https://www.kamerabild.se/artiklar/kr-nikor/anders-w-nell-den-b-sta-bildvisningen
544955
Krönikor
Krönika

Anders Wånell: Den bästa bildvisningen

Totalbetyg

Plötsligt i höstas blev jag alldeles väldigt fascinerad över hur bra det ser ut med bilder på en hög­upplöst surfplatta.

 Kan tyckas att jag borde insett det tidigare, men dels använde jag ingen surfplatta själv, dels pysslade jag i höstas med det webbgränssnitt jag använder för att titta på utvalda bilder. 

I den vevan såg jag till att fixa högre upplösning på några av bildsamlingarna och det var då jag blev nyfiken att se hur det såg ut på olika skärmar.

Egentligen har jag lite svårt att förstå att jag blev så överraskad i min fascination över att titta på surfplattan. Jag hade nämligen för ett år sedan gått igång på hur bra bilder ser ut på en skärm på tjugosju tum (2560x1400). Då med vetskapen att en bra bild alltid blir bättre när man tittar på den i stort format.

Det som ger mig upplevelsen med plattan är på något sätt att min hjärna inte är inställd på att det ska kunna se så bra ut när det är något jag håller i min hand. 

Det brukar liksom inte lysa om bilder som man håller i. Jämfört med en skrivbordsskärm är det nog även en finess att det är så lätt att ändra betraktningsavståndet. Största för­delen är annars för den som har många stående bilder. Surfplattan roterar du och vips visas bilden så högupplöst som den ska visas.

Hur högupplöst är då det? Jo, det är faktiskt så att det är den för tryck vanliga siffran 300 ppi som gäller. Det är så skarpt att det ser bra ut även om man håller plattan så nära att man inte får översikt över hela bilden. En googling på normalt läsavstånd gav mig fyrtio centimeter. 

En surfplatta med diagonalen tio tum (2560x1600) har ett närmsta betraktningsavstånd på ungefär trettio centimeter, med vilket man får översikt över hela bilden. Upplösningen 300 ppi innebär att bilden innehåller så mycket detaljer att den som har en ungdomlig syn kan dra nytta av att titta på delar av bilden på säg femton centimeters avstånd.

Kontentan i detta är att det inte gäller längre att bilder för skärmvisning är lågupplösta. Och att behovet av att göra utskrifter och kopior är mindre. I alla fall så länge inte betraktningsavståndet ska vara större än fyrtio centimeter.

Fördelarna med surfplattan är många. En viktig är att det inte krävs någon belysning. Att titta på påsiktsbilder i dåligt ljus är förkastligt och respektlöst mot fotografen. En mer uppenbar fördel är att surfplattan så att säga innehåller obegränsat antal bilder.

Möjligheten att titta på bildspel är också uppenbar. Konstigt nog hade ­jag svårt att hitta några vettiga bildspel när jag sökte på Youtube (Vimeo är nog bättre). Fantastiska timelapse finns det, men de tycker jag är för stressiga och för mycket effektsökeri. Det bästa jag fann var en person som filmade (4k) med fasta utsnitt och satte ihop så att det blev som ett bildspel. 

Det värsta jag hittade var ett bildspel där stillbilderna rörde sig med panorering och zoomning i vareviga bild. Helt förfärligt och ett gravt brott mot principen att stillbilder ska ses och endast ses i det utsnitt som fotografen skapat.