Högklassig optik ska ta Ricoh tillbaka till kompakt-toppen

I slutet av 90-talet lanserade Ricoh några kompaktkameror för film som blev snudd på legendariska på bara några få år. Serien hette GR, och trots ett högt pris var kamerorna omhuldade av proffs och avancerade amatörer.
Men i övergången till det digitala har det inte riktigt velat sig för Ricoh. Byggkvaliteten har varit si och så, bildprestanda i bästa fall medelmåttiga. Men nu vill Ricoh ta tillbaka kompakttronen, och modellen som ska göra det heter GR Digital.

Nu vet vi en hel del detaljer kring den nya Ricoh-kameran. Det är många goda nyheter och en besvikelse. Vi tar det dåliga först: Bildsensorn är i vanlig kompaktstorlek, 1/1,8 tum, vilket betyder 7,2 x 5,3 millimeter. Jag hade personligen hoppats på något större. För det här innebär att vi fortfarande kommer att dras med påtagligt stort skärpedjup även vid största bländare, och sannolikt rätt mycket brus vid höga ISO.
Men i övrigt känns det som om Ricoh äntligen är på rätt spår igen. De har övergivit sin "bäst siffror på databladet vinner"-filosofi från Caplio-serien och vågat satsa på kvalitet som inte kan uttryckas i megapixel eller optiskt zoomomfång.
Optiken är den stora grejen. Optisk prestanda diskuteras inte alls lika mycket nu i digitalåldern som det gjorde på filmtiden, men en bra glugg är lika viktig för slutresultatet nu som då, fast filmen är utbytt mot en bildsensor.
GR Digital har en fast vidvinkel med 5,9 millimeters brännvidd. Det motsvarar 28 millimeter i småbildsformat, vilket ger samma bildvinkel som den klassiska filmkameran GR1. Det går även att ställa in GR Digital så att den beskär bilderna till samma proportioner som småbildsfilm redan vid fotograferingen. Optikens ljusstyrka är 2,4, vilket är en tredjedels bländarsteg bättre än den filmbaserade föregångaren.
Objektivets bländare är uppbyggd av sju lameller som ger en nästan helt rund bländaröppning. Det är en förutsättning för bildåtergivning av oskarpa partier i för- och bakgrund.

Dubbla inmatningshjul
Det näst viktigaste med den nya kameran är ergonomin. Ricoh har satt dit två inmatningshjul istället för ett, vilket innebär att gamla fotorävar kan sköta bländaren med pekfingret och slutartiden med tummen när de exponerar manuellt. I praktiken torde det vara en stor skillnad mot de småpilliga lösningar för manuell exponering som finns i de flesta digitala kompaktkameror. Det är egentligen bara Lecia Digilux 2 (och Panasonics variant av samma kamera) som har något liknande i kompaktklassen.
GR Digital har ingen optisk sökare, vilket kan vara ett problem för de traditionellt inriktade fotografer som modellen riktar sig till. Att hålla ut kameran från kroppen och använda skärmen som sökare är långtifrån optimalt. Det har Ricoh löst genom att erbjuda en lös optisk sökare att sätta i blixtskon på kamerans ovansida. Inte så dumt, faktiskt. Återigen med reservation för att vi inte sett kameran i verkligheten än.
Kamerahuset är byggt i en magnesiumlegering som enligt uppgift ska vara mycket stark.

Råformat á la Adobe
Ricoh slår också på trumman för en ny bildbehandlingsalgoritm som de gett namnet GR Engine. Marknadsföringssnacket skiljer sig inget från hur konkurrenterna presenterar sina bildprocessorer och mjukvaror. Vi vet inget förrän vi fått se bildresultatet.
På det här stadiet är det mer intressant att Ricoh valt att använda Adobes öppna standard DNG (Digital NeGative) för råfilerna. Det gör bilderna mer framtidssäkra för konsumenten samtidigt som Ricoh slipper satsa resurser på egna råformatskonverterare. Andra tillverkare som satsat på DNG är Hasselblad och Leica, så man får väl säga att Ricoh i den meningen befinner sig i ganska gott sällskap.
Det ska bli väldigt intressant att se om Ricoh lyckas med sin prestigekompakt. Vi har ännu varken fått något lanseringsdatum eller prisuppgift från Ricoh, men vi följer utvecklingen med stort intresse.

---

Läs fler artiklar från september 2005 här.

---