Skola: Så väljer du rätt kamera

Kompakt och system
Vi kan börja med att dela upp alla kameror i kompakter och systemkameror. Den ursprungliga skillnaden är att kompaktkameror har fast monterat objektiv medan det går att byta objektiv på en systemkamera.

I den digitala världen har skillnaderna mellan kompakter och systemkameror blivit större. Kompakter har, nästan helt utan undantag, en betydligt mindre sensor än systemkameror. En stor sensor kan fånga mer ljus och ger därför bättre bildkvalitet, särskilt i svagt ljus. Den större sensorn gör att objektiven blir större, tyngre och dyrare. Det uppstår också en tydlig skillnad i skärpedjup, alltså hur stort område i djupled som blir skarpt. Med en liten sensor är det lättare att få skärpa över hela bilden, men det är svårare att sudda ut bakgrunden.

Generellt har systemkameror snabbare autofokus, men skillnaderna minskas. Fotograferar man rörliga motiv blir skillnaderna större till systemkamerans fördel.

På den svenska marknaden finns ungefär 210 kompaktkameror och 40 systemkameror.

Kompakt kompakt eller superzoom
I början av den digitala eran var systemkameror riktigt dyra och många köpte systemkameralika kompakter med kraftiga zoomobjektiv. Den här typen av kompakter finns kvar och kallas superzoomar eftersom de har kraftiga zoomobjektiv.

De känns igen på ett tydligt grepp och större objektiv än vanliga kompakter. Ofta är zoomomfånget runt 24-26 gånger vilket är omöjligt att uppnå för rimliga pengar och med rimlig vikt för en systemkamera som har större sensor.

Superzoomarna är inte lika vanliga längre eftersom de inte längre är substitut för systemkameror. En superzoom köper du om du vill ha riktigt långt tele, men inte lägger väldigt stor vikt vid att få den yppersta bildkvaliteten utan värdesätter låg vikt och kompakt format.

De tidiga superzoomarna hade zoomomfång på 8 till 12 gånger. I dag hittar vi så pass kraftfulla zoomar i kameror som är obetydligt tjockare än standardkompakterna. De kostar naturligtvis lite extra, men har som regel även påkostade filmfunktioner.

Sedan ett år tillbaka finns det ett bra utbud av vattentåliga kompakter. De passar såväl för skidbacken som stranden och kan vara det perfekta valet för alla som har en aktiv fritid. Dessutom klarar de som regel att tappas från en dryg meters höjd.

De viktiga funktionerna
Det brukar komma nya kompaktkameror varje halvår och då behövs det hela tiden nya funktioner och spetsade specifikationer. Tyvärr är många funktioner rätt krystade.

Skärmstorlek – Skärmarna är nu i stort sett lika stora som kamerorna och de flesta har en storlek på 3 tum. Däremot skiljer det i bildkvalitet.

Det viktigaste för en skärm är att bilden är tydlig. En del skärmar ger en grådaskig bild och några en bild med för hög kontrast. De bästa skärmarna ger en lagom kontrast där små skillnader i färgtoner framträder. Typiskt för bra skärmar är att man kan betrakta dem snett från sidan utan att bilden blir sämre. Det är en bra egenskap om många ska titta på bilderna samtidigt.

Det hårdaste testet är när kameran används i solsken. Ta och jämför kamerornas skärmar i fotobutiken, och ta gärna med expediten ut på gatan för att bedöma skärmbilden i dagsljus.

En del har högre upplösning och tydligare bild. Det skiljer en del mellan 230 000 och 460 bildpunkter, men man vinner inte så mycket på att gå upp till 920 000.

Vidvinkel – Objektiven blir alltmer vidvinkliga vilket är en positiv trend. Teleobjektivet räcker ändå som regel till. Med en kraftig vidvinkel är det lättare att få med alla kring matbordet eller stora byggnader på bild.

Hur vidvinkligt objektivet är anges som regel onödigt i »millimeter som motsvarar småbildsformatet«. Det vore lättare att jämföra objektiv om alla angav bildvinkel i grader, men nu är det som det är.

Vår erfarenhet är att en bildvinkel på motsvarande 28 millimeter i småbildsformatet är mest lagom. Undantaget är om man fotograferar och filmar mycket i panoramaformat. Då kapas bilden i höjdled och det blir svårare att få med allt på bilden. Kameror med stort fokus på filmning har ofta en vidvinkel motsvarande 24-25 millimeter av denna anledning.

HD-filmning – Snart kommer i stort sett alla kameror att kunna filma i hög upplösning – hd. Det finns två storlekar: vanlig hd på 1280x720 pixlar och full-hd på 1920x1080 pixlar.

Det är lätt att tro att full-hd ger bättre bild än vanlig hd men så behöver det inte alls vara. Vi har sett exempel på kameror där full-hd gett sämre bild eftersom kamerans processor inte klarat av den större bildstorleken.

HD-formatet är ingen kvalitetsgaranti och skillnaden i skärpa och detaljupplösning kan skilja mycket mellan olika kameror.

Vi har gjort omfattande blindtester på 42-tums tv-apparater och det är mycket få som kan se någon skillnad mellan full-hd och vanlig hd när vi matar apparaterna med material av hög kvalitet. Med kompaktkameror med begränsad kraft i processorerna blir skillnaderna mindre. Om du inte vill testa alla kameror i fotobutiken är rådet att de kameror som är extra anpassade för filmning som regel har högst filmkvalitet – men lås dig inte vid hd eller full-hd.

De finns två olika filmformat. mp4 är det enklare formatet som är lämpligt för den som enkelt vill dela med sig av sina filmer. Mer avan-cerade kameror har även möjlighet att filma i avchd. Det ger högre bildkvalitet och mindre filstorlekar, men är klurigare att hantera i efterhand. Det går utmärkt att spela upp klippen direkt från kameran på tv:n. Men om filmerna ska redigeras eller distribueras är det inte lika enkelt. Filmerna kan behöver konverteras före redigering.

ISO – En kameras ljuskänslighet anges i iso. Det är ett mått på hur mycket bildsignalen förstärkts och har inget med bildkvalitet att göra. Många kompakter har i dag iso-lägen som ger tämligen dålig bildkvalitet. Det vanliga tricket är att sudda ut det brus som uppstår i bilden när bildsignalen förstärks. Detaljerna ser utsmetade ut, men gör man inte några större utskrifter är det inte säkert att det syns.

Systemkameror har som regel helt överlägsen bildkvalitet vid höga iso-värden.

Det finns mängder av nya funktioner i dagens kompaktkameror, men de flesta kan man klara sig utan. Däremot finns hos alla kameror grundläggande funktioner som man vinner mycket på att lära sig hantera. Några exempel är:

• vitbalans
• exponeringskompensation
• fokuslås
• blixt av / blixt på
• låst eller följande autofokus

Systemkameran ger mer
Skillnaderna mellan kompaktkameror och systemkameror suddas ut allt mer. Dagens systemkameror har få nackdelar jämfört med kompakterna. Inte ens skillnaderna i pris och format är så stora i dag.

Sensorstorlek – Det finns i huvudsak tre storlekar på sensorer bland konsumentkameror. Minst, en fjärdedel så stor som det största formatet, är micro-four thirds. Olympus och Panasonic använder detta format med proportionerna 4:3. Fördelarna är att objektiven kan gör-as mindre.

Vanligast är APS-C som Pentax, Sony, Samsung, Canon och Nikon använder. Alla sensorer är inte exakt lika stora, men proportionerna är 2:3. Många anser att detta format ger bäst pris/prestanda-förhållande.

Störst är det klassiska småbildsformatet, 24x36 mm. Sensorn är lika stor som en normal filmruta och därför fungerar äldre objektiv med detta sensorformat utan några skillnader i bildvinkel. Med mind-re sensor får man mer tele och mindre vidvinkel jämfört med småbildsformatet med samma objektiv.

Canon, Nikon och Sony använder småbildsformatet och kamerorna riktar sig till avancerade hobbyfotografer och proffs. Formatet kallas även fullformat vilket är en dålig översättning av engelskans ”full frame” som syftar på att det är lika stort som småbildsformatet. Mindre sensorer ger en beskuren bild om man jämför med samma objektiv. Fördelarna mot APS-C är möjligheten till både högre upplösning och bättre bildkvalitet i svagt ljus. Nackdelen är ett högre pris och att teleeffekten blir mindre. Fågelfotografer vinner på att välja en mindre sensor.

Filmfunktion – Nästan alla nya kameror kan filma, men det skiljer i ambitionsnivå och kvalitet. För enkel familjefilmning med uppspelning på en tv duger alla bra. Då är det inte så lätt att se skillnader i bildkvalitet.

Vill du jobba med egna filmprojekt bör du välja en kamera med separat mikrofoningång. De enklaste kamerorna filmar i MP4 med Motion jpeg-codec för att filmerna ska vara lätta att hantera i efterhand och inte vara så krävande för kamerans processor.

Vi kan ta de snarlika kamerorna Olympus e-p2 och Panasonic gf1 som exempel. De kan båda hd (720p), men Panasonic gf1 har dubbla processorer för att kunna klara att hantera avchd. gf1 har också mikrofoningång och fler inställningsmöjligheter. Valet mellan de båda modellerna beror på din ambtitionsnivå.

Spegellöst – Det senaste året har fyra kameramärken satsat på spegellösa systemkameror och antagligen kommer fler att göra det. Orsaken är att kamerorna kan göras mindre och billigare om man tar bort spegel och optisk sökare. I dag är dessa kameror inte billigare att köpa, men det lär ändra sig.

I stället för att titta i en optisk sökare får man använda skärmen bak på kameran som sökare. Det kan också finnas en elektronisk sökare som liknar en optisk som är bra om det är soligt ute.

Autofokusen hos en spegellös kamera fungerar som på en kompaktkamera. Genom att mäta bildens kontrast med sensorn kan man avgöra när bilden är helt skarp. I dag är detta sätt att ställa in skärpan lika snabbt som konventionella autofokussystem för stillastående motiv i normal belysning. Men om motiven rör på sig snabbt eller i mycket svagt ljus blir det svårt att ställa skärpan.

För sportfotografering, eller om man har livliga barn, rekommenderar vi en systemkamera med spegel och optisk sökare.

Skärmsökare – Precis som på en kompaktkamera går det att använda skärmen som sökare på alla nya systemkameror. Men gör bara det i undantagsfall. Den optiska sökaren ger raskare autofokus och tydligare bild. Det är också lättare att hålla kameran stilla om man håller den mot ögat.

Bildfrekvens – De billigare systemkamerorna kan som regel fotografera omkring tre bilder per sekund. Det är fullt tillräckligt för det mesta. För den som fotograferar sport är en ännu högre bildfrekvens en fördel. Mer avancerade kameror för hobbyfotografer brukar klara fem till åtta bilder per sekund. Till sport är det viktigt att detta kan ske med följande autofokus. Sony A550 med sju bilder per sekund klarar inte detta.

Bildfrekvensen är inte konstant. Vid följande autofokus måste processorn hinna med att räkna ut hur skärpan ska flyttas. Då brukar frekvensen sjunka. Proffskameror med snabba processor lider mindre av detta än billigare kameror.

Vädertålig – Idag pratas det mycket om vilka kameror som är vädertåliga eller inte. Begreppet är missvisande eftersom alla kameror tål en viss känning av vädrets makter. En stund ute i lätt regn brukar de flesta kameror klara av. De mer tätade kamerorna tål naturligtvis mer, men var gränserna går är svårt att veta.

Batterigrepp – Ett batterigrepp får en kamera att se proffsigare ut men ger inte bättre bilder. Vi råder att i första hand lägga pengar på annat än batterigrepp.

Objektiven viktiga
Kamerorna får mest uppmärksamhet, men det är objektiven som betyder mest för bilderna. Alla systemkameror kan ta bilder med hög bildkvalitet i dag. Att byta till en dyrare kamera ger inga enorma skillnader i bildkvalitet. Bildmöjligheterna ökar inte heller drastiskt, men med objektiv är saken en annan.

Att välja ett billigt 50 millimetersobjektiv med ljusstyrka 1,8 som komplement till paketzoomen som följde med kameran ökar möjligheten att ta bilder i svagt ljus. En typisk paketzoom har ljusstyrka 5,6 i 50 mm-läge. Det skiljer tre och en tredjedels exponeringssteg mellan bländare 1,8 och 5,6. Lika stor skillnad som mellan iso 640 och 6 400 på kamerahuset. Du får alltså lägre brus eller möjlighet att fotografera med kortare slutartid med ett ljusstarkt objektiv.

I tillverkarnas objektivprogram finns oftast extrema vidvinklar, makroobjektiv, och långa teleobjektiv förutom de ljusstarka. Det kan också finnas objektiv med möjlighet att påverka perspektivet.

Innan du väljer kamera bör du ta en rejäl titt på respektive kameramärkes objektivprogram och se efter vilka objektiv som kan passa dig framöver. Objektivprogrammen ändras inte i en handvändning.