Kamera & Bild testar

Test: Sony A99 – funktionsmaxad i fullformat

Bilder tagna på högt ISO är inga problem för A99. Jpeg-bilderna blir fina direkt från kameran och vitbalanseringen hittar också rätt färgtemperatur. 1/30s, f/5,6, ISO 3200 vid 24mm
Liksom många av Sonys andra kameror har även A99 filtret HDR, med en mängd olika inställningar. Effekten kan bli överdriven, som här, eller mildare.1/250s, f/5,6, ISO 500 vid 70mm i HDR
Autofokusen hos A99 är riktigt snabb, här växlade jag mellan personen i bakgrunden och stolpen i förgrunden på nolltid. Bilden är tagen med filtret leksakskamera.1/250s, f/6,5, ISO 400 vid 50mm
Vill du inte använda HDR-funktionen kan du i stället låta kameran lätta upp skuggorna själv, på så vis blir bilderna mer jämna i ljuset med mindre kontrast.1/250s, f/6,3, ISO 3200 vid 35mm

Sanslöst funktionsfylld, genomtänkt, och ett riktigt stabilt bygge på många vis. Sonys nya A99 har mycket av allt, men utan att det egentligen blir för svårt. På så vis blir kameran intressant för alla som vill ha en kompetent fullformatskamera.

För fyra år sedan släppte Sony sin fullformatskamera a900 med sina 24,6 megapixel. Mycket har hänt sedan dess på många plan hos Sonys kameramodeller, framförallt hos Sony a900:s äkta efterföljare: a99. Upplösningen på 24 megapixel är det vi känner igen, men bildkvaliteten har blivit mycket bättre sedan sist, med bland annat ett iso-omfång på mellan 100 och 25600 iso. Vidare har kamerahuset inbyggd bildstabilisering, utrustats med en elektronisk sökare på 2,36 miljoner bildpunkter och en i flera led vinklingsbar skärm på tre tum. Eller vad sägs om inspelning av film i 50 bilder per sekund i 1080p? Det här är bara början på alla finesser som vi hittar hos a99.

Ärvd design

Kamerahuset är tillverkat i en magnesiumlegering, vilket gör den stryktålig, och med ett proffsigt intryck. Även om kameran är en uppdatering av den äldre a900 så hittar vi likheterna hos kameran från den yngre aps-c-kameran a77. Designen är tagen rakt av, med samma tänk i knappupplägg, knappsats och ett kanske något skrämmande intryck för den som gillar en avskalad kamera. Men Sony har ändå löst det rätt bra. Greppet är riktigt bra, och kameran känns skön att hålla i med den gummerade ytan. Formerna känns genomtänkta och ger som helhet en bra stadga, vilket också behövs vid fotografering med tyngre objektiv.

Knappkänslan är också bra, liksom placeringen av dessa, vilket också gör att du på ett bra vis når de viktigaste knapparna med bibehållet grepp. På framsidan under objektivet sitter också en funktionsknapp, men den nås inte lika perfekt vid vertikal fotografering, vilket är synd då den skulle kunna tjäna som en bra extraknapp vid just sådan fotografering. En fin nyhet som inte fanns på a77 är knappen och vridreglaget på framsidan där du bland annat väljer fokusläge.

På baksidan hittar vi hela tio knappar, varav en av dessa är en multiknapp som också låter dig trycka vänster, höger, upp och ned för att navigera i menyer samt justera fokuspunkt. På ovansidan hittar vi sju knappar plus programvalsratten, som för övrigt också erbjuder möjligheten att spara dina inställningar i tre olika inställningskombinationer –lättnådda genom att bara vrida på ratten.

Sony har alltså vågat utveckla kameran med fler möjligheter gällande användandet genom hela fem olika programmerbara funktionsknappar. Guld värt för den avancerade fotografen som vill ha snabba genvägar till att styra sin kamera exakt, något som också kan behövas på en så funktionsfylld kamera som denna. Hatten av för Sony som faktiskt vågar låta kameran se avancerad och teknisk ut.

Skärm och sökare

Den elektroniska sökaren består av samma oled-skärm som vi hittar i Sony a77. Upplösningen är på 2,36 miljoner bildpunkter och ger på så vis en detaljerad bild av verkligheten och visar 100 procent av bildytan. Men den är inte är helt problemfri. I vissa situationer med hög kontrast blir skillnaden mellan mörkt och ljust för mycket för sökaren, något som gör det svårt för den som vill se en helhetsbild eller arrangera om bilden, framförallt om du använder ett kort skärpedjup. Bilduppdateringen är heller inte helt perfekt, vilket är problematiskt om du är känslig för flimmer.

Sökaren har också inbyggd dioptrijustering samt ögonsensor som släcker skärmen när du tittar i sökaren och vice versa. Och sensorn är grymt bra, den är snabb, fungerar riktigt bra och låter dig växla mellan att använda skärm och sökare utan problem.Skärmen på tre tum har en upplösning på 1,23 miljoner bildpunkter och är vridbar i flera led. Vridbarheten gör att du kan se skärmbilden från alla möjliga håll, vilket är riktigt användbart, framförallt vid filmning. En annan riktigt smart grej värd att nämna är att den också vänder och justerar bilden så att den visas åt rätt håll om du riktar den framåt.

Skärmbilden är riktigt fin, har bra ljusstyrka, fin svärta och bra skärpa –totalt sett en riktig höjdare.

Konfigurerbar autofokus

Att detaljerat gräva sig ned i alla möjligheter som finns hos autofokusen hos Sony a99 tar tid. Sony har nämligen valt att stoppa in många finesser som är riktigt användbara, men som ibland också kan bli lite överdrivet svåra att förstå om man inte är helt insatt.

I a99 sitter liksom hos a77 en halvgenomskinlig spegel som låter ljus träffa både bildsensorn och autofokusmodulen samtidigt. På så vis har a99 möjligheten att hålla koll på fokus även när du tar en bild, något som på många andra kameror inte går då spegeln som skickar ljus till autofokusmodulen fälls upp. Men hos a99 har man även en dubbel autofokusmätning, vilket gör att pixlar på bildsensorn fungerar som autofokuspunkter. En riktigt smart lösning –men hur fungerar det?

Totalt sett har a99 19 autofokuspunkter varav 11 är av korstyp, som får hjälp med fokusinformation från 102 punkter till via sensorn. Detta gör du kan ta upp till 10 bilder per sekund med bibehållen autofokus (i beskuret bildläge) förutom de 6 bilder per sekund du får i full upplösning. Detta är en smart finess, och autofokusen som helhet fungerar faktiskt riktigt bra på många vis. Den är snabb, exakt, fungerar bra i svagt ljus, och har också flera möjligheter till konfigurering.

Välj ditt fokusspann

Något mer problematiskt blir det då det handlar om objekt som rör sig snabbt. Med inställningen »djupassistans för kontinuerlig af« kan du låsa följning på ett objekt och låta kameran göra resten. Nackdelen är bara att fokus inte hittar helt hundra rätt, och en av anledningarna kan vara att den yta som har fokuspunkterna inte är så stor som man kanske skulle vilja, framförallt inte då man bara ser bilderna som kameran tagit, vilket gör det riktigt svårt att panorera i rätt hastighet med det objekt man vill följa.

Mätningen i djupled är något som Sony nu utvecklat, för att lägga till möjligheten att begränsa det spann som autofokusen får röra sig inom, något som skulle vara användbart när man fotograferar genom exempelvis ett stängsel eller på en fotbollsmatch. Genom att trycka in knappen »af Range« kan du nämligen vrida tumreglaget för att begränsa avståndet från närgränsen, eller vrida pekfingerreglaget för att begränsa avståndet från oändligheten. Resultatet blir en snabbare autofokus eftersom den har mindre spelrum. Resultatet fungerar fint, och det är lite småcoolt att se hur alla små mätpunkter aktiveras och markerar vad i bilden som ligger i fokus och vad som inte gör det. Både bra och coolt är att det finns en liten mätare som visar spannet grafiskt, tillsammans med ett markerat avstånd till det som är i fokus.

En sak som däremot är riktigt smart är knappen och reglaget för att byta fokusläge, placerat på kamerans framsida. Genom att trycka in knappen kan du göra ändringar mellan olika fokuspunktslägen, eller hålla in knappen för att på så vis kunna justera fokusmetod i stället. Du kan också välja automatisk ansiktsavkänning, och till och med låta kameran själv beskära ett porträtt med en uttänkt komposition. Det funkar, men tar bort en del glädje i fotograferingen.

Men allt handlar inte bara om automatisk fokusering. Sony a99 är minst lika bra att använda för egen manuell fokusering. Du har möjligheten att välja fokushjälp genom exempelvis konturmarkering i rött, gult eller vitt, samt tre nivåer av styrka som då fungerar som exakthet. Denna hjälpreda är en av de absolut bästa vi hittar hos digitalkameror i dag för justering av manuell fokusering, och fungerar också mycket tydligt, snabbt och bra. Som nackdel kan nämnas att smala objekt eller ljusa objekt utan framträdande kanter inte fungerar särskilt väl med konturmarkeringen.

De många knapparna hos A99 ger dig full kontroll över din fotografering. På ovansidan finns växlingsknappen mellan sökaren och skärmen.

Många finesser

Brukar du fotografera när det är mörkt? Då kommer du antagligen att gilla ett av de flera inbyggda scenlägen som finns i a99. Genom att vrida programvalsratten till scen-läget och välja »handskymning« tas sex snabba bilder efter varandra med hög iso-känslighet, för att sedan läggas samman till en kombinerad bild som brusreducerats. Resultatet är imponerande bra och fungerar för många situationer på stillastående objekt när man måste fotografera handhållet.

En annan rolig grej som också finslipats för att fungera mycket bra är panorama-funktionen. En pil på skärmen visar hur du ska föra kameran (du kan välja håll) och sedan trycker du på avtryckaren och panorerar samtidigt kameran. a99 låser exponeringen enligt första bilden, och ger på så vis samma jämna övergång i exempelvis himlen. Resultatet är riktigt bra och ger fina bilder direkt ut kameran. Problemet här kan däremot bli om du får med personer som rör sig i bildskarvarna, även om kameran är smart nog att förstå vad som inte ska vara med.

Mer lek med fler exponeringar kan du få med den inbyggda hdr-funktionen som ger dig en sammansatt jpeg-bild av tre separata exponeringar. Du kan välja auto och låta kameran bestämma, eller själv välja exponeringsskillnad i upp till 6 ev-steg. Resultatet fungerar och ger naturliga bilder med högre dynamik i gengäld, så det behöver inte bara vara ett effektsökeri. För mildare effekt kan man också använda optimering av dynamiskt omfång. För den som vill vara ett steg mer avancerad och göra det hela i datorn med bilder i råformat går det även att fotografera med bracketing.

För den som reser en del och fotograferar kan funktionen med inbyggd gps vara intressant. Förutom att du i efterhand kan se var du tagit bilderna kan du också se vilken höjd du befunnit dig på.

Film

Med specifikationer för film som säger 60, 50, 25 eller 24 bilder per sekund i 1080p finns alla möjligheter att göra även den kräsne nöjd. I bästa kvaliteten kan vi mata ut en ren signal med en bitrate på 28 megabit i 4:2:2-format, för att spela in på en extern enhet, något som måste klassas som mycket bra – och filmkvalitet och skärpa är också bra. På minneskortet sparas filmerna i h.264 med stereoljud. Specifikationerna spelar i en hög klass, och till detta kan du lägga möjligheten att koppla in hörlurar och mikrofon, samt kunna använda konturmarkering för fokus i manuellt läge. En nackdel är däremot att det inte går att spela in film i 720p.

Kontrollmässigt har Sony gjort ett bra jobb med a99. Reglaget på framsidan låter dig ljudlöst växla mellan många olika inställningar och justera dessa under inspelning. Autofokusläge, ljudnivå och iso för att nämna några. Ljudnivån kan justeras i 32 olika nivåer, och går att visa på skärmen samtidigt som man spelar in. Finesserna är många, och för den som gillar att ha kontroll över sin filmning så erbjuder Sony a99 många smarta funktioner som får tummen upp.

Slutsats

Det finns egentligen mycket mer att säga om Sony a99. Den har en hel mängd funktioner som man stöter på allt eftersom man använder den, och det blir för mycket att ta upp här. Men söker du en kompetent kamera som kan användas till nästan allt, och gillar att använda tekniska funktioner, så kolla in a99. Det är ingen nybörjarkamera, men du behöver heller inte vara någon expert. Många av funktionerna är smart presenterade, och du kommer med lätthet att kunna växa in i de bitar du från börjar inte behärskar.

Tittar vi närmare på bildkvaliteten finns en del specifika delar att säga i jämförelse med andra kameror. Vi ser exempelvis att Sony lyckas riktigt bra när det gäller att stävja färgbrus på högsta känslighet, 25600 iso. Bilder i jpeg är riktigt fina, i klass med Nikon d600 och Canon eos 6d, med ett dynamiskt omfång mellan de båda.