Konsertfoto i uppskruvat tempo

Artister som The Hives, Robyn, Håkan Hellström och - störst av alla - återförenade Rage Against The Machine spelade i de småländska skogarna den första veckan i juni. Festivalen som varit ett återkommande inslag i Hultsfred sedan 1986 lockar till sig besökare från hela Sverige. Det är något visst med att campa, umgås med kompisarna och gå (eller springa) mellan världskända artisters spelningar. Både ljud- och partynivån är hög både bland tälten och scenerna. Och, lite otippat, precis utanför presstältet som placerats i ett hörn av backstageområdet, bakom baren och dansgolvet.

En av fotograferna som springer fram och tillbaka mellan konserterna och presstältet är Scanpix fotograf Jessica Gow. För att inte störas av ljudet från baren använder hon öronproppar medan hon koncentrerat tittar på bildskärmen. Med sig överallt har hon två Nikon D3 med objektiven 24-70/2,8 och 70-200/2,8.

Roligt, men tröttande
Vi har satt oss i ett av intervjutälten och hon ber om ursäkt för att hon är lite dämpad. Med arbetstider från tidig morgon till sen natt, och endast snabba pauser för mat under dagen, längtar hon efter att få sova nu när festivalen är inne på sin sista dag. Att bandet Linkin Park ställde in sin spelning i sista minuten gav henne en timmes andrum, men hon har fortfarande två konserter kvar att täcka upp. Den sista artisten - Robyn - går inte på förrän klockan två på natten. Först sedan hon gjort i ordning ett urval bilder och skickat dem till Scanpix kan hon avsluta och gå till hotellet. Men även om jobbet är slitigt tycker Jessica att det är roligt att jobba på festivaler. Hon gillar att fånga det speciella med varje artist.
- Ta The Hives. Pelle (sångaren, red. anm.) är otroligt rörlig och gör höga hopp på scenen. Där måste man nästan ta en bild på honom i luften, så det gäller att vara med och trycka snabbt.
Varje konsert resulterar i sex till sju bilder. Några är höjdare, några är breddare, några är närbilder på ansiktet, några är helbilder. Eftersom tidningarna ger olika konserter olika stort utrymme måste det finnas flera former att välja på.

Sångaren Howlin' Pelle är känd för sina energiska hopp över scenen under The Hives konserter. Foto: Jessica Gow/Scanpix

Blixt plattar till
Att kombinera sparsamt ljus med rörliga motiv är inte alltid lätt. På konserter råder vanligen totalt blixtförbud. På Hultsfredsfestivalen går det däremot bra att använda blixt, men Jessica väljer att inte utnyttja tillfället. Sedan Scanpix gick över till Nikon D3 för ett halvår sedan har hon bara behövt använda blixt vid två tillfällen. För även om hon anpassar sig till läget och använder blixt när nöden kräver gillar hon inte resultatet.
- Jag blir nästan alltid missnöjd när jag använder blixt, säger Jessica Gow. Bilderna blir oftast blir platta och ointressanta. Om jag måste använda blixt försöker jag förena det med längre slutartid så jag får in lite rörelse i bilden.
För att klara de varierande ljusförhållandena tycker hon att 2,8-objektiv är ett måste. Och ett högre ISO.
- Innan vi gick över till D3 använde vi Canons Eos Mark II. Då skruvade jag bara upp ISO till 1600 i absoluta nödlägen. Med D3 är 1600 eller högre inget problem längre.
De som inte har en D3 kan börja med ISO 1000 och se hur resultatet blir. Är bilden för brusig måste Iso skruvas ner till 800, men lägre än så bör man inte gå. Jessica kör med lägena AV (bländarförval) eller M (manuell) när hon fotograferar konserter.
- Det finns en poäng i att använda bländarförval. Eftersom ljuset är så föränderlig gör kameran de övriga inställningarna åt dig. Men om det är en mörkare lokal fungerar det inte alls, då är det manuell inställning som gäller.

Kanadensiska Danko Jones gör många grimaser under tiden han står på scenen. Foto: Jessica Gow/Scanpix

Is i magen
Jessica kan uppskatta olika artister, men kanske mer för deras scenframträdande än deras musik. The Hives gör allt på scenen och är tacksamma att fota. Rockgruppen Danko Jones är också speciella med sångarens olika grimaser. Att orka leta efter det där särskilda och aldrig tappa fokus är essentiellt i Jessicas jobb, även om öga för en bra bild inte räcker hela vägen.
- Jag är tävlingsinriktad. Jag vill få hem bilden snabbast. I det här jobbet är det viktigt att leverera snabbt, annars kan ju kunderna inte köpa bilderna.

Glöm inte styrketräningen
En viktig egenskap hos pressfotografen är stresstålighet. Liksom nyfikenhet, att alltid undra vad som ska hända. Starka ryggmuskler är också ett måste.
- Att fota festivaler är något av det slitigaste man kan göra, berättar Jessica. Till ett sportevenemang kan yrkesfotograferna dra in utrustningen i en rullväska. Sedan blir vi ofta sittandes på ett och samma ställe och behöver inte bära runt på den tunga utrustningen. Så kan vi inte jobba på festivalerna där vi hela tiden rör oss mellan flera olika platser.


Fakta om Hultsfredsfestivalen
Det finns två fotopass: Ö för de mindre scenerna och ÖHP för samtliga scener. Till årets festival beviljades ackreditering för 151 fotografer, varav 33 hade tillträde till de två största scenerna Pampas och Hawaii. Alla utom en kom från dagspress eller bildbyråer. Undantaget kom från tidningen Close-Up.

Fördelningen av fotovästar sker mellan fyra prioriterade kategorier:
1. Rikstäckande dagspress (DN, Expressen, Aftonbladet och SvD)
2. Större bildbyråer
3. Större lokaltidningar (till exempel Sydsvenskan och Sundsvalls Tidning)
4. Regional media (Corren, Baromentern, Vimmerby Tidning med flera).

Till de mindre scenerna kan även oorganiserad onlinemedia och studentpublikationer få fotopass.
- Det finns en kvot, så ansöker man tidigt har man större chans att få en fri ackreditering, informerar Håkan Dumér, marknads- och pressansvarig på Rockparty som arrangerar festivalen.