Test av Nikon P7100 - En försiktig uppdatering

Kameran har en autoisofunktion som inte tillåter höga ISO, är man inte medveten om det kan man få långa slutartider.

Om man kryper in under skalet på kameran har här inte heller pågått några revolutioner. Sensorn är oförändrad, 10 megapixels upplösning på en CCD-sensor är det som fångar bilderna i kameran. Generellt sett kan man säga att Nikon har tryckt gaspedalen lite längre ner mot golvet i och med P7100. Autofokusen, skrivtiden för råfiler och menysystemet är uppsnabbat och autofokusen ska vara lite exaktare än tidigare. För att följa trenden med effektfilter har man lagt till ytterligare några filter som gör att man kan vara kreativ direkt i kameran. Bland annat har man lagt till ett svartvitt filter som är ganska underhållande, där kan man dels välja storlek på kornet som läggs på, dels välja vilken typ av kontrastkurva som ska läggas på bilden. Lite roligare och mer kreativt än bara en enkel svartvitkonvertering med lite för hög kontrast.

Ett möte med verkligheten

Trots att kameran ska vara uppsnabbad jämfört med tidigare versioner känns den inte speciellt snabb. Upplevelsen av kamerans hastighet är inte mer än okej. Fujifilm X10, som vi testade i förra numret, sätter på något sätt en standard för den här typen av kameror tycker jag, jämför man den med P7100 känns prisskillnaden dem emellan motiverad. X10 kostar ungefär 800 kronor mer, men känslan i den är trevligare. För min egen del förstår jag inte varför man väljer att behålla en motorzoom i den här typen av kamera. Det går långsammare, är mindre exakt och ger inte samma känsla. En kompaktkamera som redan är så pass bulkig som P7100 är borde inte ha några problem med att objektivet sticker ut lite för att ge möjlighet till en manuell ring.

Nikon P7100 har många reglage och knappar, ibland blir det lite för många och vissa funktioner tappas bort.

De flesta knapparna på P7100 sitter väl placerade. Med grundinställningen är det dock knöligt att använda sig av FN-knapparna eftersom de ska hållas nere samtidigt som man vrider på den främre inställningsratten. Det gör att handen hamnar i en lite konstig situation när man ska göra en FN1-justering med en hand. I menyerna finns dock en funktion som gör att man kan använda det bakre hjulet för justeringen, vilket sitter mycket bättre till.

Menysystemet är ganska lätt att förstå sig på, men tyvärr är många bildinställningar spridda över olika knappar och menyer på kameran. Det gör att det ibland kan vara svårt att hitta en viss inställning för att man inte riktigt vet var man ska leta. I vissa lägen låses vissa funktioner utan att man får reda på det på något sätt, något som kan bli lite frustrerande innan man vet om det.

Nikon P7100: 1/320 s, f/2,8, ISO 560

I det stora hela kan man se Nikon P7100 som en avancerad kompaktkamera som visserligen har många vinster, bra grepp och bra placering av knapparna, helt okej bildkvalitet och många finesser och inställningar som ger fotografen kreativa möjligheter. Men samtidigt har det inte hänt så mycket som man kunde ha hoppats sen P7000.

Så satte vi betyget
Bildkvalitet 8
Bildfilerna är väldigt rena från färgbrus vilket hålle rupp betyget. Men samtidigt har den här sensorn tappat lite i konkurrensen.
Byggkvalitet 8
Kameran känns stabil trots att vikskrämen utgör en svag punkt.
Ergonomi och logik 8
Det nya greppet är bra och knapparna sitter där de borde. menysystemet är bra min lite väl utspritt.
Mångsidighet 8
Många funktioner och möjligheter till helt manuella inställningar ger kameran kreativ frihet.  
Valuta för pengarna 7
Det är en del pengar för en kompaktkamera med en så pass gammal sensor. Men det är många inställningar per krona.