TEST

Seriös satsning med småbildssensor i Sony A900

Vill man kunna ta över 25 000 kronor för en kamera går det inte att lura köparen med flashiga finesser. Det enda som gäller är att göra en bra kamera – och det har Sony lyckats med.

Det är en vågad satsning som Sony gör med a900. De ger sig in i «proffs light»-klassen där det inte accepteras några missar och köparna bara är ute efter det bästa.

Genom att ge kameran marknadens högsta upplösning på 24 megapixel blir det ännu svårare att lyckas eftersom det kräver riktigt skarp optik och bruset kan bli ett problem.

Sony har insett kraven från marknaden och börjar introducera en serie zoomar av hög klass tillsammans med Carl Zeiss. Senast ut är 24-70/2,8 och 70-400/4-5,6. Dessförinnan kom 70-200/2,8 och i början av nästa år kommer en 16-35/2,8 ut på marknaden.

Det vi sett av de nya objektiven är imponerande. Carl Zeiss har fått till mycket skarpa objektiv som matchar den högupplösta sensorn.

Saknar skärmsökare
Den höga upplösningen kan locka natur-, porträtt- och studiofotografer. Jag pratade med vårt förlags mest anlitade frilansfotograf, Mikael Kristiansen, som är specialiserad på produktfotografering men även tar en del porträtt. Idag har han en Canon Eos 1ds mark ii med 16,7 megapixel.
- Upplösningen på a900 räcker långt för produktbilder och bildfrekvensen på 5 bilder per sekund är bra för porträtt så att man inte missar ett bra ansiktsuttryck.

Ändå faller Sony a900 inte Mikael i fatet eftersom den saknar skärmsökare. - Det jag saknar på min 1Ds mark ii är en större sökare, men främst skärmsökare. Mikael jobbar med sin kamera kopplad till en Apple-dator så att han direkt kan kontrollera skärpa och exponering med den säkerhet som en stor och bra skärm ger.

En skärmsökare kan ge samma kontroll över skärpan genom att kunna zooma in 10 gånger på den detalj i bilden där man vill att skärpan ska ligga.

Skärmsökare vore möjligt
Sony har marknadsfört sina systemkameror a300 och a350 hårt med att de har skärmsökare. Den konstruktionen som används i de modellerna ger inte möjlighet att zooma in och kolla skärpan, men ger istället snabb autofokus. Någon annan lösning är knappt möjlig på de modellerna eftersom de har ccd-sensor.

Sensorn i a900 är av cmos-typ och därför borde det inte finnas något hinder att göra en skärmsökare. Varför Sony valt att inte satsa på skärmsökare kan jag bara spekulera i. Kanske tycker de inte att den funktionen hör hemma i en yrkeskamera eller så anser de att autofokusen inte blir tillräckligt snabb när skärmsökaren används.

Enkelt handhavande
Vid utvecklingen har Sony lagt stor vikt vid att kameran ska vara enkel att hantera. För en kamera med yrkesambition är det viktigt att fotografen inte kan råka trycka fel i en stressad situation och att kameran ligger säkert i handen.

Det senare brukar lösas med kraftig räfflad gummiklädsel. Sony a900 kunde ha haft mer av den varan men har istället ett mycket ergonomiskt och välskulpterat handgrepp. Greppet känns både skönt och säkert.

För den som behöver ett vertikalgrepp finns ett sådant att sätta på som är lika ergonomiskt som det vanliga greppet. Fullt lastad med batteriet blir hela kombinationen tung, men det kan vara önskvärt i vissa situationer.

Knapparnas placering och utformning känns igen från mellanmodellen a700. Man lär sig snabbt hur kameran fungerar och fingrarna hittar rätt utan att man behöver ta ner kameran från ögat.

Min enda anmärkning är att de nedsjunkna knapparna, liksom inmatningsrattarna, kan vara lite svåra att komma åt med handskar. Canon har valt knappar som står upp. Det är mindre risk att komma åt Sonys knappar oavsiktligt medan Canons knappar fungerar bättre med handskar.

Även om Sony inte uttalat kallar sin kamera för en proffskamera, kanske för att det skulle kräva en större och snabbare serviceorganisation, så har avancerande amatörer och proffs liknande krav.

Vädertätning är ett av de vanliga kraven som tillgodoses med Sony a900. Ett annat är en stor och ljus sökare. På den är punkten ligger verkligen a900 i framkant. Vi har inte kunnat jämföra kameran sida vid sida med Canons och Nikons toppmodeller, men vi tycker oss se att a900 har den bästa sökaren på marknaden eftersom den är ljus, mycket stor och visar 100 procent av bilden.

Mindre bra är att det är alltför lätt att råka öppna minneskortsluckanvav misstag.

Innanför luckan finner vi plats för både cf-kort och Sonys egna kort Memorystick Duo. Vi hade hellre sett att Sony satsade på de vanligare sd-korten.

Tillsammans med den nya normalzoomen 24-70/2,8 är vikten ansenlig, men när vi tar av objektivet märks det att Sony ansträngt sig för att hålla nere vikten på kamerahuset. Det väger 150 gram mindre än Nikon d700.

Först med bildstabilisering
Konica Minolta var först med inbyggd bildstabilisering i en systemkamera med Dynax 7d 2004. Efter att Sony köpte Konica Minoltas kameratillverkning har de fortsatt på linjen med bildstabilisering i alla kameror vilket ger skarpare bilder med alla objektiv.

Nu blir Sony även först med inbyggd bildstabilisering för en kamera med sensor i småbildsformat. Nikon och Canon har påstått att detta inte är möjligt eftersom objektiven är anpassade efter småbildsformatet och en rörlig sensor skulle kunne ge bilder med mörka hörn.

Detta tycks inte vara något problem för Sony. Vi har inte sett någon tendens till mörka hörn, men vi har å andra sidan inte testat med äldre optik. Sony säger dock att stabiliseringen ska fungera lika bra med 20 år gamla Minolta-objektiv.

De säger också att stabiliseringen ska kompensera för skakningar motsvarande 2,5-4 exponeringssteg. Ungefär 2 steg är närmare sanningen enligt vår testfotografering.

På baksidan av kameran finns en knapp för att stänga av och på bildstabiliseringen. Det finns sällan någon anledning att stänga av den här funktionen och därför är inte knappen motiverad. Risken för att oavsiktligt stänga av bildstabiliseringen är mycket större än nyttan av att snabbt kunna stänga av funktionen.

Troligen finns knappen där för att kunna demonstrera stabiliseringen i fotobutiken.

Bra skärm
Sonys fina skärm är också värd att nämna. Vi känner igen den från Sony a700, men troligen är det samma skärm som sitter i flera nya modeller från Nikon och Canon också. Färg- och kontraståtergivningen är mycket fin och upplösningen är hög. Betraktningsvinkeln är också bra.

Autofokusen är däremot inte i toppklass. Den upplevs lite långsam och i svagare ljus tvekar den. Autofokuspunkterna är centrerade mot mitten i bilden precis som hos andra småbildskameror. Tyvärr har bara mittpunkten autofokus av korstyp. De omkringliggande är alltså något sämre vid kontrastfattiga motiv.



Bildkvalitet
För en kamera som a900 är bildkvaliteten mycket central. Men kameran behöver inte kunna konkurrera med alla kameror, bara den är i toppklass inom sitt segment.

Sony a900 är liksom Canon Eos 1ds mark iii en kamera där upplösning går före brusegenskaper och med tanke på att Canon tar 81 000 kronor för sin kamera med 21 megapixel och Sony 29 000 för a900 är jämförelsen intressant för den som söker en kamera för studio-, porträtt- eller naturfoto, men även för semesterbilder.

Däremot är inte reportage eller sport som kräver höga iso och bra autofokus a900:ans område.

Bildfilerna hos Canon Eos 1Ds mark iii är magiskt rena och opåverkade upp till iso 1600. A900 är inte riktigt lika bra utan det syns redan vid iso 800 att kameran får jobba för att få bort brus. Den höga upplösningen gör dock att det bara syns på mycket stora utskrifter.

När vi tittar närmare på bildfilerna kan vi se att orsaken är att Canon och Nikon harbättre brusreducering än Sony. När Sony försöker ta bort sitt färgbrus försvinner detaljåtergivningen och det uppstår en fläckig brusbild.

Vi är övertygade om att brusproblemet inte ligger hos sensorn efter att vi provat att öppna filer från Canon, Nikon och Sony i vårt egenkonstruerade råkonverteringsprogam där vi kan behandla alla bilder exakt lika.

Detaljåtergivningen blir något bättre vid låg och medelhög iso för a900 än för 1ds mark iii som har färre pixlar. Vid högre iso tar brusreduceringen hos a900 bort de finaste detaljerna.

Här är också objektiven mycket avgörande och Sony har tillsammans med Carl Zeiss gjort flera bra objektiv som ger hög verklig upplösning.

I sammanhanget ska också vägas in att Sony har inbyggd bildstabilisering. Så med ett 85/1,4 kan man ta bilder vid lägre iso i svagt ljus än med Canon Eos 1ds mark iii med ett 85/1,2 som exempel.

Slutsats
En extemt högupplöst kamera behöver inte vara bäst på brus för att vara mycket intressant för flera kategorier av fotografer. Sony a900 är väldigt bra kamera för den som vill ha maximal upplösning och ett proffsigt kamerahus till en rimlig kostnad.


SÅ SATTE VI BETYGET

Bildkvalitet 9
Inte riktigt i klass med Canon Eos 1Ds mark III men ändå toppklass med extrem upplösning.
Byggkvalitet 9
Högsta betyget är reserverat för kompromisslösa yrkeskameror. Sony A900 kommer inte långt efter. Batteriluckan är största missen. Kameran känns mycket tålig och är ändå inte så tung.
Ergonomi&logik 10
Kameran är enkel och lätt att använda utan att försaka några viktiga funktioner - precis som en proffskamera ska vara..
Mångsidighet 8
Långsam autofokus och högt brus begränsar användningsområdet. Men inom sitt område är A900 riktigt bra. Plus för inbyggd bildstabilisering.
Valuta för pengarna 9
Extrem upplösning och nästan full-proffshus gör kameran värd sina slantar.

---

Läs fler artiklar från april 2009 här.

---