https://www.kamerabild.se/fotoskolor/bildkomposition-del-2-tankar-om-att-komponera-bilder
509384
Fotoskola

Bildkomposition, del 2 - Tankar om att komponera bilder

Totalbetyg

Innehåll, element, placering, känsla och förmedling. Med de stödorden kan du beskriva väldigt mycket av en bild. Just därför är det också intressant att använda dessa när man skapar en bild. Vad är med i bilden, placeringen av dessa element, den känsla den ger och vad man vill förmedla med bilden. Det här är den första delen om vad bildkomposition egentligen innebär.

Genom att tänka diagonalt kan man få ögat att vandra genom hela bilden. Bilden är tagen lutad 20 grader för att uppförsbacken ska bli plan, vilket ger en annorlunda känsla.

Vad ser du på när du tittar på en bild? Antagligen är det mycket svårt att ställa frågan på förhand, innan man sett bilden. Anledningen är så klart att alla bilder är olika, men gräver man vidare i resonemanget så ser vi också att olika personer upplever bilder olika. Detta kan bero på att man har olika förhållanden till de objekt som finns i bilden, hur de är arrangerade eller vilken form de har.

Inom ämnet bildanalys kan man diskutera innehållet i en bild på flera nivåer, exempelvis det som kallas för denotation och konnotation. Denotation är de faktiska strukturer eller former vi ser i en bild, som tillsammans bildar objekt. Ser vi en cirkel med dragna linjer mot cikelns mitt så tänker nog många på ett hjul. På den konnotativa nivån ser vi i stället en tolkning och association till något som går runt, snurrar eller har en rörelse. Inom exempelvis buddhismen fungerar hjulet som en stark symbol, en symbol för livets gång.

Ett index inom bildanalys är också en sorts association, en av de mest klassiska är att om man tänker på rök så är detta starkt förknippat med exempelvis eld. Även om vi bara ser rök i en bild så kanske vi ser eld framför oss. Att associera till olika objekt utanför bilden är oftast mycket spännande, eftersom det lämnar en oskriven del av historien till betraktaren att fylla i, vilket ger bilden utrymme för tolkning. Man kan säga att man enligt ordspråket säger A, men inte B – något som skapar en öppen bild. I en sluten bild hade man i stället sett både eld och rök, alltså både A och B, något som minskar bildens fria tolkning.

En serie liknande bilder som skiljer sig åt. I den första bilden ser vi en person ut mot vattnet, med horisonten högt upp. I den andra bilden tar förgrunden mer plats, medan den tredje bilden i stället har mer himmel. I den fjärde bilden är bryggan som minst, och personen sträcker ut armarna.Vilken bild känns behagligast? Vilken bild innehåller mest symboliskt värde? Hur stora är objekten i bilden i relation till varandra? Och vad är det som gör att det känns så?Också det kvadratiska formatet spelar roll för hur man upplever bilder, eftersom ingen ledd får mer tyngd än en annan.

 

I betraktarens ögon

Genom de upplevelser som vi har och får genom livet bygger vi upp en personlig relation till vår omvärld. När vi upplever nya saker bygger vi på vårt förråd av kunskap, som gör att vi hela tiden också bygger upp möjligheten att relatera, jämföra och se både likheter och skillnader. Därför kan en som inte gillar banan kanske heller inte gilla bilder på bananer. En som gillar att segla kanske gillar bilder med vatten – men det gör inte den som någon gång nästan drunknat.

Många av våra relateringar till saker och ting är personliga, men vissa av dessa kommer vi också överens om. Ett exempel är att rött betyder »stanna« vid ett trafikljus. Däremot behöver inte färgen rött betyda att man ska stanna, bara för att färgen används på ett allmänt överenskommet vis när det gäller just trafikljus. Färgen rött brukar också förknippas med fara, inte bara av oss människor, utan även av naturen självt.

Men dessa saker kan också vara kulturellt betingade. I Sverige läser vi till exempel en text från vänster till höger, vilket gör att en rörelse åt höger på något vis betyder »framåt«, »vidare« och »utveckling« för svenskar. Tittar du på hur koranen är skriven och bör läsas så är det tvärtom – något som leder till att en som läser arabiska upplever betydelsen av höger annorlunda.

 

Avspegling i bilder

Resonemanget går nämligen att föra över till bilder. När vi komponerar en bild med en människa som går från vänster till höger upplever vi att personen går framåt, eller vidare, att personen ska någonstans. En person som går till vänster upplever vi därför som någon som går tillbaka, går hem. Genom detta resonemang kan vi alltså blanda in riktning som ännu en komponent som påverkar hela bildekvationen.

Men det är så klart inte bara riktning som påverkar upplevelsen av bilden, vi kan också titta på placeringen av en människa, en sol, en grej eller horisont. En människa som går åt höger i en bild men befinner sig på vänster sida, är på väg in i bilden, medan en högergående person som befinner sig till höger är på väg ut ur bilden.

Därför kan du genom att tänka på när du tar bilden, och hur objekten är placerade, påverka den som tittar på bilden mot ett visst tankesätt – allt för att försöka ge en viss känsla av vad som händer, och vad du vill förmedla.

En enkel bildkomposition. Stövlarna skapar en hård triangel i bilden som relateras mot en mjuk rund form, något som ger en känsla av kontrast, en skillnad. Men de gemensamma och uttalade färgerna är nog det som de flesta ser först. Notera också att hur bilden visas spelar roll för hur betraktaren ser den. Här ser det ut som om personen i stövlar tagit bilden – men vänd upp och ned på tidningen så ser det ut som om någon annan har tagit bilden.

 

Objekt, geometri och form

Bildens olika element, placering av dessa och i vilken riktning de befinner sig, samverkar alltså på ett vis som gör att de tillsammans bildar en helhet som bygger upp en bild. Hur objekten placeras i relation till varandra skapar därför ofta en geometri som går att beskriva med olika former. Olika former i sin tur förmedlar olika intryck, som att runt känns mjukt och kantigt känns hårt. Men också här spelar riktningen av geometrin som skapas i bilden en viktig roll. En triangel med basen nedåt känns stabil, eftersom tyngden ligger nedåt. Omvänt känns en triangel med spetsen nedåt instabil, eftersom vi vet att det känns som om den balanserar och är på väg att falla.

För att blanda in ytterligare en nivå så finns det också ett djup i bilden. Genom att tänka på förgrund och bakgrund kan vi skapa en känsla av rymd, vilket också ger möjlighet att skapa ännu fler relationer mellan bildens objekt.

Ett bra sätt att skapa en dynamik mellan bildens objekt är också att leta kontraster. Genom att hitta saker som skiljer sig åt på ett visst sätt kan man få till spännande kontraster. Exempel på detta är innehåll/tomrum, långt/kort, litet/stort, area/linje, horisontal/vertikal, ljust/mörkt eller runt/kantigt. Att spela med proportioner, vinklar eller färger kan därför ge mycket spännande dynamik i bilden. En rolig detalj med detta är att olikheten kan ses från båda hållen: Är en ensam person bredvid en stor grupp med folk utelämnad från en gemenskap, eller är det så att den personen har en högre, mer utmärkande betydelse?

 

Olika bildspråk

Hur man använder sig av dessa olika begrepp i sin fotografering kan summeras med uttrycket bildspråk. Bildspråket är personligt och kan sägas reflektera vad man vill säga med sina bilder, att utnyttja olika delar av bilden för att bygga upp en bild, som till slut skapar en betydelse, ett innehåll, som förmedlar en känsla eller ett budskap.

Du kan se den här artikeln som en enkel introduktion i ämnet. I kommande delar kommer vi att prata mer om komposition och tankar hos olika fotografer, med olika tankar och infallsvinklar på just bildkomposition. Under tiden kan du passa på att titta på bilder och tänka på hur fotografen byggt upp bilden – det är ett av de bästa sätten för att bli medveten om hur bildens olika element samverkar.