Skola

Bildredigering: Popkonst

Vi visar hur du med Photoshops hjälp kan efterlikna stilarna hos två av popkonstens mästare - Andy Warhol och Roy Lichtenstein.

Publicerad

Popkonst, eller Pop art, är en konstriktning som växte fram i 1950-talets Storbritannien och strax därefter i USA. Rörelsen uppstod delvis som en motpol till den svåråtkomliga, abstrakta konsten där betraktaren försöker tolka målarens underliggande budskap. Popkonstnärerna strävade istället efter att helt avlägsna konstnärens roll i framställningen. Motivet var egentligen inte det intressanta, menade de, och avbildade därför banala vardagsting från populärkulturen. Det fanns också en poäng i att konsten kunde massproduceras och bilderna hade ofta grälla färger och enkla linjer.

Det skarpa och ofta grovt stiliserade uttrycket i många popkonstbilder lämpar sig väldigt väl för digital konst. Med tanke på hur snabbt det går att skapa popkonst med datorns hjälp, är det inte särskilt underligt att det idag finns så många konst- och fotoföretag som erbjuder denna tjänst till oss konsumenter. ”Skicka in din bild och få ett fantastiskt, läckert, otroligt popkonst-collage tillbaka”, brukar det heta. Med några få undantag har dock dessa popkonstförvandlingar två saker gemensamt – de är oförskämt dyra och resultatet är ofta pinsamt dåligt.

Om du är lagd åt det kitschiga hållet och vill pryda väggarna med dina egna popkonstmotiv eller ge bort personliga presenter är det alltså en god idé att lära dig tekniken på egen hand. Du sparar inte bara pengar, du får också möjligheten att finjustera tills du har precis det utseende du eftersöker. Är du ingen stor anhängare av popkonst kan du alltid använda guiderna i den här artikeln som ren och skär Photoshopträning. Speciellt vanan att arbeta med banor är en väldigt nyttig färdighet som har många användningsområden.

Vi kommer att titta på två olika varianter av popkonst och se hur du med Photoshops hjälp kan åstadkomma dessa. Inspirationen är hämtad från Andy Warhols och Roy Lichtensteins verk, men istället för att kopiera rakt av lägger vi till lite personlig prägel.

Andy Warhol

Att tala om Popart utan att nämna Andy Warhol vore som att tala om rock’n’roll utan att nämna Elvis. Mångsysslaren Warhol föddes 1928 och producerade under sin karriär både bild, film, böcker och musik. Under 1960-talet blev han världsberömd som en av centralgestalterna inom den framväxande popkonströrelsen. Hans alster inkluderar bland annat bilderna föreställande Marilyn Monroe, Mao Zedong och Campbells Tomatsoppa – några av de mest kända verken inom modern konst.

Källbild

För att slutresultatet ska bli bra bör du ha en någorlunda vettig källbild att utgå ifrån. Se till att välja en där huvudmotivet inte har alltför stora tonskillnader. Ett ansikte där en sida är kraftigt upplyst och den andra i skugga ger i allmänhet ett dåligt resultat. Kärleksparet vi använder i det här exemplet är fotade med vanlig blixt för att undvika alltför ojämnt ljus.

SÅ SKAPAR DU ETT WARHOL-COLLAGE

Avlägsna bakgrunden

Typiskt för Warhols bilder är en skarpt enfärgad bakgrund. Det första steget är därför att avlägsna den befintliga bakgrunden. För att isolera huvudmotivet kan du exempelvis använda lassoverktygen, lagermask eller någon annan metod du känner att du behärskar bra. Bäst resultat får du dock om du använder ritstiftet för att få riktigt skarpa konturer. (Om du inte är vän med ritstiftet kan du kika på nybörjarguiden för banor i slutet av artikeln.) Du behöver inte heller vara överdrivet noggrann när du frilägger. Kom ihåg att popkonstbilder ofta är hårt stiliserade.

Avlägsna färg och öka kontrast

Ursprungsfärgen är inte till någon nytta när du ska efterlikna Warhols bildspråk. Välj därför Bild – Justeringar – Tunna ut för få bilden i gråskala. Använd sedan Bild – Justeringar – Intensitet/Kontrast för att ge bilden mer kontrast. Experimentera dig fram till lämpliga värden. Riktmärket är att kontrasten ska vara hög, men se till att inga viktiga detaljer försvinner.

Stansa ut

Photoshops stansa ut-filter (eng: cutout) är grundstenen i den här tekniken. Filtret hittar du under Filter – Konstnärlig – Stansa ut. Även här får du experimentera dig fram till lämpliga inställningar eftersom effektens genomslagskraft beror på din bilds upplösning. Ofta är inställningarna som du ser i bilden en bra utgångspunkt.

Justera nivåer

Målet är att din bild så småningom ska ha ett fåtal toner, kanske 2–6 beroende på vilket resultat du eftersträvar. Välj därför Bild – Justeringar – Nivåer och studera histogrammet. Varje pik i histogrammet symboliserar en dominerande ton i bilden. Dra vid behov in det svarta och vita reglaget mot mitten för att minska antalet toner. Justera också det gråa mittenreglaget om mellantonerna behöver ljusas upp eller mörkas ner.

Om din bild inte är tillräckligt förenklad i det här läget kan du upprepa steg 4 och 5. Välj alltså stansa ut-filtret igen, men höj värdet på ”konturens tydlighet” något. Därefter justerar du återigen bildens nivåer tills du har ett utseende du gillar. I vårt exempel valde vi något fler toner än Warhol brukade ha i sina bilder.

Skapa collage

För att skapa själva collaget kan du antingen förstora arbetsytan (Bild – Storlek på arbetsyta) i det aktuella dokumentet eller skapa ett nytt dokument med stora dimensioner. För att underlätta kopieringen kan du placera bakgrunden och bilden i en lageruppsättning. Tryck bara på knappen ”Skapa ny uppsättning” och dra lagren till mappen.

Gör sedan så många kopior av lageruppsättningen som du önskar och placera dem intill varandra. Tips: Se till att Visa – Fäst mot lager är ikryssad för att kopiorna ska hamna precis rätt.

Ställ in bakgrundsfärg

Eftersom du använde ett formlager för bakgrunden kan du snabbt och enkelt byta till en annan färg. Klicka bara på den färgade rutan i lagerpaletten i varje uppsättning och välj önskad färg.

Färga de mörka partierna

Det sista steget innan du gör collaget är att ge själva bilden färg. För att få Warhol-känsla behöver du använda en speciell metod som utnyttjar olika blandningslägen för lager. Skapa först ett nytt lager mellan den enfärgade bakgrunden och själva bilden. Håll sedan nere Ctrl/Cmd och klicka en gång på bildlagret för att skapa en markering runt huvudmotivet. Välj en färg som du vill att du mörkaste partierna ska ha och välj Redigera – Fyll. Se till att det nya lagret du skapade är markerat och tryck OK. För att ta fram färgen markerar du sedan bildlagret och ändrar blandningsläget till ”raster”.

Välj sedan Lager – Lägg samman neråt för att slå ihop de båda lagren.

Färga de ljusa partierna

För att färga de ljusa partierna skapar du istället ett nytt lager längst upp. Ctrl/Cmd-klicka återigen på bildlagret för att skapa en markering. Fyll sedan det tomma lagret med valfri färg och sätt samma lagers blandningsläge till ”multiplicera”.

Upprepa

Upprepa till sist processen för att ge de andra elementen i collaget färg. Om du är osäker på vilka färger som ger den rätta känslan kan du googla på Andy Warhol och studera hans verk.

SÅ SKAPAR DU EN SERIEBILD À LA LICHTENSTEIN

Roy Lichtenstein

Amerikanen Roy Lichtenstein är vid sidan av Andy Warhol en av de mest kända figurerna inom popkonsten. Hans alster finns bland annat att beskåda på Guggenheimmuseet i New York och har flera gånger förekommit på utställningar i Sverige. Lichtenstein kopierade helt ogenerat saker från populärkulturen som fanns i hans omgivning. Tuggummipapper, seriebildrutor och bilder från postorderkataloger är några av motiven som förekommer bland hans verk. Lichtenstein rättfärdigade sina ”stölder” med att själva transformationen från vardagsdetalj till tavla var det viktiga. Det var alltså själva förvandlingen som var det konstnärliga, inte motivet.

Gemensamt för många av Lichtensteins bilder är skarpa färger och tjocka, nästan klumpiga, konturer. Bland hans mest kända verk märks främst enskilda seriebildrutor tagna ur sitt sammanhang. Ofta med typiska tanke- och pratbubblorna eller påhittade ljudeffekter.

Källbild

Källbilden kommer i det här fallet att utgöra en mall. Om du använder ett ansikte behöver du bara kunna urskilja de tydligaste karaktärsdragen. Upplösning, ljussättning och andra faktorer är därför inte avgörande för resultatet. Det innebär också att du utan vidare kan förstora bilden tillräckligt mycket för att din slutbild ska få en upplösning som gör sig bra i tryck.

Ljusa upp bilden

Börja med att göra en kopia av ursprungslagret. Välj sedan Bild – Justeringar – Intensitet/Kontrast. Dra upp intensiteten tills bilden blir riktigt ljus, men inte så långt att detaljer försvinner. Skälet till att göra bilden ljusare är att du tydligare ska se de svarta konturer du målar senare. Om du vill kan du också lägga till ett nytt lager under den ljusa källbilden och fylla det med vit färg. Genom att kryssa av och på synligheten för källbildslagret kan du senare snabbt se hur dina konturer ser ut på neutral bakgrund.

Penselinställningar

Det mest kritiska momentet när du skapar konturer är att ha rätt penselinställningar. Framför allt bör tjockleken på penseln variera längs konturens utbredning. Välj därför penselverktyget och tryck F5 för att öppna dialogrutan för penselförinställningar.

Klicka på ”form på penselspets” och ställ in diametern. Lämpligt värde beror på hur tjocka konturer du vill ha samt bildens upplösning. För att öka känslan av en gammaldags tuschpenna kan du också trycka ihop spetsen med rundhet (cirka 30 procent) och ändra vinkeln. Vill du vara riktigt noggrann varierar du senare vinkeln beroende på den aktuella konturens riktning.

Rita banor

Skapa nu ett nytt lager längst upp. För att göra konturerna ska du använda du dig av banor som ritas med hjälp av Photoshops ritstiftsverktyg. Behärskar du inte ritstiftet sedan tidigare kan du titta på vår nybörjarguide för banor i slutet av den här artikeln.

Se till att ritstiftet är inställt på banor genom att trycka på motsvarande knapp i alternativfältet. Rita sedan en bana längs någon kontur. Tänk på att tjockleken kommer att vara som störst där du börjar rita banan. Vill du använda den varierande tjockleken för att framhäva perspektivet är detta extra viktigt att ha i åtanke. Bäst resultat får du om du arbetar med korta stycken i taget. I det här exemplet har vi inlett med överläppens övre linje.

Klicka sedan på ”formdynamik”. Börja med att sätta kontrollen för storleksdarr till ”tona”. På så sätt får du linjens tjocklek att gradvis avta. Vilket pixelvärde du ska ange till höger beror på bildens upplösning. Enklast är att du provar dig fram så att tjockleken avtar lagom fort. Använd förhandsgranskningen som vägledning. Öka också värdet för minsta diameter något för att inte linjen ska försvinna helt och hållet när toningen är färdig.

Lämna därefter rutan för penselförinställningar och avsluta med att ställa in svart penselfärg på vanligt sätt.

Linjera banorna

Observera att du alltså inte ska stänga banorna genom att återvända till startpunkten i det här fallet. När du är klar högerklickar du istället med musen på banan (fortfarande med ritstiftet valt) och väljer ”linjera bana”. Välj pensel i rullistan och klicka OK. Högerklicka sedan igen på banan och välj ”ta bort bana”. Du kan också linjera och ta bort banor genom att klicka på fliken banor i lagerpanelen och använda knapparna längst ner.

Därefter är det en fråga om upprepning tills alla konturer är på plats. Det krävs lite känsla för att välja ut vilka konturer som ska inkluderas. Här får du alltså chans att sätta din egen konstnärliga prägel på bilden. Det kan kännas svårt i början, men å andra sidan kan du när som helst ångra och göra om samt finjustera linjerna under arbetets gång med ett hårdkantat suddgummi.

Tips 1: Vill du att linjen ska tona ut i båda ändarna väljer du istället ”ritstiftstryck” som kontroll för storleksdarr i steg 3 och ser till att rutan ”simulera tryck” är ikryssad när du linjerar banan.

Tips 2: Om du vill fylla områden med svart (exempelvis ögonbryn och hår) skapar du istället en stängd bana och väljer ”fyll bana”.

Lägg till färg

Det finns flera olika tekniker för att ge bilden färg.

Metod 1: Det snabbaste sättet är att skapa ett nytt lager längst upp och välja färgpytsverktyget. Se till att alla tre rutorna i alternativfältet är ikryssade och klicka i bilden för att fylla olika områden. Nackdelen är att inte alla element är åtskilda med linjer och du tvingas ofta städa upp fyllningen under arbetets gång. Metod 2 är lite mer tidskrävande, men ger i regel ett bättre resultat.

Metod 2: Markera lagret precis under lagret med konturerna. Klicka på Lager – Nytt fyllningslager – Enfärgad. Välj en färg och klicka OK. För att begränsa färgen till ett visst område markerar du fyllningslagrets mask i lagerpanelen. Enklast är att fylla den helt med svart och sedan använda en vit pensel för att måla fram färgen igen.

Fortsätt att lägga till nya fyllningslager tills hela bilden är färglagd. Är du inte nöjd med färgen kan du snabbt byta ut den genom att klicka på den färgade fyrkanten i lagerpanelen. Glöm inte att lägga till en bakgrund också. I vårt exempel har vi använt en av Photoshops ”egna former” för att skapa bakgrunden.

Rasterpunkter

Väldigt typiskt för Lichtensteins bilder var att han lade till så kallade ”benday dots”. Dessa punkter liknar rasterpunkter och används för att ge illusionen av fler nyanser i ett tryck som innehåller få färger. Du kan skapa dessa punkter på flera sätt i Photoshop. Det enklaste är att använda rasterfiltret.

Gör först en kopia av ursprungsfotot och lägg det längst upp i lagerpanelen. Välj sedan svart som förgrundsfärg och vit som bakgrundsfärg och klicka Filter – Skiss – Raster.

Avslutning

Som avslutning kan du lägga till en tjock ram eller tankebubblor för att förstärka intrycket ytterligare. Under Photoshops formverktyg – egna former hittar du både tanke- och pratbubblor om du inte vill måla egna. På www.dafont.com finns gratis teckensnitt som passar till serietidningstext. Titta särskilt under kategorierna comic och cartoon.

Dra i reglagen för att ställa in storlek och kontrast på rastermönstret. När du har klickat OK ändrar du lagrets blandningsläge till ”mjukt ljus”. Minska effekten med lageropaciteten vid behov. I vårt exempel har vi också begränsat rasterpunkterna till huden med hjälp av en lagermask.

Tips: Vill du ha ännu snyggare punkter kan du kopiera över bilden till ett nytt dokument och i tur och ordning konvertera bilden till gråskala, bitmap och tillbaka till gråskala. (Prova dig fram tills du hittar lämpliga värden i bitmapkonverteringen.) Kopiera sedan tillbaka den till ditt ursprungliga dokument. Till skillnad från Lichtensteins teknik ger denna metod punkter som varierar i storlek i olika skuggpartier.

NYBÖRJARGUIDE FÖR BANOR

Banor är vektorbaserade former som består av ankarpunkter sammanbundna med raka eller krökta segment. Fördelen med banor är att de har skarpa, precisa kanter och är oberoende av upplösning.

Om du aldrig har arbetat med banor förut kommer det att vara kämpigt i början. Så är det för alla. Med den här snabbguiden vill vi ge dig lite hjälp för att du ska komma i?gång och bli bättre kompis med Photoshops banverktyg. Vi visar principen och ger dig lite tips på vägen. När du väl behärskar grunderna kan du gå vidare och utforska mer avancerade funktioner och alternativ på egen hand.

Det här använder du

För att skapa en bana i Photoshop använder du ritstiftet. För att rita en bana måste du också se till att motsvarande knapp i alternativfältet är nedtryckt.

Så funkar det

Varje gång du klickar med ritstiftet i ett dokument skapas en ankarpunkt. Varje gång du lägger till en ny ankarpunkt ritas ett linjesegment till den föregående punkten. Klicka en gång och släpp musknappen för att skapa ett rakt segment.

Håll nere knappen och dra med musen om du vill skapa ett böjt segment.

När du klick-drar med musen för att skapa ett böjt segment dyker två handtag (riktningslinjer) upp intill ankarpunkten. Dessa styr formen på segmenten som tillhör till punkten.

För att stänga en bana klickar du på banans startpunkt.

Under fliken ”banor” i lagerpanelen kan du bland annat namnge och spara banan. Längst ner i panelen finns knappar för att fylla och linjera samt skapa en markering som motsvarar banan. De olika funktionerna hittar du också i menyn som dyker upp när du höger-klickar på en bana.

Vill du ta bort en ankarpunkt klickar du bara på den med ritstiftet. Vill du istället lägga till en ny punkt klickar du på ett segment.

Precis ovanför ritstiftet i verktygspanelen finns ett verktyg med en svart och en vit pil. Använd den svarta pilen för att markera hela banan och den vita för att markera enskilda ankarpunkter.

Ritstiftet har också ett antal underverktyg som du använder för att korrigera formen på en bana. De flesta tycker dock att det är bekvämare att använda tangentbordskommandon för att slippa byta verktyg hela tiden. De viktigaste kommandona när ritstiftet är markerat är:

Med Alt/Option nedtryckt:

- Klicka en gång på en ankarpunkt för att göra om den till en hörnpunkt med raka segment.

- Klicka på en ankarpunkt och dra för att skapa en punkt med böjda segment.

- Klicka på ett handtag för att dra eller rotera enskilda riktningslinjer.

Med Ctrl/Cmd nedtryckt:

- Klicka på en ankarpunkt och dra för att förändra position.

- Klicka på ett segment och dra för att förändra position.

- Klicka på ett handtag för att dra eller rotera riktningslinjerna symmetriskt.

Så gör du i praktiken

Det finns två nybörjarmetoder för att få en bana att anta önskad form.

Metod 1:

Klicka dig runt konturen för att sätta ut ankarpunkter med raka segment. När du har stängt banan håller du Alt/Option nedtryckt och klick-drar på varje ankarpunkt för att ställa in formen i efterhand. I de flesta fall behöver du också förändra riktningslinjernas position, speciellt om konturen svänger tvärt.

Sätt först ut hörnankarpunkter runt om hela objektet. Klick-dra sedan på var och en av punkterna för att skapa böjda segment som passar konturen.

Metod 2:

Klick-dra dig runt konturen för att sätta ut ankarpunkter med böjda segment. Dra hela tiden en liten bit i riktning mot nästa ankarpunkts position. Gör en hygglig anpassning, men var inte överdrivet noggrann. När du väl har stängt banan använder du tangentbordkommandona för att finjustera formen ytterligare.

Fler tips för ett lyckat resultat:

- Använd så få ankarpunkter som möjligt.

- Klicka på den lilla pilen i alternativfältet när ritstiftet är valt och kryssa i ”Elastiskt”. På så sätt ser du hela tiden hur nästkommande segment ser ut.

- Nöj dig med att skapa en hygglig bana om du använder metod 2. Finjusteringen gör du i efterhand.

- Photoshops ångra-funktion fungerar samtidigt som du ritar banor. Tryck Ctrl/Cmd+Z så fort du gör ett misstag.

- Zooma in lagom mycket och håll ner mellanslagstangenten när du behöver panorera runt i bilden.