Fotografering

Bästa brännvidden för ditt motiv – så väljer du objektiv

Vidvinkel (27mm) Foto: Bengt Luthman
Ultravidvinkel (15mm) Foto: Bengt Luthman
Normal (50mm) Foto: Bengt Luthman
Kort tele (105mm) Foto: Bengt Luthman
Tele (300mm) Foto: Bengt Luthman
Ett motiv u2013 fem objektiv: Ultravidvinkel (15mm) Foto: Bengt Luthman
Ett motiv u2013 fem objektiv: Vidvinkel (27mm) Foto: Bengt Luthman
Ett motiv u2013 fem objektiv: Normal (50mm) Foto: Bengt Luthman
Ett motiv u2013 fem objektiv: Kort tele (105mm) Foto: Bengt Luthman
Ett motiv u2013 fem objektiv: Tele (300mm) Foto: Bengt Luthman

Med hjälp av olika objektiv kan du skildra ett och samma motiv på flera olika sätt. Men vilken brännvidd passar bäst när? Här får du fem situationer – och vilka objektiv som passar bäst för respektive ögonblick.

Ultravidvinkel (15mm)

En ultravidvinkel använder, i alla fall jag, av två skäl. Antingen för att jag vill åt effekten av den, eller för att jag i stort sett är tvingad. Det andra fallet handlar om när man sitter väldigt trångt till och måste få med mer än vad något annat objektiv kan få med. I just det här ­fallet är det dock det första skälet som gäller. Jag ville komma nära för att se cyklistens ansikte samtidigt som jag fick med miljön i bakgrunden, eftersom den ger mycket till berättelsen som bilden förmedlar.

Det är främst i den typen av lägen som man använder sig av rejäla vidvinklar och det är just sådant här de är bra på. Ultravidvinkeln ger också en känsla av rymd i bilden då den drar ut motivet istället för att trycka ihop det, som ett teleobjektiv gör. Det stora skärpedjup hjälper också till vid berättandet då allt i bilden är hyfsat skarpt och inget försvinner i oskärpa.

Ultravidvinkel (15mm)

Ultravidvinkel (15mm)

En ultravidvinkel använder, i alla fall jag, av två skäl. Antingen för att jag vill åt effekten av den, eller för att jag i stort sett är tvingad. Det andra fallet handlar om när man sitter väldigt trångt till och måste få med mer än vad något annat objektiv kan få med. I just det här ­fallet är det dock det första skälet som gäller. Jag ville komma nära för att se cyklistens ansikte samtidigt som jag fick med miljön i bakgrunden, eftersom den ger mycket till berättelsen som bilden förmedlar.

Det är främst i den typen av lägen som man använder sig av rejäla vidvinklar och det är just sådant här de är bra på. Ultravidvinkeln ger också en känsla av rymd i bilden då den drar ut motivet istället för att trycka ihop det, som ett teleobjektiv gör. Det stora skärpedjup hjälper också till vid berättandet då allt i bilden är hyfsat skarpt och inget försvinner i oskärpa.

Samma motiv med två andra objektiv:

Med normal:Hade jag fotograferat den här med ett normalobjektiv istället så hade perspektiven sett mer realistiska ut. Personen hade fått sina vanliga proportioner och hade inte sett utdragen på överkroppen och ihoptryckt på nederkroppen. Men jag hade heller inte fått med hela situationen och inte heller kombinationen ansiktsuttryck och utsikt.

Med tele:Ett teleobjektiv hade blivit ungefär som normalobjektivet, men tagit bort mer av bakgrunden. Då hade bakgrunden blivit mer oskarp och jag hade isolerat personen i bilden från bakgrunden. Istället ville jag ju verkligen placera personen i bilden i den här miljön, vilket ultravidvinkeln gör.

Vidvinkel (27mm)

Vidvinkel (27mm)

Den här bilden är en kombination av flera element. Eftersom de olika elementen ­ligger på olika avstånd från varandra så krävs det ett stort skärpedjup.

Vidvinkeln ger mig både möjligheten att få med både solens strålar genom dimman, kvinnan och hunden samt båten ute på vattnet. Samtidigt som ­skärpedjupet är stort nog för att alla delarna av motivet ska vara tillräckligt skarpa.

Hade jag använt en ultravidvinkel hade de olika delarna i motivet blivit för små eller så hade jag fått gå närmare och då hade perspektiven blivit ofördelaktiga. Moderata vidvinkelobjektiv (runt 24–35mm) är bra när du vill gå nära men utan att missa att få med miljön. Generellt används de ofta för dokumentärt fotograferande.

Samma motiv med två andra objektiv:

Med normal:Med ett normalobjektiv hade jag fått gå lite längre bort för att få samma utsnitt och normalen. Det hade också tryckt ihop motivet mer.Eller snarare: visat utsnittet ungefär så som ögat uppfattar det. Här ville jag ha lite större spridning på delarna och bibehålla skärpedjupet.

Med tele:Telet hade gett ungefär samma effekt som normalobjektivet, men förstärkt det ytterligare. Skärpedjupet hade blivit kortare och det hade varit svårare att få med hela motivet på det sätt som jag velat. Även skärpedjupet hade blivit ett problem.

Normal (50mm)

Normal (50mm)

Normalobjektivet är bra när du vill fånga bilder som ska ge samma intryck av betraktaren som om personen såg motivet när det togs. Normalobjektivet ger ungefär samma bildvinkel som det mänskliga ögat. Därför är det populärt bland många som vill avbilda verkligheten på ett verklighetstroget sätt. Det är ett ganska behagligt sätt att fotografera och objektiven är ofta billiga och ljusstarka.

För ett dokumentärt fotograferande, eller om du vill fånga ögonblicksbilder där fokus inte ska dras till saker – som konstiga perspektiv eller andra optiska effekter – är dessa objektiv bra. På en APS-C-kamera fungerar de dessutom utmärkt som porträttobjektiv då bildvinkeln motsvarar ungefär 75mm på grund av den mindre sensorn.

Samma motiv med två andra objektiv:

Med vidvinkel:En bredare bildvinkel här hade visserligen fångat mer av omgivningen, men också förminskat den. Det hade kunnat vara ett alternativ, men just här var det istället den mer verklighetstrogna avbildningen jag var ute efter, och den ger också ett lagom avstånd mellan de två personerna i bilden.

Med tele:Med ett teleobjektiv hade den snävare bildvinkeln inte låtit mig skapa känslan av vilken miljö personerna är i, utan bilden hade tryckts ihop och man hade helt missat den dokumentära känslan jag var ute efter när jag tog bilden.

Kort tele (105mm)

Kort tele (105mm)

Med ett kortare teleobjektiv (mellan 75–100mm) får man en lite mer ihoptryckt bild än med normalen, men inte fullt så ihoptryckt och komprimerad som med ett längre tele. I exempelbilden ville jag till exempel kunna klippa bort vissa saker i bakgrunden som störde. Det låter en kortare tele mig göra utan att ge en allt för snäv bildvinkel. Den här typen av objektiv är populära som porträttobjektiv just för att det går att isolera motivet, men också ta några steg tillbaka och plocka in miljön om man så önskar.

Samma motiv med två andra objektiv:

Med vidvinkel:En vidvinkel hade dragit isär personerna på bilden vilket hade varit motsatt effekt mot vad som var tanken. Med det korta telet så trycks de snarare ihop och deras tillhörighet till varandra blir övertydlig.Med vidvinkel hade även saker utanför bilden, till exempel andra människor, kommit med och stört bilden.

Med normal:En normal här hade också kunnat fungera, men inte gett riktigt den där telekänslan som jag var ute efter. Med normalen hade jag behövt gå närmare får att få samma utsnitt vilket hade gjort att personerna hade hamnat lite längre ifrån varandra och mer av bakgrunden hade kommit med.

Tele (300mm)

Tele (300mm)

Här var avsikten att isolera motivet från bakgrunden då den inte var superintressant ur bildperspektivet. Med hjälp av ett längre teleobjektiv är det enkelt att få ett kort ­skärpedjup och på så sätt välja ut vad jag vill att betraktaren ska titta på. Det här är vad lite längre teleobjektiv är riktigt bra på: att skala av bilderna så att man kan plocka bort ­onödiga element som stör, eller inte bidrar till känslan man vill skapa i bilden. Vill du lyfta fram något i en annars rörig miljö är också ett längre tele ett bra val.

Samma motiv med två andra objektiv:

Med vidvinkel:Om bilden tagits med ett vidvinkelobjektiv hade den blivit heltannorlunda. Då hade jag behövt lägga ännu större vikt vid att välja bakgrund för att den skulle se bra ut. Risken för att andra saker skulle störa i bilden och ta fokus från cyklisten hade varit större.

Med normal:Ett normalobjektiv hade inte kunnat ge samma separation av motivet som telet och därför hade bilden också blivit rörigare. Inte i samma utsträckning som om den tagits med vidvinkel, men tillräckligt för att det skulle bli en annan bild.

Ett motiv – fem objektiv

Ett motiv – fem objektiv: Ultravidvinkel (15mm)
Ett motiv – fem objektiv: Vidvinkel (27mm)
Ett motiv – fem objektiv: Normal (50mm)
Ett motiv – fem objektiv: Kort tele (105mm)
Ett motiv – fem objektiv: Tele (300mm)