Svensk fotografi under 175 år på Tekniska museet

Utveckling för fotograferingen i Sverige finns nu både att läsa om i Tekniska museets nyutgivna bok "Att se världen – svensk fotografi under 175 år" och se i utställningnen "Att se världen – den fotograferande människan" som just nu visas.

– Tekniska museet har en av de förnämnsta samlingarna av kringutrustning när det gäller fotografering, och vi ville göra något av den, förklarar Emelie Sabel, projektledare för boken och intendent på Tekniska museet, för Kamera Bild när vi träffar henne.

Med det stora antalet samlingar som donerats till museet gjordes en inventering för att försöka hitta områden där kamerorna använts som verktyg, något som sedan lyfts i boken och speglar samlingarna.

– Man pratar ofta om bilden och om kända fotografer, men vi ville prata om förutsättningarna och vidga perspektivet på vad foto kan vara. Därför berättar vi om de tekniska stegen från Camera Obscura hela vägen till det digitala, berättar Emelie Sabel.

Visar tekniken bakom

Tekniken inom foto lockade till sig en hel del upptäckare och tekniknördar. Bland annat hittar vi bilder från ingenjören S.A. Andrée som 1897 gav sig av mot Nordpolen för att dokumentera isvidderna med fotografen Nils Strindberg. På utställningen går det bland annat att se en replika av den kamera, utrustat med stereoobjektiv, som tillverkades av fotofirman Numa Peterson för att följa med på Andrées polarexpedition. Kameran hade även en intressant funktion för kodade markeringar av tidsstämpel och väderstreck.

Hela expeditionen försvann spårlöst för att 33 år senare hittas, döda, tillsammans med dagböcker, fotorullar och annan utrustning. Delar av utställningen berättar Andrées historia tack vare John Hertzberg vid Tekniska Högskolans fotografiska institution, som mot all förmodan, lyckades framkalla ett nittiotal bilder i sitt laboratorium. De sensationella fotografierna spreds över världen i november 1930 och Hertzberg blev en internationell celebritet i fotografiska kretsar.

Utställningen tar även upp den teknik som Lennart Nilsson använde för att fånga sina otroliga bilder över livets början som finns att se i boken "Ett barn blir till".

– Vi är så klart även väldigt stolta över att ha Lennart Nilssons bilder. Han utmanade tekniken och drev den framåt, kraven han ställde gjorde att han fick gruppen av finmekaniker och forskare som hjälpte honom, att modifiera om utrustningen så att den skulle passa honom, berättar Emelie Sabel.

Utställningen "Att se världen" pågår nu på Tekniska museet. Boken finns att både läsa digitalt och beställa på Tekniska museets hemsida.