Kamera & Bild testar

Canon EF 11-24 f/4 L – ett extremt synsätt

Den extrema vidvinkeln kan göra vardagliga motiv lite extra spännade men man kan inte påstå att de ser realistiska ut. bBilden är tagen vid 11 millimeter.

TEST: Canons 11-24mm f/4 har kallats för världens vidvinkligaste objektiv som är raktecknande. Men hur står den sig mot Tamrons motsvarighet – och hur användbart är egentligen 11 millimeter?

Canon beskriver själva objektivet som perfekt för den som vill fotografera landskap, interiör och arkitektur. Det ska även ha minimal distorsion, vilket är ett djärvt påstående när det gäller objektiv med så pass vid bildvinkel.

Vid en tidigare titt på objektivet strax innan det lanserades fick man dock uppfattningen att det är raktecknande. Men vi har så klart mätt upp det under vårt test.

Robust konstruktion

Som kan läsas i namnet så ingår objektivet i Canons L-serie vilket betyder att det är tänkt att användas för proffs och amatörer med höga krav på sin utrustning. Det innebär också att det är tätat mot fukt och damm. Vikten ligger på 1180 gram vilket är 80 gram tyngre än Tamrons 15-30 f/2,8 och Nikons 14-24 f/2,8 ligger hundra gram lägre i vikt. Att Canons objektiv är aningen tyngre beror troligen på den större frontlinsen. Tittar man på måtten så är det nästan lika långt som brett, det skiljer tre centimeter till längdens fördel. Men det är en rejäl pjäs. Monterat på en 5DS är det en tung sak som kräver att man stödjer objektivet med handen för att det ska gå att fotografera på ett vettigt sätt. Å andra sidan är ju så fallet med de flesta dyrare objektiv för för fullformatssensorer, med några undantag. Så 11-24 f/4 är inte exceptionellt på det sättet – fördelen är dock att det är ganska kort vilket gör att vikten hamnar ganska nära kamerahuset.

Både zoomringen och fokusringen har en skön känsla med lite lagom motstånd. Det ger en betryggande känsla och är både skönt och bra att jobba med.

Snabb fokusering

Som du kunde läsa i stycket innan är känslan i fokusringen bra, även om man oftast använder autofokusen. Autofokuseringen sköts av en USM-motor (Ultrasonic Motor) som jobbar både snabbt och tyst. Att fokusera med ett så pass vidvinkligt objektiv är en ganska lätt historia eftersom skärpedjupet är så pass stort. Att fokuseringen är långsam brukar heller inte vara något problem på den här typen av objektiv då linserna inte ska förflyttas så väldigt långt i objektivkroppen.

Vi har bara testat objektivet på Canons nya 5DS och 5DS R, vilka har samma fokusmodul som i 1D X. Det borde ge så bra förutsättningar som möjligt för en snabb och smärtfri fokusering, och jag tror inte att det är några problem med andra kameror heller.

Kräver ny beläggning

Eftersom frontlinsen är så pass välvd blir det lätt problem med att ljuset studsar runt och reflekteras vilket ger lägre kontrast och sämre bildkvalitet. En av lösningarna är så klart ett motljusskydd, och objektivet har ett sådant som sitter fastmonterat, så filter med gänga går inte att använda. Men Canon har även använt nya beläggningar på linserna för att minska problemen med ljus som studsar och orsakar reflektioner och så kallad ghosting.

Både konstruktionen och beläggningarna verkar göra sitt jobb då de bilder som kommer ur kameran har fin kontrast och ströljus hanteras på ett bra sätt.

Hög prisnivå

Jämför man med Tamrons variant som vi testade i förra numret så är det stor skillnad på prislappen. Canons objektiv ligger på dryga 31 000 kronor medan Tamrons kostar i runda slänger 13 000 kronor. Det är mer än dubbla priset. Skillnaderna i brännvidd är visserligen inte stora, men märkbara.

De fyra millimeter som skiljer 11 från 15 ger större skillnad än om vi hade pratat om ett teleobjektiv med samma skillnad i brännviddslängd. Tamrons objektiv har dessutom bildstabilisering och en störrebländare.

Bildkvalitet

Canons senaste vidvinkel må kosta mycket och ha en mindre bländare än några av konkurrenterna. Men det är väldigt skarpt. Mittskärpan är riktigt, riktigt bra och ute i kanterna är det inte mycket sämre, redan från största bländaren. Den kromatiska aberrationen är synlig, men inte problematisk eftersom den går lätt att redigera bort i efterhand. Vinjettering finns där också vid största bländaren, men bländar du ner några steg så försvinner den.

Vad gäller distorsionen så är den förhållandevis frånvarande, framförallt runt 15 millimeter. Jämför man med Tamrons 15-30mm på dess mest vidvinkliga läge så är Canons objektiv mer raktecknande.

Men inget av objektiven har en störande distorsion.

Sammanfattning

Det här är ett objektiv som sannolikt inte kommer att hamna i var fotografs kameraväska. Dels för att det är en ganska extrem brännvidd, alla motiv passar inte att plåtas med 11 mm (eller 24 heller för den delen) men också för att det är ganska mycket dyrare än konkurrenterna, som också är väldigt bra. Men behöver du de där sista millimetrarna vidvinkel så kan det så klart vara värt pengarna.

Att det är ett väldigt bra objektiv råder det ingen tvekan om, men frågan är om det är tillräckligt mycket bättre för att konkurrera ut de mer prisvärda alternativen.