https://www.kamerabild.se/artiklar/intervjuer/fran-morker-till-ljus-med-jonas-classon
546926
Intervjuer
Intervju

Från mörker till ljus – med Jonas Classon

Totalbetyg

Med avstamp i sjukhussalarnas kala dysterhet har Jonas Classon kämpat sig till att bli en av Sveriges främsta fågelfotografer. Följ med på hans resa från mörker till ljus via fåglar och fotografering.

Jonas Classon

Ålder: 22 år.

Gör: Fågelfotograf.

Utrustning: Canon 1DX Mark II samt en mängd objektiv, huvudobjektivet är dock 200–400mm f/4. 

Webb: jonasclasson.se, @jonas_classon_photography på Instagram.

 

På samma sätt som de där utflykterna var ljuspunkterna i mörkret i vård­salen lät jag fåglarna bli ljuspunkterna i annars mörka bilder, säger Jonas Classon när han berättar om ett av sina fotoprojekt där han använda sitt fotograferande för att kreativt bearbeta en lång sjukdomsperiod. 

Men för att förstå helheten behöver vi kanske börja från början. 

Jonas Classon började fotografera under fisketurer när han var yngre. Han var ofta ute med båt och upplevde många vackra vyer, morgondimma och vackert kvällsljus. För att fånga det han såg lånade han med sig sin systers systemkamera. Han började blogga på en av nordens största fiskebloggar och producerade också reportage till en del tidningar. Det här var alltså innan han ens fyllt 15. Men för nio år sedan tog det stopp för Jonas. Han blev svårt sjuk och fick tillbringa den större delen av tre år på sjukhus. 

 

Foto: Jonas Classon
Kungsfiskare är snabba och kräver korta slutartider. Jonas har utvecklat en teknik för att snabbt kunna justera sin exponering.

 

– De första två åren bodde jag i princip på sjukhuset och året efter var jag ofta där för efterkontroller och tester. Skolan hade en representant på sjukhuset som var sjukhuslärare, han var en gammal ornitolog. När jag började bli tillräckligt frisk tog han med mig ut på fågelskådning och fotografering. Det ledde till att i takt med att jag tillfrisknade växte mitt fågelintresse fram. Jag kände också att foto var det jag ville göra och satsa på. Att vara sjuk hade gett mig insikten att livet är ganska skört och jag ville hålla på med det jag verkligen brann för, berättar Jonas. 

15 år gammal startar han sitt företag och gör fotografin till ett jobb. Han gör uppdrag åt alla möjliga kunder, ganska snart får han jobb på de lokala tidningarna i Örebro. Han fotograferar sport och alla de typer av uppdrag som dyker upp på en dagstidningsredaktion. Hela tiden som han arbetar är han också ute och fångar sina fågelbilder. En period arbetar han också som ensam kameraman i en tv-produktion. 

– Att satsa på foto har inte varit en enkel resa. Jag har fått jobba väldigt hårt och det tog lång tid innan det började lossna. Det är lite motsägelsefullt för det är ju först när man börjar göra sig ett namn som det går att börja tjäna några pengar på bilderna, men samtidigt vill jag helst bara ligga ensam i en buske och fota, säger Jonas med ett skratt. 

 

Foto: Jonas Classon
Fågelsäsongen är slitsam, för att fånga det tidiga gryningsljuset går Jonas upp extremt tidigt under långa perioder.

 

Familjen och sjukhusläraren Nisse var de som stöttade och trodde på honom. 

– Man stöter ju på många som säger att det är aldrig kommer att gå, men det gäller att bita ihop. Man måste ha passion för det man gör, annars orkar man inte. 

Lärdomar från bildjournalistiken

Att arbeta på en tidningsredaktion gav Jonas många erfaren­heter och lärdomar som han kunnat ta med sig till sitt fågelfotograferande. Han fick duktiga kollegor och utvecklades mycket. 

– Att ha så mycket kunskap och erfarenhet omkring sig är väldigt givande. Jag började applicera tidningstänket även på mina fågelbilder. Inte bara ta en skarp närbild på en fågel som är estetiskt snygg, jag ville förmedla något mer. Tittar jag på mina tidiga fågelbilder är det supertäta närbilder. Då var fåglarna det som var mest intressant, nu är jag mer intresserad av bilden i sig. Det kan vara att man ser en vuxen fågel som matar sin unge, eller en fågelunge som tar sina första vingslag. När det händer något mer, det är det som är intressant. Att fånga en berättelse. Det innebär oftast att jag tar med lite mer av omgivningen för att kunna visa en story med bilden. 

 

Foto: Jonas Classon
Att fånga rätt ögonblick underlättas av snabba kameror och ljusstark optik, men man kommer långt även med billigare utrustning.

 

Med sig från arbetet med de olika dagstidningarna tog han också förmågan att kunna förutse vad som ska hända och snabbt välja vilka vinklar som kan tänkas fungera och agera utifrån det. 

– Att hela tiden försöka ligga ett steg före är jätteviktigt för att vara tillräckligt snabb i många situationer. Om du inte är snabb nog så får du kanske bara en bild, men vet du vad du ska fånga så får du »bilden«, säger han med eftertryck. 

Allt arbete som handlar om att se utvecklar dig som fotograf menar Jonas. När han arbetade som filmare var han tvungen att driva berättelsen framåt. 

– Det går ju inte att göra ett avsnitt med bara 30 minuter snygga klippbilder. Det måste finnas något som driver på berättelsen och det är samma sak med bilder, förklarar Jonas. 

Att lära sig fåglarna

Jonas har tillbringar mycket tid med att fotografera Lappugglor. Först var det bara häftigt att se dem på nära håll, men ju mer han fotograferade dem desto mer lärde han sig om deras beteende vilket gjorde det lättare för honom att lyckas med sina bilder.

– I början var jag tvungen att sitta på helspänn med kameran vid ögat och fingret på knappen hela tiden för när ugglan väl ska ge sig av eller gör något så har man knappt en sekund på sig och då måste allt sitta. Men efter ett tag ­började jag lägga märke till detaljer. Som till exempel att de oftast bajsade precis innan de flög iväg. Ser jag att de bajsar så vet jag att de med stor sannolikhet snart kommer att lyfta. En annan sak jag noterade var att de gjorde små subtila rörelser med huvudet när de fått syn på ett byte. Sådana småsaker uppfattar man bara om man är uppmärksam och tillbringar mycket tid med dem, men det gör att jag kan få bilder som den som är mer oerfaren missar, förklarar Jonas. 

– Efter ett tag lär man känna dem så pass att man liksom blir polare med de olika individerna. En av lappugglorna kom och satte sig på den närmaste grenen ovanför mig ibland när jag kom till mitt gömsle, fortsätter han.

 

Foto: Jonas Classon
Tack vare Jonas uppmärksamhet lärde han sig att tyda tecken som gjorde att han bland annat kunde veta när en uggla hittat ett byte.

 

Oavsett vilken art det gäller menar Jonas att det är viktigt att lära känna dem för att lära sig hur de beter sig i olika situationer. Det är avgörande för hur många bra bilder du kommer att kunna fånga. 

Arbetsåret för Jonas består av olika perioder med olika stor arbetsbelastning. Under våren och försommaren ar-betar han intensivt med fågelfotograferandet. Och med intensivt är det verkligen det som menas. I flera månader går han upp vid två, tre på natten, oftast efter att ha kommit hem sent från fotografering dagen innan, och åker ut till ett gömsle. Där sitter han sedan och väntar på helspänn i flera timmar på att kunna fånga de bilder han vill ha. 

Jobbar han hemikring försöker han oftast att sova hemma istället för att övernatta i skogen. 

– Många tänker att det är väl mysigt att sova i tält. Det är det ju i någon natt eller så, men ska man vara ute i flera veckor och allt blir fuktigt och kallt så är det inte lika mysigt längre, säger Jonas med ett skratt. 

Förutom de obekväma arbetstiderna är det ett slitsamt jobb rent fysiskt. Något som Jonas har börjat märka av och blivit tvingad till att göra något åt. 

– För att inte missa några bilder får man sitta på helspänn flera timmar i sträck. Ska man göra det och handhålla ett 200–400 så blir det snabbt ganska tungt. När bilden väl dyker upp kan det gå på några sekunder, då måste jag  ha kameran vid ögat, berättar han. 

Det slitsamma arbetet gör att han måste vara förberedd med bildidéer redan innan säsongen har börjat. 

– Efter några veckor med tidiga mornar och långa dagar slutar typ mitt huvud att fungera, då måste jag veta vad det är jag ska fota. Ibland när jag sitter i gömslet måste jag titta på en fusklapp för att komma ihåg vilken bild det är jag ska ta. Vissa mornar önskar jag nästan att det är riktigt skitväder så att jag kan ligga kvar i sängen. Å andra sidan har jag tagit några riktigt bra bilder i dåligt väder också. Att ligga ute i tjugofem dagar för att få en bild på en lappuggla kan ju göra att man undrar vad man håller på med egentligen, säger han och skrattar. 

 

Foto: Jonas Classon
Fågelfotografering innebär inte bara långa teleobjektiv, ibland kan en vidvinkel ge ett spännande perspektiv.

 

Efter att ha fått en del problem med nacken har han dock börjat anpassa sig lite mer, nu har han till exempel skaffat sig två rejäla stativ som han lärt sig att fotografera med. 

– Ska man hålla på med det här en längre tid så måste ju kroppen hålla, då måste man tänka på sånt här. Sitter man bara ute någon sväng på helgen är det nog ingen fara, men är man ute mycket gör det skillnad, förklarar han allvarsamt. 

När säsongen så är över går han igenom sina bilder och väljer ut vilka han ska ta med sig på föreläsningar och workshops. 

– Då brukar det vara rätt skönt att ligga på soffan ett tag, säger han skämtsamt. 

Känner sig kass på våren

När den intensiva delen av fågelsäsongen är över fotograferar han åt andra kunder, och förbereder sina föreläsningar och utställningar till resten av året. 

– Jag skulle väl säga att fågelfotograferandet är ungefär hälften av det jag gör. Men jag tycker att det är en lagom balans, mina andra kunder är väldigt roliga att jobba för också. Fågelbilderna betalar sig inte direkt heller så jag behöver göra en del uppdrag för att få in pengar under ­övriga delar av året. Fågelbilderna kan ju ta några år att tjäna in via utställningar, föreläsningar och sånt, säger han. 

 

Foto: Jonas Classon

 

Skulle du tröttna om du bara jobbade med fågelfotograferingen? 

– Jag tror det, det känns som om jag har hittat en bra balans med en bra blandning på saker att göra. Jag tror att det är viktigt att göra lite olika saker, då fastnar man inte i invanda mönster lika lätt, säger han och fortsätter:

– Hela hösten och vintern matar jag mig själv med de bästa bilderna jag tagit så när våren kommer och säsongen drar igång igen har jag rätt bra självförtroende och tänker att det är såna bilder jag tar hela tiden. När jag väl kommer ut och börjar fota så sjunker självförtroendet rätt snabbt. När de flesta bilderna jag tar inte alls är lika bra som de jag tittat på hela vintern. Då sitter jag där och tänker »fan vad kass jag är, har jag tappat det nu?«. Sen efter ett tag så får man en bra bild, sen kommer det en till och sen börjar man komma tillbaka. Men så är det varje år, det är lite fascinerande, skattar Jonas. 

Ömsesidigt lärande på workshops

Jonas håller en del föreläsningar och workshops där han lär ut sina knep för att fånga bättre fågelbilder. Något han själv tycker är väldigt givande. 

– Det är superroligt när man ser hur en grupp fotografer går från att ta okej bilder på fredagkvällen till att ha höjt sig jättemycket två dagar senare. Det jag oftast försöker lära ut är hur de ska tänka för att fånga »bilden« istället för bara en bild på fågeln. Att tänka på helheten, inte bara själva fågeln. Det gäller att fota mot rätt bakgrund, ha rätt förgrund och hitta något som gör bilden speciell, berättar Jonas engagerat. 

 

Foto: Jonas Classon

 

Under en workshop både lär han ut och lär sig själv saker under samtal med deltagarna och genom att han måste konkretisera sitt eget fotograferande till tips och trix för deltagarna. 

– Jag har ett dokument som heter »misstag«. Där ­skriver jag upp varje gång jag gör något fel. När jag ska ha en workshop plockar jag de bästa misstagen från den listan och försöker komma på hur jag skulle gjort annorlunda och sen kan jag använda mig av det i workshopen. Att gå på en workshop eller bara ta hjälp av en duktig fotograf är ett väldigt effektivt sätt att utvecklas. Förhoppningsvis kan du då undvika alla de misstag som fotografen du lyssnar på gjort under flera år, menar Jonas. 

I våras började Jonas jobba med fotoresor, något som han tycker är väldigt roligt. 

– Det är kul att göra mer kring själva fotograferandet än att bara fotografera. Att få fotografera i grupp med andra intresserade har blivit ett stort lyft för mitt eget fotograferande. 

Materialsport – men ändå inte

När jag tänker på fågelfoto går mina tankar ofrånkomligt till fotografer med långa, framför allt dyra, objektiv. Jag tänker att det är ganska mycket av en materialsport. Jonas är inte helt villig att hålla med. 

– Visst är det lite av en materialsport, men för att få bra bilder krävs mer än bra grejer. Jag har kommit dit jag är i dag utan några supergejer. Det var först i våras som jag skaffade min långa telezoom, berättar han och syftar på sin Canon 200–400 f/4 och fortsätter: 

– Jag kan ta sju av tio bilder med ett kit för 20 000 istället för 200 000 som många kanske tror att man behöver. Tekniken i sig är inte jätteintressant, det som är intressant är hur tekniken kan hjälpa mig att ta bättre bilder, säger han.  

 

Foto: Jonas Classon

 

Jonas tycker att det ofta blir lite för stort fokus på utrustningen. Istället för att lägga pengar på att skaffa nya grejer tycker han att det är bättre att till exempel gå på en workshop eller en kurs. 

– Att köpa nya prylar utvecklar inte ditt fotograferande, du är fortfarande samma fotograf men med en ny pryl. Om du går en workshop lär du dig använda den utrustning du har, och utvecklar ditt bildseende. 

Jonas tycker också att man ska titta på bilder från andra genrer och fota annat ibland. Det kan ge dig insikter och saker som du kan ta med dig till det du i huvudsak fotograferar. 

Tekniska knep

Jonas har ett par olika knep och inställningar som gör att han kan fota snabbare och därmed fånga fler bra bilder. Till exempel har han alltid sin slutartid inställd på 1/1000s. 

– Då vet jag alltid precis vilken slutartid jag har och kan utan att titta på displayen justera uppåt eller neråt. 

Jonas menar att det inte bara fungerar till fågelfoto utan om du hittar en generell inställning som oftast fungerar bra för den typ av bilder som du tar så kan du använda den tekniken till vad som helst. 

– Min fru är också fotograf men fotar mest porträtt så hon har sin inställd på 1/200. Människor flyger ju sällan runt lika mycket som fåglar gör, säger Jonas glatt. 

 

Foto: Jonas Classon

 

En sak han lärde sig på tidningsredaktionen var att använda sig av fjärrstyrda kameror. Något han gör även när han fotograferar fåglar ibland. Framför allt när det gäller känsliga eller lättstörda arter. 

– Då kan jag gå ut i mörkret och rigga en kamera på en plats där jag antar att en fågel kommer att vara och göra de justeringar av exponeringen jag tror kommer att funka. Sen kan jag ligga i ett gömsle 150 meter bort och utlösa kameran med en radiosändare. Jag blir oftast mer nöjd med en bra remotebild än en bild där jag hållit kameran i handen för det är mycket svårare att lyckas med remotebilderna. Då kan så mycket gå fel. Fågeln kanske inte alls är där jag tänkt mig, ljuset skiftar eller något annat som gör att mina inställningar inte fungerar, förklarar han. 

Ibland använder han sig också av två kameror samtidigt. Jonas beskriver ett exempel där han smugit ut och placerat en kamera där han räknar med att några svanar ska komma flygande när de lyfter och där placerat ut en kamera med vidvinkel. Sen sätter han sig i gömslet och sätter en radiosändare på kameran han har i handen. När han då trycker av en bild med kameran i handen så tar även den fjärrstyrda kameran en bild. 

– Då kan jag få två olika bilder från samma situation. Det fungerar ofta bra när man ska fota till ett reportage när man inte har så många chanser på sig att fotografera. 

 

Foto: Jonas Classon
Det gäller att hitta »bilden« för att en situation ska bli bra på bild.

 

En annan sak han lärde sig när han jobbade på Nerikes Allehanda var att använda två olika knappar för fokuseringen och därmed kunna få två olika exponeringsinställningar. 

– Vi satt på redaktionen och försökte komma på ett sätt som vi skulle kunna skifta exponering väldigt snabbt på, för att till exempel fånga en panorering och en skarp actionbild från samma situation. Man vill ju oftast säkra upp den skarpa bilden innan man börjar experimentera med ­panoreringar, eftersom de är svårare att få till. Vi ringde och pratade med en representant från Canon som berättade att vi kunde programmera in två olika funktionsknappar på baksidan att ge oss olika inställningar. Så sätter jag fokus med en knapp får jag en kort slutartid och byter jag fokusknapp får jag en längre slutartid. Det är väldigt användbart när jag fotograferar fåglar. Om en uggla lyfter och flyger ett par meter så kan jag, genom att bara flytta tummen, först säkra några skarpa bilder med en kort slutartid och sedan ta några panoreringar, berättar Jonas. 

Det här kräver ju att din kamera klarar av att göra just de sakerna, men det kan finnas saker som din kamera kan hjälpa dig med utan att du tänkt på det så gräv i instruktionsboken. 

Ska sprida ut jobbet

Efter vårens slitsamma fågelfotoperiod funderar Jonas på att börja dela upp sitt fotograferande mellan vår och höst. 

– För att slippa en så stor belastning under en så lång tid tänkte jag se om jag kan köra sex veckor på våren och sex veckor på hösten, förklarar han. 

Men de där bilderna från början av den här texten då? 

Jonas berättar att han fått anstränga sig mycket för att lyckas få till tekniken för att få bildernas utseende så som han ville. Så till den grad att han sen hade svårt att fota på något annat sätt. 

 

Foto: Jonas Classon
Projektet Svart album är en bildserie som Jonas skapat som en bearbetning av sin sjukdomsperiod.

 

– Du vet, man har ansträngt sig mycket och fokuserat på att ta en viss typ av bilder som varit väldigt svåra att få till så sen är det bara såna bilder man ser när man är ute och ska fotografera, berättar han och fortsätter. 

– Jag var tvungen att hitta fåglar som satt i direkt solljus medan omgivningen låg i skugga och sedan underexponera allt för att omgivningen skulle bli helt svart. 

Bilderna har blivit en utställning som turnerat runt och även ska bli en bok. Det svarta albumet, som han kallar projektet är en hyllning till sjukhusläraren Nisse som, när han var frisk nog, tog med honom ut i naturen. Men det är också en hyllning till fåglarna själva. 

Jonas Classon

Ålder: 22 år.

Gör: Fågelfotograf.

Utrustning: Canon 1DX Mark II samt en mängd objektiv, huvudobjektivet är dock 200–400mm f/4. 

Webb: jonasclasson.se, @jonas_classon_photography på Instagram.

 

167315513313063_2820773527967235