Intervju

Naturligt krispigt med matfotografen Helén Pe

Foto: Helén Pe
Foto: Amy Lagerman
Foto: Amy Lagerman
Foto: Amy Lagerman
Foto: Amy Lagerman
Foto: Amy Lagerman
Foto: Amy Lagerman
Foto: Amy Lagerman

Helén Pe är allroundfotografen som gärna fotograferar mat. Hennes bilder visas i över 20 kokböcker. Och fler lär det bli i samarbete med några av Sveriges mest kända kockar. Vi hängde med Helén ut på jobb.

Publicerad
Helén Pe och AD:n Helena Ullstrand har tillsammans bildat förlaget Tree Publishing. Hittills har de gett ut två böcker, och i september ger de ut en tredje.
Foto: Helén Pe
"Laga vilt från skog och sjö". Författare Carina & Ulrika Brydling. Semic förlag ger ut boken i september 2011. Foto: Helén Pe
Laga vilt. Foto: Helén Pe
Laga vilt. Foto: Helén Pe
Jobb för NK Glas & Porslin. Foto: Helén Pe
Jobb för NK Glas & Porslin. Foto: Helén Pe
Jobb för NK Glas & Porslin. Foto: Helén Pe
Foto: Helén Pe

Termometern visar på åtskilliga minusgrader när Helén Pe och assistenten Jimmy Hjerpe kliver ur taxin på Regeringsgatan någon minut i 9. Även om de lämnade kvar blixt, reflektor och diverse tillbehör efter fotograferingen i går är det fortfarande en hel del saker som ska släpas ur taxins bagagelucka. Kameran och objektiven till exempel.

HELÉN PE

Född 1973.

Bor Stockholm.

Familj Man och två döttrar.

Utrustning Bland annat Mamiya RZ67, Phase One P45 plus objektiv 50mm, (56mm) 65, 90mm och 110mm.

Webbsidawww.choicestockholm.com

Dörren till restaurang 1900 är redan upplåst. Helen hälsar på kocken Linn Söderström som sitter med en dator i hörnsoffan. Köket är redan i full gång, och maten som behöver förberedas inför fotograferingen är redan ordnad. Några minuter senare forsar ägaren och tv-kocken Niklas Ekstedt in med röda öron efter en längre promenad från ett morgonmöte. Bara några ögonblick senare är dagens jobb i full gång. Att plåta de resterande bilderna till Niklas kokbok som kommer ut i höst – Niklas husmansklassiker.

Kontaktkartorna över bilderna som Helén tog i går sprids ut på ett av borden. Utskrifterna fyller flera funktioner. En är att Niklas ska få se fotografierna, men också för att kom ihåg-bilderna gör det enkelt att diskutera och planera vidare. Vilken bild bör placeras på omslaget? Vilka recept återstår? Och vilka miljöbilder skulle behövas?

Snabbt och snyggt

–  Jag försöker att fota så mycket som möjligt i befintligt dagsljus eftersom jag tycker att det blir finare lyster i maten. Det är därför vi har ställt kameran och bordet precis vid det stora fönstret mot Regeringsgatan. Och så använder jag ofta dagsljuslampor, även om jag ibland kan hjälpa till med blixt.

Vilket är just vad Helén gör med bland annat den gyllenbruna hjortronkakan, toppad med bulliga bär. Assistenten Jimmy fattar tag i en plastbukett brudslöja som Helén köpt i en inredningsbutik. Han håller de vita blommorna drygt en meter från kakan så att ljuset slår igenom buketten. Skuggorna faller vackert över kakan och ger intryck av att kakan står utomhus medan solens strålar faller genom ett skirt lövverk.

–  Jag håller en bit mörk kartong som är riktad neråt snett bakom fatet för att dels få mer mörkhet i bären så att de kommer fram tydligare, dels för att överdriva riktningen av ljuset. Bilden är klar långt innan kakan svalnat, den effektiva fotograferingen tog mindre än en kvart.

Det är mycket tydligt att Helén är proffs ut i fingerspetsarna, något hon delar med samtliga i arbetsgruppen. Var och en är specialister inom sitt område och så säkra på sig själva och de andra att de kan slappna av. Kockarna tar hand om maten och fotografen fixar fotograferingen.

Stämningen är lika god som de aptitretande dofterna från köket, och som utomstående är det lätt att bli imponerad över hur snabbt allt går. Helén sitter avslappnad framför den bärbara datorn och kikar på resultatet medan hon väntar på nästa maträtt. Hon svarar i mobilen när en kund ringer och följer upp med ett samtal till agenturen medan hon sparar en bild till mappen på Macbookens skrivbord. Därefter ber hon om att få nästa tallrik för att ställa in kameran. På så sätt är hon redo att exponera sekunderna efter att maten lagts upp.

Just de där sekunderna är i vissa fall helt avgörande. Såser kan stelna eller flyta ut, suffléer sjunka ihop och glass smälta, så det gäller att vara snabb på avtryckaren. Missar man ögonblicket får man andas djupt några gånger och därefter laga en ny måltid.

Innan Linn gör i ordning köttbiten – oxkind som ska presenteras med bland annat potatispuré – dubbelkollar hon detaljerna med Niklas och försvinner sedan ut i köket. Niklas delar ut smakprov av kakan innan den städas bort och Linn återvänder från köket med karotter och spritsstrut. Helén står på tårna i strumplästen på en stol bredvid kameran och låter Linn lägga upp maten på fatet. Tio exponeringar senare är även den bilden klar. Niklas godkänner resultatet utan vidare och föreslår några kompletterande bilder på råvarorna.

Men det är förstås inte alltid ett jobb tickar på som ett schweiziskt precisionsur från första början.

–  När jag ska fota på ett nytt ställe måste jag först gå runt och kolla och ta reda på vad uppdragsgivaren har tänkt sig. Är det fler personer som tycker till om bilderna tar det vanligtvis betydligt längre tid att jobba fram det önskvärda resultatet. Vi var ju här och fotade hela dagen i går, så nu vet jag allt jag behöver veta. Och Niklas är väldigt soft att jobba med.

Ansvaret är snarare lockande än skrämmande, och Helén är inte ovan att lämna förslag på helhetslösningar snarare än att endast hjälpa till med själva fotograferingen.

–  NK Glas och porslin skulle visa sina produkter på ett nytt sätt. Alexander Lervik var curator och vi satt och spånade fram idéer som vi presenterade för nk reklam. Jättekul, men jag var lite stressad över att få göra allt tillsammans med Alexander. Så åkte vi ner till Skåne i tre dagar och fotade tillsammans med stylisten och ansvarige hår/makeup som också var varit väldigt delaktiga under hela processen. Det blev jättebra, fast det regnade hela tiden. Och min dator gick sönder.

När Niklas hör det där sista utbrister han »Men det var väl typiskt att det skulle hända dig Helén! Du är ju inte så intresserad av teknik.«.

Vilket jag redan har noterat. När fotograferna jag möter ska berätta om vilken utrustning de använder svajar de sällan på rösten när de i minnet går igenom kameraväskan. Men Helén både svajar, dubbelkollar och korrigerar sig.

–  Hm, det var ju lite pinsamt att jag sa fel om vilket bakstycke jag äger. Men jag är verkligen inte särskilt intresserad och jobbar helt enkelt med utrustning som ger mig bilderna jag vill ha.

När Helén väntade sitt första barn sade hon upp sin studio och köpte ett radhus i stället. På bottenvåningen byggde hon upp en mindre studio som fungerar utmärkt till de flesta matplåtningarna. Det har bara medfört fördelar.

–  Som frilansfotograf ligger man alltid efter och har alltid för mycket att göra. Därför är det jätteskönt att bara kunna gå ner i studion och jobba när jag får tid, som på kvällar och helger.

Förenar jobb med fritid

I höst lämnar Helén Pe Sverige för Asien. Tankarna har lockat länge, och när hennes man slutade på sitt jobb fanns det inget hinder kvar. Nu är bättre än sen, särskilt som deras två döttrar ännu inte har börjat i skolan.

–  Jag började att prata om att jag ville resa runt i Asien, och så hörde kunder av sig, så nu är jag nästan tvungen att åka.

Första jobbet är planerat i Hongkong i slutet av september, och efter två veckors arbete fortsätter familjen på sin resa till nästa jobb. Eller kanske inte, för förutom jobbstoppen planerar de att göra lite som de känner.

Mat framför mode

Helén har jobbat som frilansfotograf i 14 år. Under den tvååriga fotolinjen i gymnasiet fick hon praoplats hos modefotografen Mattias Edvall, som i sin tur förmedlade en kontakt till inredningsfotografen Stellan Herner när Helén letade efter ett jobb som fotoassistent.

1,5 år stannade hon innan det var dags att bryta upp och göra något annat. Språkresor i Italien kändes som en bra idé, och en möjlig karriär som modefotograf.

–  Det var inte förrän jag började fota för Sköna hem som jag själv började med inredning vilket jag fortfarande tycker är väldigt kul. Det handlar om färg och form och att bygga bilder på liten yta. Jag tror att inredning generellt är enklare än att fota till exempel modefoto. När jag jobbar med matfoto lägger dessutom de duktiga kockarna upp maten så snyggt att jag inte kan misslyckas med bilderna.

Helén är även privat intresserad av matlagning, även om hon inte ser det som en förutsättning för att fota mat.

–  Jag och min man tycker om att gå ut och äta, och just nu lagar vi mycket vilt och husmanskost. Jag blir inspirerad av det jag jobbar av för tillfället, vilket är just en viltbok och en husmanskostbok. Jag får dessutom många bra tips från dem jag jobbar med, och så finns det ju kokböcker att kolla i.

Bara går och går

Heléns bilder känns jordnära även om hon jobbar med reklam och avancerad ljussättning. När jag frågar henne varför hon tror att uppdragsgivarna väljer just henne behöver hon inte ens fundera över svaret i två sekunder.

–  De säger att de vill ha dagsljus och krispiga bilder. Dessutom är jag en allroundfotograf som behärskar både dagsljus och att sätta ljus och fotograferar det mesta. Jag har många uppdrag och tycker det är jättekul att jobba.

För sju år sedan gick Helén med i agenturen Choise Stockholm.

–  De är väldigt trevliga och till stor hjälp och fixar allt sådant där jag inte själv hinner med, som till exempel att uppdatera webbsidan med bilder och boka in reklamjobb. De bokar däremot inte in redaktionella jobb eller bokprojekt. Det sköter jag och ad:n Helena Ullstrand i det egna förlaget Tree Publishing. Så här långt har vi gett ut två böcker och arbetar just nu med en tredje.

Helén har hunnit med att fotografera ungefär 20 kokböcker. I september kommer förutom Niklas husmansklassiker på Norstedts förlag en bok om Chokladfabriken ut på det egna förlaget samt Laga vilt – från skog och sjö på Semic förlag. Fler lär det bli. Helén ger intryck av att ha lite av Duracellkanin i sig, som bara går och går och går. Bara två dagar efter att hon fött sin första flicka var hon till exempel ute på ett jobb.

–  Du var ju dessutom i Marocko och fotade Leilas tidningsjobb när du var gravid i åttonde månaden, säger Niklas till Helén.

–  Jo. Och när jag fick barnen har de följt med, det har aldrig varit några problem. Jag var aldrig mammaledig. Alla sa visserligen att det skulle vara omöjligt att jobba och att jag inte skulle hinna med. En ad valde bort mig med motiveringen »då har du fått barn och kommer inte att vilja jobba« – vad svarar man på det? Jag blir nästan trotsig när folk säger åt mig vad jag borde göra. Är man bara lite öppen kan man ta med sig barnen, och för vissa kunder är det till och med bara roligt.

Heléns bilder är lätta att hitta både på internet och i bokhandeln. Hon delar dessutom gärna med sig av sina tips till spännande matbilder.

–  Ställ in kameran på tallriken eller maten. Först när allt är klart, när bilden är precis som du vill ha den, lägger man på såsen. Sikta på att ta bilden inom en minut. En sallad kan visserligen hålla sig fräsch längre än till exempel en glasskula i varm fruktsoppa, men jobba alltid effektivt så att den inte slokar.

–  Det handlar om att det ska se gott ut. Här spelar upplägget och ljuset en stor roll när bilden ska få liv. Färgerna måste få komma fram, och det måste vara blänk i maten, annars ser det dött ut. Ibland står man så länge och jobbar med bilden att maten kallnar, och när maten inte längre ser god ut blir det svårt att få en fin bild.

Dags att runda av

Runt omkring oss börjar borden på 1900 att bli fullsatta. Jag har packat ihop mina saker och ska strax åka vidare medan teamet äntligen ska få äta något av allt gott som lagas i köket. Men först ska en sista rätt fotograferas. Linn har kommit ut från köket med en panna köttbullar som hon ber Niklas lägga upp. Helén står redan beredd vid kameran och väntar på ytterligare ett proffsigt arrangerat fat.

–  Herregud, hur ska jag lägga upp det här?! … det blir lite som att sminka farmor, säger Niklas innan han beslutsamt tar itu med uppgiften.