Vi förklarar tekniken bakom optiken

Ingen konstruktion är bättre än sin svagaste länk. På en digitalkamera utgör sensorn en av de viktigaste delarna för att skapa en bra bild. Men för ljuset går vägen dit genom ett flertal linser som både samlar, sprider och bryter ljuset på olika sätt. Det är därför vi använder oss av ett objektiv.

Med objektivet kan vi avbilda verkligheten på det sätt vi vill och välja vilken del av verkligheten vi vill sätta i fokus. Men att fånga in ljuset på rätt sätt är en svår ingenjörskonst. För att ta reda på konstens alla regler har vi träffat Nikons produktspecialist Lasse Pettersson som hjälper oss att förstå tekniken bakom optiken och vad de tekniska termerna har för betydelse.

Optik är ju ett exempel på något som utvecklats mycket i och med den digitala fotografins intåg. Men vad är det egentligen som gör ett objektiv bra?
–  Lättast är nog att vända på frågan. Om vi förkastar tanken om det perfekta objektivet och i stället tittar på hur vi kan väga de olika problemen som finns med optik kan man hitta en fungerande medelväg. Vi sätter ett krav på ett foto för att få en viss kvalitet, och bygger optiken därefter. Allt handlar egentligen om en balansgång mellan vilka nackdelar man är villig att acceptera för att få andra fördelar, och tvärtom. Objektivets uppgift är att samla in ljus från omvärlden men bekymret ligger i att sprida ljuset mot sensorn på ett smart vis, och då får man offra en viss kvalitet. Vi pratar exempelvis om kromatisk aberration som ger en kontrastminskning, en effekt man så klart inte vill ha. Men det problemet går att lösa med glas som har ett låst spridningsindex för olika färger.

Att ha filter på objektivet, är det en fördel eller en nackdel?
–  Objektivets främre del är den känsligaste delen på den optiska konstruktionen. Det innebär att man aldrig riktigt vet hur ett filter påverkar bilden. Kontrollerade tester i labb visar däremot att filter kan ta bort upp till 30 procent av ett objektivs upplösning. Tyvärr ser man massor med folk som använder sig av filter utan någon anledning. Det är rätt taskigt när man fotat under sin drömsemester i fjällen, och när man kommer hem ser att man förlorat bildkvalitet på grund av ett filter. Många använder filtret som ett skydd, men objektivens yttre linser är tåliga och relativt lätta att byta om det skulle bli problem. Att köpa ett uv–filter för att skydda sensorn mot den ultravioletta strålningen är onödigt – ett sådant filter finns redan inbyggt i kameran. Hela grejen med filter är överdrivet, såvida man inte är ute efter vissa effekter som man kan få av tonade gråfilter eller polfilter.

Olika objektiv har olika antal bländarlameller i sig. Hur påverkar det kvaliteten på bilden?
–  Bildkvaliteten påverkas inte alls av antalet lameller i objektivet. Det som påverkas är utseendet på bilderna, då främst hur ljusa, suddiga objekt i bakgrunden avbildas. Har man ett objektiv på vidöppen bländare blir ljusöppningen rund, vilket även ger en rund och mjuk avbildning av ljusa oskarpa objekt i bakgrunden på bilden. Men bländar man ned spelar antalet lameller roll – fem lameller ger en femkantig ljusöppning – och då blir även de ljusa oskarpa objekten i bakgrunden femkantiga. Nio lameller ger alltså en rundare ljusöppning än bara fem, en rundhet man oftast vill ha eftersom det ger en mjukare och snyggare »bokeh« (läs mer om bokeh ovan). Här kommer vi återigen in på en balansgång. Yrkesobjektiv har fler lameller än budgetobjektiv, men är också dyrare eftersom de har en mer avancerad konstruktion för att kunna röra det högre antalet lameller tillräckligt snabbt.

Hur ska man då tänka om vad som är ett bra objektiv?
–  Det bästa objektivet är det som passar dig bäst, för din fotografering. Och det som passar dig kanske inte passar en annan. Det är alltid en ständig avvägning av pris, storlek, vikt och prestanda. Är man upplösningsjägare behöver man bra glas, då är det objektivet som bestämmer och inte alltid sensorn som är begränsningen. Vänder vi på resonemanget kanske en annan fotograf prioriterar en autofokus som är blixtsnabb före en autofokus som är mer exakt. Men i slutändan är det med din bild du ska berätta din historia, inte med ditt objektiv.

Hur ser det ut när det gäller kvalitet och äldre optik?
– Det handlar mycket om känsla och nostalgi. Exempelvis det historiska makrot 55/2,8 med sitt speciella utseende som alltid ger bilder som ser bra ut för någon. Det kommer nya generationer fotografer som är sugna på den gamla tekniken och hur det fungerade förr. Fotografins värld är speciell – vi har de som arbetar med foto dagligen, njutningsgänget som får en viss känsla av sin fotografering, men även de som helt enkelt bara knäpper bilder. Det är en solfjäder av människor, och det är svårt att tillverka något som passar alla. Det är en utopi som aldrig blir verklighet.

Hur ser framtiden ut för optikutvecklingen?
–  Nästa steg blir att lösa optiska problem direkt i kameran i  stället för i datorn. Redan i dag finns möjligheten till matematiska efterkorrigeringar för objektivens baksidor, såsom vinjetteffekt och geometrisk distorsion. Tänker vi på utvecklingen åt det hållet kan vi avlasta objektivdesignerns axlar från många problem som går att lösa på annat sätt. Däremot kommer vi aldrig att få se ett fungerande 18–400mm/1,4 hur mycket vi än vill. Det är fysik, och de fysiska lagarna går inte att ändra på.