Fotografering

Bildkomposition, del 3 - att se bildens olika delar

Raggare. Foto: Frida Nilson Frida Nilson
Spannmålsbonde. Foto: Frida Nilson Frida Nilson
Skatepark. Foto: Frida Nilson Frida Nilson

Att få en läsare att stanna upp och faktiskt se bildens innehåll är något som alla fotografer vill uppnå med sin fotografering. Bildjournalisten och pressfotografen Frida Nilson vill med sina bilder förmedla en stämning till läsaren. »Man vill berätta en historia med bilden, och få bildens alla delar att höra ihop«, säger hon.

vet hur man fångar saker som händer »här och nu« på bild. Det är nämligen en av de saker som hon ställs inför när det är dags att fånga en händelse på bild. Och för att göra det intressant för den som läser en tidning eller tittar på bilder måste det finnas något extra i den.

Fotografen Frida Nilson

Frida har jobbat som redaktör på lokaltidningen Höganäs, som fotograf på Hallandsposten och Helsingborgs dagblad. Och många gånger handlar det om att få till en snygg bild, men det räcker inte.

– Jag vill fånga en viss känsla i mina bilder, och förmedla vad det hela handlar om. En snygg bild kan vara snygg, men det måste finnas något extra i den som gör att man antingen drar på smilbanden, eller ser något som man inte själv såg direkt i bilden. Inom press måste man jobba med att hitta det där lite mer oväntade, säger Frida.

Ett rutnät, ett pussel

Att det i en bild ska finnas saker som gör att man stannar kvar och tittar på den, är en av grundtankarna i Fridas fotografering.

– En bild måste vara en förhöjd version av verkligheten. Man kan som betraktare av en bild inte lukta, inte se allt på platsen. Men kan man dramatisera vad det handlar om gör det bilderna så mycket mer spännande. Jag tror själv inte att jag har någon direkt taktik för att göra det, men jag letar efter linjer och geometrier, som gör att betraktaren leds genom bildens historia.

Frida berättar att hon brukar se bilden som ett rutnät, som ett sorts pussel.

– Jag brukar se framför mig att de olika rutorna ska ha olika delar som passar ihop. Och i de olika delarna ska det finnas saker som gör att du stannar upp och tittar på bilden ytterligare. Det är så klart inte alltid man tar bilder som är så, men jag gillar att det finns mer än en sak att titta på, mer än en sak för ögat att registrera.

Fattar vad det handlar om

– Raggarbilden är från en cruising i Laholm, Halland. Här gick jag in i röken som jag ville skulle bli själva ramen till bilden. Hade jag gått närmare hade jag fått mindre rök, men det är ju det som är intressant här. Någonstans blir röken en hint till vilka de är –den berättar själva historien samtidigt som det bara är rök.

Frida menar att den tomma ljusa ytan blir som en avslappning för betraktaren.

– Där man ser personerna är det mer kaos, det är där allting händer. Men eftersom personerna också vistas i den här miljön måste man ju inte ha med bilen. Alla fattar vad det handlar om. Sedan blir också kontrasten vi ser här rolig att jobba med, svart mot vitt. Därför blev bilden i svartvitt.

En bild i bilden

Sommaren 2011 hade de skånska bönderna det rätt krisigt. Det kom mycket regn, och det var svårt att odla. Frida skulle illustrera en artikel som handlade om just detta.

– Spannmålsbonden pratade om väder och vind, det är det som är grejen för honom. Så som porträtt kände jag att jag ville fånga honom med allt vad som behövde berättas till historien – jordbruk,bonde, väder och traktor. Jag började leka med dessa element, och såg då skuggan som svepte fram utanför traktorn. Så jag väntade på rätt ljus i en halvtimme, för att få skuggan på traktorn rätt, vädret utanför som berättar vidare om vad historien handlar om, och få med bonden i spegeln. Det blir som en bild i bilden.

Funderar man ett tag på bildens uppbyggnad ser man också hur den fungerar om man beskär den, något som Frida menar är en förklaring till att bilden innehåller flera intressanta delar.

– Dela bilden på mitten så får du två bilder som håller som egna delar, två separata bilder. Men som helhet får den en mörkare inramning runt bildkanterna, och man känner att man sitter och tittar ut från en traktor, en känsla som ökar genom att man ser skiten på rutan.

Att fokusera på händelsen

Rätt ögonblick och möjligheten att få rätt bild. Frida visar en bild från en klassisk situation för en pressfotograf. Det är invigning av en skatepark med mycket folk och många händelser samtidigt.

– Här är frågan om man ska koncentrera sig på publiken, skejtaren eller skuggorna. Jag valde att försöka fokusera på det som jag fascinerades mest av–skuggorna. Jag tänkte att om jag arbetar med skuggorna så kan jag nog få med resten av det viktiga i bilden. Jag letade upp ett strategiskt ställe där skuggorna blev bäst, och sedan väntade jag på det rätta ögonblicket, säger Frida.

Hennes idé var att publiken skulle rama in hela bowlen så att hon inte behövde tänka på dessa delar av bilden något mer, för att kunna fokusera på den del där det händer.

– På så vis är det en sorts kaos-bild där det händer många saker, där man inte riktigt vet hur det blir, men det är ändå en sorts ordning i bilden. Vi ser en linje av skateboarden, som går genom bilden. Samma sak så finns en linje i själva bowlen. När man tittar på bilden leds man direkt in till skuggan och skejtaren, och det är ju det jag vill att du ska titta på. Efter det ser man resten –som exempelvis tatueringen på benet.

Att registrera saker i efterhand fungerar som en möjlighet att få bilden att leva längre. Frida förklarar också att hon inte är rädd för att kapa av en människa.

– Det kan bli en häftig känsla i bilden. Och du kan berätta historien även om man inte ser hela personen.