Foto

Pryl(o)glädje

Tyvärr överexponerade Canon Eos 500D. Fokuseringen fick ske manuellt. Men en bild blev det i alla fall.

Nu smakar det söta äpplet plötsligt surt. När jag skulle testa nya Canon Eos 500D med min ett eget objektiv visade det sig vara pajj. Och som om det inte var nog...

Att lägga några tusen på ett nytt objektiv är en glädje som säkert många delar med mig. Tyvärr finns det en baksida med mycket prylar som man gärna glömmer. Ju mer pengar man lägger på prylar desto större konto för reparationer måste man ha.

Jag har klarat mig bra under året trots att jag fotograferar intensivt. Det är märkligt att prylarna hållt, men nu verkar turen ha vänt.

Min Canon F-1 new dog på studentbalen 1994. Mitt 16-35/2,8 åkte i ett marmorgolv tre dagar efter inköp 2002. Tack och lov räddade försäkringen den kraschen. I övrigt har det inte hänt så mycket.

Igår satte jag på mitt Canon EF-S 17-55/2,8 IS på testkameran Eos 500D för att ta en tur på stan och fotografera lite. Väl ute på stan upptäcker jag att fokuseringen står och hackar ibland. Den fungerar på nära och långt håll, men i mitten av avståndsskalan hackar den.

Symptomen är alltför välbekanta. Min 16-35:a uppvisar samma sjukliga beteende och nu har jag två objektiv som måste in på service. Sura pengar.

De förståndige invänder att jag borde räkna med att det här kan hända och ha en buffert för det. Och det har jag, men det är ingen tröst. Surt är det i alla fall.