Lag & Upphovsrätt

Datainspektionen: Inga undantag för drönare

Regeringen har tagit fram ett nytt lagförslag som gör det möjligt för privatpersoner och företag att filma med drönare utan att behöva söka tillstånd om kameraövervakning.

DI säger nej till det lagförslag som skulle träda i kraft 1 augusti 2017 och öppna upp för möjligheten att använda drönare för fotografering. DI menar att drönartekniken möjliggör en potentiellt mycket integritetskänslig och omfattande kameraövervakning.

Högsta förvaltningsdomstolens dom i höstas gjorde det nästintill omöjligt för många att filma med drönare. Därför skickade regeringen ut ett nytt lagförslag på remiss, som föreslogs börja gälla från den 1 augusti 2017, där företag och privatpersoner undantas från kravet om att söka tillstånd för kameraövervakning.

Men nu säger Datainspektionen nej till lagförslaget.

– Att helt undanta alla privata drönare från reglerna i kameraövervakningslagen står inte i proportion till integritetsriskerna som det skulle innebära. Därför säger vi nej till förslaget, säger Datainspektionens jurist Tove Fors i ett pressmeddelande, som vidare skriver att det i dag redan är möjligt att få tillstånd till kameraövervakning med drönare för vissa syften, ett tillstånd från Länsstyrelsen som i skrivande stund kostar 3700 kronor och har en behandlingstid på minst en månad.

Remissvar från flera olika organisationer visar att många positiva till lagförslaget, men DI anser i sitt yttande att drönartekniken möjliggör en potentiellt mycket integritetskänslig och omfattande kameraövervakning:

"Integritetsriskerna med drönare, som hänger samman bland annat med deras mobilitet, deras övervakningskapacitet i fråga om höjd och vinklar och svårigheten att upptäcka övervakningen, gör sig starkt gällande även när syftet med kameraövervakningen är ett annat än att personövervaka."

"Inte jämförbart med fotografering"

I sitt yttrande skriver DI att lagförslaget innebär att samma regler kommer att gälla för kameraförsedda drönare som för hand hållna kameror. Enligt Datainspektionen är fotografering från en drönare ur integritetssynpunkt inte jämförbart med fotografering med en handhållen kamera.

DI menar vidare att människor i normalfallet kan undvika att bli fångade på bild när de ser en fotograf med en kamera i handen eller som finns alldeles intill fotografen. En kamera monterad på en drönare som svävar uppe i luften är däremot inte lika lätt att upptäcka och därför inte heller lika lätt att undvika som en handhållen kamera för den som inte vill bli fotograferad. Detta gäller även om drönaren befinner sig inom synhåll för fotografen. Drönare har dessutom en helt annan räckvidd och övervakningskapacitet.

Som exempel beskriver de hur en drönare med monterad kamera skulle kunna användas:

"Exempelvis kan man utan vidare på kort tid flyga över en lång badstrand full av människor med badkläder eller filma in över en markfast fysisk avgränsning i anslutning till ett sjukhus, anstalt eller liknande. De inneboende integritetsriskerna hos drönare är alltså, precis som gäller för andra flygfarkoster, betydande. På platser dit allmänheten har tillträde gör sig integritetsaspekterna starkt gällande även när syftet med kameraövervakningen är ett annat än att personövervaka. Datainspektionen anser att promemorian lägger för stor vikt vid kopplingen mellan övervakningsändamål och integritetsintrång."

"Sämre skydd mot integriteten"

I sammanfattningen menar de att det i pratiktiken är den personliga integriteten som blir lidande, och att det är svårt att se hur drönarna används för att efterleva lagarna, om de inte faller under kameraövervakning:

"Detta sammantaget innebär att personuppgiftslagen ger ett väsentligt sämre skydd för den enskilde mot integritetskänslig övervakning med drönare än kameraövervakningslagen, och att det skydd som i praktiken kommer att återstå för den personliga integriteten vid drönarfotografering är Datainspektionens möjligheter att utöva tillsyn enligt personuppgiftslagen för att i efterhand komma tillrätta med kränkande personuppgiftsbehandling.

Till skillnad från kameraövervakning som sker efter anmälan eller tillstånd, är det mycket svårt att på ett adekvat sätt granska övervakning med drönare som kan ske var som helst i Sverige och där det inte går att på förhand välja ut tillsynsobjekt. Drönarnas mobila användningsområde, i kombination med att tillsynsmyndigheten inte föreslås få några ytterligare resurser för att utföra uppgiften, omöjliggör enligt Datainspektionen en effektiv tillsyn av de drönare som omfattas av promemorians förslag."

Här kan du läsa yttrandet från Datainspektionen i sin helhet.

På Regeringskansliets hemsida kan du ta del av alla remissvar från bland andra BLF, Journalistförbundet, Luftfartsverket och Mäklarsamfundet på promemorian "Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål".