https://www.kamerabild.se/artiklar/reportage/s-fotar-martin-edstr-m-runda-bilder
544032
Reportage
Reportage

Så fotar Martin Edström 360-bilder

● BILDSPEL Martin Edström använder sig av 360-tekniken för att skapa journalistiska reportage som du kan vandra runt i.

Totalbetyg

Martin Edström har prisats för sitt interaktiva reportage från flyktinglägret Zaatari i Jordanien. Med hjälp av en speciell fotoutrustning berättar han om världen i 360 grader – Kamera & Bild undersöker hur.

Martin Edström

Ålder: 26 år

Bor: Uppsala

Familj: Sambo

Gör: Fotograf och journalist.

Utrustning: Nikon D800 med flera objektiv med fasta brännvidder. Använder väskor från F-stop och stativ från Sachtler. På stativet har han ett Gigapan-huvud och bilderna för 360-reportagen renderar han i Lightroom och programvaror från Kolor.

Webb: martinedstrom.com, där du bland annat hittar 360-reportaget om Zaatari.

Inledning

I ett litet hus med anor från 1700-talet har Martin Edström sitt kontor. Vi befinner oss på söders höjder i Stockholm, och utanför huset går det att skåda ut över Gamla stan, Skeppsholmen och vidare bort mot Djurgården. Ett storlaget panorama, inte minst en solig dag som denna. Och miljön känns passande för en fotograf som nyligen har specialiserat sig på att skapa bilder i 360 grader.

 

Foto: Martin Edström
Att jobba i ett flyktingläger var inte alltid enkelt. Barnen hade blivit våldsamma och det var inte ovanligt att Martin såg sjuåringar som kastade sten på varandra.

 

Även om tekniken för att göra den typen av bilder har funnits i minst tio år, så är det först nu det har börjat växa sig större inom journalistiken. Och det är där Martin Edström verkar. För honom är det viktigt att berätta en historia, att göra ett reportage där personen som ser materialet kan delta interaktivt och själv bestämma vad den vill titta på och vart den vill gå.

– På mäklarsajter har 360-bilder funnits länge och i övrigt har det mest gjorts som en kul grej som fått många att förundras och utbrista: »Wow«. Men inom journalistiken har 360-bilder aldrig varit ett huvudmedium, vilket jag tror att det kommer att bli.

Läser inte långa texter

Martin har sitt fokus på att med hjälp av 360-tekniken skapa interaktiva reportage som engagerar betraktaren på ett helt nytt sätt.

– Jag ser att mina unga vänner, folk ur min generation, inte läser mina långa textreportage. De är vana vid snabba nyheter och skulle sällan sätta sig en söndag och läsa tidningen från pärm till pärm. Det är ett generationsskifte på gång.

Martin förklarar även att många i den unga generationen är vana vid att lägga fingrarna på tangenterna W, A, S och D – typiska data-spelstangenter.

– Spelhjärnan triggas igång när de kan gå runt och klicka sig fram – något som de unga har inprogrammerat i ryggraden. Därför blir det så intressant när man tar över detta till journalistiken.

Martin är både journalist och fotograf. Han har en examen från Journalisthögskolan i Stockholm och har bland annat arbetat som reporter på TT och SVT. Att både kunna skriva och fotografera är något han har tagit med sig in i arbetet med att skapa interaktiva reportage. Och det är framför allt utlandet som intresserar honom. 

– Det finns så många ställen i världen som brinner, som är viktiga att berätta om, säger Martin.

Vandra runt i lägret

Vandra runt i lägret

Förra året var han bland annat till Jordanien för att skildra livet i flyktinglägret Zaatari, dit många kommer som har flytt från Syrien. Under en vecka arbetade han med flera mer klassiska textreportage tillsammans med journalisten Åsa Secher. Men veckan därefter ägnade Martin all sin tid åt att skapa ett 360-reportage tillsammans med journalisten Mattias Lövkvist. Detta har nu blivit en interaktiv berättelse där du kan vandra runt i flyktinglägret och höra flyktingarnas historier, se hur de lever och få en ökad förståelse för situationen i Zaatari. (Se reportaget på zaatari.martinedstrom.com)

 

 

Är det inte svårt att fotografera 360-bilder i ett flyktingläger?

– De flesta förstod när vi med hjälp av tolk förklarade vad vi höll på med. Men sen kunde de stå och garva när de såg en maskin som snurrade runt och tog bilder. Alla personer som syns tydligt i 360-bilderna har gått med på att vara med i reportaget. Och eftersom det ofta krävdes minst tre bilder för ett porträtt så var de tvungna att sitta still.

Men det är bara vid porträttsituationerna som Martin har förklarat att de ska vara stilla, i övrigt är det viktigt för honom att arbeta journalistiskt och inte styra över vad som händer. Därför kan du i 360-reportaget från Zaatari hitta människor som vid fotograferingen har blivit klippta på mitten, på grund av att de har förflyttat sig under fotograferingen. 

– Människor som rör sig är svårt. Det hade så klart varit enklare om man hade en kamera som kunde fotografera 360 grader i samma ögonblick. I dag kan man det med hjälp av att koppla ihop flera Gopro-kameror, men de bilderna blir inte lika högupplösta och tappar en hel del i kvalitet.

Plockar aldrig bort saker

Foto: Martin Edström
360-reportagen fungerar även i mobilen. Bildutsnittet följer dina rörelser med handen.

 

Plockar aldrig bort saker

Och även om Martin arbetar mycket med materialet efteråt så skulle han aldrig retuschera en person som har blivit halv.

– Har man inte materialet från början så går det inte att skapa en ny människa. Och jag har hellre kvar en halv människa än att jag tar bort den, eftersom det inte skulle vara så trovärdigt journalistiskt att plocka bort saker. Jag är väldigt öppen med hur vi har skapat detta och förklarar alltid att det inte är en ögonblicksbild, utan att materialet består av flera bilder som har satts samman.

Flyktingarna trötta på journalister

Det svåraste med projektet var att få flyktingarna att vilja vara med i reportaget.

– De var trötta på omvärlden och journalister som kommer dit för att berätta, utan att de upplever någon förbättring för sin egen del. Men de som gick med på att vara med tyckte det var okej med 360-fotograferingen. 

Martin har i sitt arbete tidigare besökt flera flyktingläger, bland annat det på Malta som han beskriver som »Europas soptipp när det gäller flyktingar«. Han menar att situationen där är väldigt dålig och riktigt så illa var det inte i Zaatari. Men där fick han uppleva något annat som var skrämmande – våldet från barnen.

– Det var skrämmande att just barnen var så våldsamma. Jag såg sjuåringar som kastade sten på varandra, och föräldrar berättade om att deras barn blivit våldsammare i lägret. När jag vid ett tillfälle fotar en 360-bild uppe på baslägret vid FN:s kontor så kommer det en sten flygande mot kameran. Jag blev så jäkla rädd och tittade ner. Då såg jag att det var barn som hade kastat stenen. Det tragiska är vad de har upplevt för att de ska gå så långt som att kasta sten på mig.

Både Martin och kameran klarade sig utan skador, men det fick honom att vara lite mer på sin vakt. 

Research viktigt

Foto: Sara Strandlund
Martin Edström vann pris under Årets bild 2014, för 360-reportaget från Zaatari.

 

Research viktigt

Att i förväg försöka planera hur de skulle lägga upp 360-reportaget var svårt. Martin och Mattias fick ta sakerna som de kom och se vilka personer de fick kontakt med. Men ett gediget researcharbete var ändå viktigt. 

– När vi började med 360-reportaget kände jag redan till alla gatorna i Zaatari och jag visste vad vi ville punktmarkera. Förutom flyktingarna så ville vi till exempel beskriva vattentornet för att visa hur folk får vatten, eller ta bilder av sophanteringen för att visa hur mycket sopor det bildas i ett flyktingläger. Allt detta för att du ska få en känsla av hur det är att leva i lägret.

Det blir en olinjär berättelse

Det som gör ett 360-reportage annorlunda mot till exempel en text eller en film är att berättelsen blir olinjär – besökaren bestämmer själv i vilken ordning den vill ta del av materialet.

– Det blir precis som ett dataspel där du planlöst kan gå runt och höra vad flyktingarna berättar. Varje besök ser olika ut.

Och många vittnar om att ett 360-reportage kan vara lättare att ta till sig och ge en annan överblick över en plats.

– En bildredaktör sa till mig att det var först med mitt 360-reportage som han förstod hur Zaatari ser ut och hur stort det är, trots att han redigerat massor av stillbilder från Zaatari tidigare.

Men att skapa olinjära berättelser lämpar sig inte alltid.

– Har du en väldigt definierad story med kronologisk ordning, då fungerar det inte, menar Martin.

Stativhuvudet roterar runt

Stativhuvudet roterar runt

Vi lämnar kontoret för att gå ut i solen och testa 360-fotografering i praktiken. Martin ställer upp ett stativ med ett speciellt huvud, ett så kallat Gigapan som fungerar som en kalkylator för hur bilderna ska tas. Huvudet har även en motor i sig som tiltar och roterar kameran till de olika positioner där bilderna ska tas. Martin börjar med att ställa in kamerans högsta position för bildutsnittet (upp mot himlen) och den lägsta (strax ovanför stativets ben). Därefter beräknar Gigapan själv hur många bilder som behöver tas för att täcka ytan däremellan. När det är klart roterar huvudet lite åt höger för att ta ytterligare en serie bilder uppifrån och ner. 

Martin har på kameran monterat ett objektiv med brännvidden 85mm och innan han startar fotograferingen kan han se i stativhuvudets display att det kommer ta 31 minuter innan alla bilder är fotograferade.

Martin menar att det egentligen går att själv beräkna det som Gigpan gör, men det skulle ta väldigt mycket tid och kraft – inte minst när han skapar en 360-bild som bygger på väldigt många bilder, och därmed blir en väldigt detaljerad och högupplöst 360-bild.

– I Zaatari fotograferade jag en 360-bild med ett 105mm-objektiv. Och då tog jag totalt 300 bilder för att det skulle gå att zooma extremt mycket i 360-bilden. Den bilden blev så tung att dataservern knappt klarade av den. Normalt är annars att använda ett 35mm-objektv och att ta cirka 30 bilder, det blir mer hanterbart. Men antalet bilder och valet av brännvidd varierar mellan olika miljöer och är beroende av hur högupplöst du vill ha slutresultatet. Den snabba vägen är förstås att använda ett fisheye och ta högst tre bilder, men vill du ha mer detaljerade 360-bilder – som du kan zooma i – krävs det att du fotograferar många bilder.

I kamerans inställningar väljer Martin en liten bländare för att få ett stort skärpedjup. Oftast lägger han skärpan i ett mellanskikt, men om det är någon människa som ska vara skarp utgår han från den personen. Sen ser Martin alltid till att ha samma exponering runt hela 360-bilden. Om ljuset skiftar mycket får han helt enkelt hitta en exponering som fungerar så bra som möjligt för de olika ljusförhållandena. Och där styr förstås alltid det som anses viktigast i bilden.

– Att göra en 360-bild tar sin tid, och man fotar inte gärna mer än två till tre om dagen – i alla fall inte i ett flyktingläger, förklarar Martin.

 

 

Tar flera hundra gigabyte i utrymme

När alla bilderna är fotograferade tankar Martin över materialet till datorn för att i en programvara från Kolor rendera en 360-bild. Innan programmet börjar sammanfoga de olika bilderna anger Martin på vilket sätt han har fotograferat – med vilken brännvidd och hur många bilder det finns i grundmaterialet etcetera. Därefter kan programmet skapa en rund bild. Men det krävs samtidigt mycket manuellt arbete för att slutresultatet ska bli bra.

– För eller senare blir väl arbetsprocessen lika smidig som ett Lightroom, men just nu är det mycket meck.

En riktigt detaljerad 360-bild kan ta flera hundra gigabyte i utrymme, vilket inte går att leverera till en webbläsare på en gång. Därför styckar programvarorna från Kolor upp bilden i olika nivåer, och visar bara det utsnitt som du för tillfället tittar på.

Och en stor del av Martins efterarbete handlar inte bara om det tekniska, utan förstås även om att skriva texter som du kan ta del av inom 360-bilden. 

Han lägger även in ljudspår med berättarröst och miljöljud. Och när du träffar på specifika personer i 360-reportaget kan du höra dem själva berätta om sina liv.

Involvera film i 360-reportaget

Nästa steg – involvera film i 360-reportaget

Nästa steg för Martin är att involvera rörlig film i 360-reportagen.

– Det kan bli väldigt coolt att bädda in video i en del av 360-reportaget. Då kan du inte bara höra röster, utan även se de personer som berättar det. Det blir som ett tv-reportage som du kan gå runt i. Och det blir även sömlöst vilket betyder att när ett filmklipp går igång så kan du ändå zooma och panorera i bilden.

Men att inom ett projekt arbeta med både text, foto, film och ljud kommer kräva en hel del arbete.

– Det blir nog det meckigaste man kan göra, säger Martin glatt.

Filmar gör han med sin DSLR-kamera, och han använder alltid samma objektiv som när han tar stillbilderna.

– Det måste bli samma känsla i materialet, oavsett om det är rörligt eller en stillbild du ser inom 360-reportaget.

 

Inne i Katarina kyrka i Stockholm monterar Martin upp sin utrustning för att ta en 360-bild. Det tar ofta över en halvtimme att fotografera alla bilder som behövs för en hel 360-bild.

 

»Jag vann med en buggig prototyp«

I början av 2014 hyllades 360-reportaget från Zaatari då Martin fick ta emot juryns specialpris under Årets bild-tävlingen. Att få ett pris i Sveriges största fototävling för professionella fotografer tycker Martin är fantastiskt kul.

– Det är roligt att juryn såg att detta var något nytt och gav mig ett specialpris. Men jag vann med en buggig prototyp. Det finns en hel del tekniska brister i reportaget, eftersom det här är det första stora 360-jobbet jag har gjort. Men det är bara början, jag kommer viga mycket tid åt 360-jobben framöver, säger Martin innan han traskar vidare mot Katarina kyrka för att ta ännu en 360-bild.

Martin Edström

Ålder: 26 år

Bor: Uppsala

Familj: Sambo

Gör: Fotograf och journalist.

Utrustning: Nikon D800 med flera objektiv med fasta brännvidder. Använder väskor från F-stop och stativ från Sachtler. På stativet har han ett Gigapan-huvud och bilderna för 360-reportagen renderar han i Lightroom och programvaror från Kolor.

Webb: martinedstrom.com, där du bland annat hittar 360-reportaget om Zaatari.