kamerahandlare hade inte ens fått upp modellen på webben än. Allt talade för att nu var det bråttom, för den här kameran skulle gå åt som smör.

Det handlade naturligtvis inte om att Nikon D90 var en sjusärdeles nyskapande stillbildskamera. Nej, orsaken till min, och många andra entusiastiska videofilmares, plötsliga iver var möjligheten att fånga rörlig bild på en så pass stor bildsensor till ett – i sammanhanget – otroligt lågt pris.

Ändå blev det ingen D90 den gången. Efter de första användarrapporterna dog min glöd. Inte ens manuell exponering. Men intresset fanns kvar, nu när Nikon visat att det trots allt gick.

Okej, snabbspola framåt till idag. Här sitter jag sitter nu med en riktig Nikon D90-dödare framför mig, åtminstone ur ett strikt filmperspektiv. Canon Eos 550D har möjlighet till manuell exponering, autofokus under filmning, full HD (1080) och extern bildvisning under filmning.

Med tanke på hur het jag blev av att läsa om Nikon D90 en gång i tiden så borde jag spontant självantända vid åsynen av den här kameran. Men det gör jag inte.

Nu när inte bara Nikon, utan även Canon, Panasonic och Olympus visat att det *går* att bygga stillbildskameror som även fångar rörlig bild så känns det bästa i dagens utbud inte som bäst, utan som ”minst sämst”. Och då är det inte bildkvaliteten jag pratar om, för den är fantastisk. Det är allt annat.

Vi som är vana vid riktiga videokameror saknar fortfarande så mycket, så mycket. En sökare, nivåmätare för ljud, reglerbar inspelningsvolym, bättre mikrofonkontakter, mjuk och kontinuerlig autofokus, mjuk zoomning bara för att nämna några punkter. Och så en jättepunkt som överskuggar alla de andra: Ergonomi.

I testet av Canon Eos 550D

som jag just nu skriver för Kamera & Bild så lutar det åt att jag ger kameran etiketten ”bästa köp för filmaren”, även om det sker i hård konkurrens med Panasonics GH1. Om det varit möjligt att köpa den senare utan det medföljande, svindyra zoomobjektivet så hade jag valt den för att den har en del fördelar framför canonkameran som att sökaren fungerar under filmning, bra autofokus och vinklingsbar skärm.

När det gäller stillbildskvaliteten så har Panasonic mycket att lära av Canon, i varje fall när man jämför just de här två modellerna vid sida och sida. Även om fokus i skriverierna kring Eos 550D handlat om video så är det frågan om inte bildkvaliteten är den egentliga grejen. Hög upplösning och lågt brus på samma gång.

När vi tittar tillbaka på 550D om ett och halvt år, när den ersätts av nästa generation i den aldrig sinande kameraströmmen, så förutspår jag att vi fortfarande tycker att stillbildskvaliteten är mycket bra, men att vi flinar lite elakt åt videofunktionerna. Vad du än köper idag för att filma med stor bildsensor – var medveten om att det bara är en övergångslösning. Även om du blir lite het.

 

    Sponsrad artikel från Nikon

    Senaste kommentarerna