Lär dig berätta med flera bilder - story telling

En bildberättelse kan komma i många olika former, ett reportage i en tidning, en bildserie på en hemsida eller ett album i din bokhylla. En bild säger mer än tusen ord sägs det ju, tänk då var du kan berätta med en hel bildserie.

Vi har pratat med en fotolärare, en resefotograf och två bildjournalister om vad som krävs för att skapa en bra story med hjälp av bilder. Oberoende av vad du själv helst vill bygga din berättelse runt så kommer du att få hjälp av det dessa fotografer har att säga.

SARA STRANDLUND

www.sarastrandlund.com

Förra året blev Sara Strandlund utvald till årets rookie i tävlingen Årets Bild, hon kammade även hem första platsen i kategorin Sportbild feature med en bild från ett reportage om ett lag äldre konstsimmare som hon följt under en period. Vi bad henne berätta om vad man bör tänka på när man ska göra en bildberättelse som innehåller sport eller rörelse av något slag.

–  Egentligen är det inte så stor skillnad från att berätta något annat. Men det beror på vad man vill berätta och om det är själva aktiviteten som är grejen, säger Sara. Som i de flesta andra typer av bildberättelser gäller det att det måste ingå minst tre olika typer av bilder. Översikt, detaljer och porträtt. Översikten är till för att etablera platsen och vad som händer, detaljerna visar delar som är intressanta och porträtten ger allting ett ansikte.

–   Rörelser går ju att visa på olika sätt med olika tekniker. Om du har möjlighet är det alltid bra att testa olika tekniker för att se vad som passar bäst för just det du vill berätta. Är det rörigt och mycket händer på en gång kanske det kan vara bra med en längre slutartid som ger ett suddigt och lite kaosartat intryck. Eftersom berättelsen består av flera bilder behöver inte varje bild vara jättetydlig, förklarar hon.

Om du har möjlighet är det en stor fördel att kunna fotografera samma sak flera gånger, då kan du testa dig fram med olika tekniker för att få fram den teknik som passar bäst. Men tänk även på att titta utan kameran, det är först då du får en uppfattning om hur saker och ting ser ut »på riktigt« och det hjälper dig att hitta nya vinklar.

Hur man fotograferar en berättelse beror på hur lång tid man har på sig.

–   Har du bara ett tillfälle eller en kort tidsperiod på dig så gäller det att få alla självklara bilder först, de enklare och tydliga bilderna. Men se även till att få tid till de lite annorlunda bilderna, det är de som kan lyfta storyn. Sikta både högt och lågt, förklarar Sara. När det kommer till de olika typerna av bilder säger hon så här:

–   Kan man gå nära går folk ofta väldigt nära, men då tappar man det vidare perspektivet och den som tittar på bilderna får inte någon riktig överblick över situationen. Kom därför även ihåg att ta några steg tillbaka, om du kan klättra upp på något så gör det och försök få in allt i samma bild, människorna, platsen och action, för att sedan gå in närmare.

Men hon påpekar också att man inte kan ha med allt i alla bilder, då blir det snabbt tråkigt med alla upprepningar.

–  Om du fotograferar en fotbollscup så blir det snabbt tråkigt om det är en fotboll med i varenda bild.

Saras bästa tips

1. Se till att få med människors reaktioner och ansiktsuttryck, det ger en närvaro i berättelsen och gör det lättare att fånga betraktaren.

2. Var inte rädd för att experimentera med tekniken.

3. Planera. Ta reda på i förväg vad som kommer att hända eller gör en kvalificerad gissning så att du kan vara på rätt plats vid rätt tillfälle.

4. Titta inte bara genom kameran, då kan du missa detaljer vid sidan av. En reaktion från åskådare eller någon detalj som förstärker berättelsen.

5. Dela in din tid så att du fokuserar på olika saker i olika perioder, då är det lättare att fånga rätt bild än om du försöker fota allt samtidigt.

ANNA CLARÉN

Hon är kursansvarig på Nordens Fotoskola Biskops-Arnö och undervisar även i ämnena bildjournalistik och visuell gestaltning. Anna lär alltså ut hur man gör för att så bra som möjligt berätta med bilder. Vi frågade henne om vad hon tycker är det viktigaste som hennes elever får lära sig.

–  Man kan dela upp det i två delar, det tekniska och det visuellt gestaltande, säger Anna. Det tekniska är väldigt viktigt menar hon.

–  Det är oerhört viktigt att lära sig allt det tekniska. Du måste kunna allt om kamerateknik, slutare, bländare och så vidare, fortsätter hon.

Utöver att bara lära sig det tekniska om utrustning måste man kunna hantera alla sorters ljus. Man vet ju inte hur ljuset kommer att vara de gånger man ska fotografera, och ljuset kan man sällan bestämma över. Men det räcker inte heller med att kunna få en bra exponering i alla sorters ljus, du måste även kunna ljusets språk.

–  Olika sorters ljus ger olika sorters känslor och stämningar. För att kunna berätta det du vill ska du kunna hitta det ljus som ger dina bilder det innehåll som du vill visa, säger Anna.

Vidare är kompositionslära viktigt på samma sätt som ljuslära. Slutligen är bildbehandling ett oerhört viktigt tekniskt redskap för en fotograf som ska göra bildreportage.

–  Men all denna teknik ska inte vara något självändamål, man kan se det som en snickares verktygslåda. Ska han slå i en spik kan han inte använda samma verktyg som när han ska såga av en planka, olika tekniker ger olika resultatet. På samma sätt är det med foto, för att berätta olika saker behöver man använda olika tekniker, förklarar hon.

Sen var det det här med det personliga, det visuellt gestaltande. Det gäller att hitta sig själv, sitt eget sätt att tackla ett ämne och berätta om det.

–  Alla människor har saker man är bra på och vissa saker man är sämre på, kanske till och med saker man skäms över. Det gäller att man ser alla dessa sidor hos sig själv och vågar använda sig av dem när man fotograferar, förklarar hon. För att kunna gestalta något i bild måste man ofta hitta det i sig själv.

–  En sammanhållen berättelse innehåller två delar, som går som två stråk. Dels en konkret del som berättar om vem det handlar om, var det utspelar sig, vad som händer och när det är. Den andra delen är den emotionella, den handlar om hur det känns att vara där, att vara med om det som visas. Den ska visa hur man förhåller sig till människan i situationen, den ska visa personlighet. Får man in båda dessa delar är man hemma, säger Anna.

Annas bästa tips

1. Ge dig själv ett tema, gärna något som du själv inte är helt bekväm med, kanske något som du är rädd för. Till exempel, om du var rädd för clowner när du var liten så kanske du ska uppsöka en cirkus och göra ett bildreportage om clowner.

2. Det blir enklare om man begränsar sig till ett ganska smalt område, både vad gäller geografisk plats och bildernas innehåll.

JOHAN LINDSKOG

www.johanlindskog.com

Resefotografi och att fånga platser är något som Johan Lindskog sysslar med. Här förklarar han hur du på bästa sätt beskriver en plats med bilder.

–  När man skapar en bildberättelse som ska beskriva en plats är det väldigt viktigt med en bra dynamik i bilderna. En plats är en helhet som består av olika element och det är viktigt att bilderna visar dem, börjar Johan.

För att kunna presentera en plats med bilder måste man vara en komplett fotograf, man måste kunna fånga både de stora vyerna och de mindre detaljer som är specifika för just den platsen. Johan jobbar även som chefredaktör på tidningen res vilket gör att han ser många bildreportage.

Ett reportage i bildform om en plats bör innehålla fyra olika typer av bilder: vyer, detaljer, människor och miljöer. Men utöver att bara få med rätt typ av bilder så bör du försöka hitta en egen stil.

–  De bästa fotograferna har sin egen stil. Även om de skildrar exakt samma ställe som många andra så gör de det på sitt eget sätt, det kan vara något med hur de hanterar ljus eller vinklar. Men de har något eget, förklarar han.

En av utmaningarna med att arbeta på olika ställen på planeten och ge varje plats rättvisa är att ljuset skiljer sig åt väldigt mycket. Till exempel i Afrika är ljuset väldigt hårt jämfört med här hemma eftersom solen står mycket högre på himlen än vad den gör i Sverige. Men Johan tycker att det är viktigt att man inte ser ljuset som en begränsning utan som en möjlighet, ljuset är en del av det som gör en plats speciell. Anamma ljuset på platsen du fotograferar och låt det påverka hur du plåtar.

–  Den stora skillnaden mellan hur ett proffs och en amatör fotograferar när de är på resor är vart de vinklar kameran. En yrkesfotograf skildrar inte en resa utan en plats, medan amatörfotografen oftast fotograferar allt i kronologisk ordning och bilderna innehåller ofta medresenärerna. Givetvis är det roligt att ha bilder på sig själv och sina vänner från en resa, men försöker man göra ett reportage eller en bildberättelse på samma sätt blir det ganska tråkigt.

Johan berättar också att om man inte är så erfaren är det lätt att exotismen tar över när man besöker en plats som är ny. Man fastnar i att fotografera alla saker som är nya och roliga. Men det betyder inte att det blir bra bilder.

–  Det blir lätt mycket snapshots, men försök hela tiden att tänka på att det ska bli en bra bild också, inte bara en bild på en rolig sak. Ta inte bara bilder på det vackra utan försök hitta en balans genom att även fotografera de »fulare« delarna av en plats.

Men för att få ihop en bra skildring i bilder krävs inte bara bra bilder utan även att man lyckas hålla samman själva storyn. Det gör man när man väljer ut bilderna.

–  När man fotograferar gäller det att vara vaken och nyfiken, fotografera mycket men med en baktanke. Men när man ska välja ut bilder måste man vara restriktiv och sålla hårt. Om tanken är att göra ett reportage är det bra att tänka i kollage och sidlayouter. Det underlättar om man ska sälja in reportaget i efterhand.

Johans bästa tips

1. Rikta kameran utåt, fotografera det som gör platsen unik, men tänk på att få med de fyra bildkategorierna.

2. Lägg mycket tid på research, ta reda på så mycket som möjligt om platsen i förväg så du vet vad som kan vara viktigt att få med på bild.

3. Tita igenom materialet under resans gång, en gång om dagen eller så, då ser du vad som saknas och vilka bilder du har mycket av.

4. Ha ett öppet sinne och var nyfiken, då kommer du hem med roligare bilder.

PIETER TEN HOOPEN

www.pietertenhoopen.com

Han är en av Sveriges mest kända bildjournalister och är bland annat känd för att vara extra vass på att bygga berättelser med sina bilder. Förutom att han själv arbetar som fotograf har han workshops och kurser för att undervisa andra och dela med sig av sina kunskaper. Vi frågade honom bland annat hur man ska göra för att hitta en bra story.

–   Det ska inte finnas några begränsningar för vad som kan berättas, säger Pieter. Men tyvärr verkar det i dagsläget vara så att många lätt faller in i ett mönster av klichéer vilka begränsar vad man tror att man kan berätta om, fortsätter han.

Bland dessa klichéaktiga ämnen finner man bland annat olika utsatta grupper i samhället, hemlösa, zigenare, invandrare och så vidare. Men Pieter menar absolut inte att dessa berättelser inte är värda att berätta eller att de skulle vara oviktiga.

–   Men det är så många som redan berättat om det här och många har gjort det på ett väldigt likartat sätt. Ger man sig in i ett sådant ämne måste man göra något annorlunda för att det ska bli bra och engagera, ur ett rent fotografiskt perspektiv. Om det inte engagerar spelar det ingen roll hur viktigt ämnet är, då är det ingen som kommer att titta på bilderna ändå, förklarar han.

Men även om man ger sig på ämnen som är annorlunda och inte gjorts förut så är det lätt att misslyckas. Oftast handlar det om tid och det egna engagemanget.

–  Om du inte har tid att sätta dig in i ämnet och lära dig tillräckligt mycket om det så blir det inte bra. För att lyckas måste du älska det du gör, om du försöker gör en bra story om något du inte är intresserad av, och det kan man ju tvingas göra ibland om man jobbar som fotograf, så syns det oftast ganska tydligt. Du måste älska det du gör och lära dig så mycket som möjligt om det, verkligen dyka ner i ämnet ordentligt, det är då det kan bli bra, berättar Pieter entusiastiskt. Han menar även att många låter urvalet av bilder gå för fort.

–  Om jag har fotograferat i en vecka kanske urvalet av bilder tar två eller tre veckor, man måste verkligen lägga tid på sitt råmaterial för att få fram de bilder som fungerar bäst i en serie.

För att undersöka sina egna motiv är det bra att ofta ifrågasätta varför man gör något, varför man valt det ämne eller tema som man väljer att göra sin berättelse om.

En annan anledning till att man inte lyckas kan vara att man tagit sig vatten över huvudet.

–   Många greppar för stora ämnen till en början, börja med något som ligger nära till hands och som är väldigt begränsat. Kan du inte berätta om din egen mormor kommer du inte att kunna berätta om något större ämne heller, menar Pieter.

Liksom de andra fotograferna som intervjuats till den här artikeln tycker Pieter att det inte nödvändigtvis behöver vara de bästa bilderna som blir bäst i en bildberättelse.

–  Storytelling är ett lagarbete mellan bilderna, sammanhållningen är viktigare än de enskilda bilder. Du ska bygga ett fungerande paket av dina bilder. Tänk på det som en film, om du har en svag inledning måste du ha en riktigt bra avslutning för att det ska fungera, säger han.

Filmer är något han tycker är en bra hjälp för att lära sig hur man ska bygga upp sin berättelse och vilka bilder man ska välja att ha med.

–  Filmer gör att man tänker på att variera tempo, vinklar och typa av bilder i sitt berättande så att det inte blir tråkigt. Det som är svårt med att berätta en story med bilder är att behålla betraktarens uppmärksamhet. Givetvis har det med personlig smak att göra, alla kan inte gilla allt, men om du lyckas få någon att titta på alla dina bilder i en berättelse har du lyckats. Och det är svårt, förklarar Pieter.

Tekniken tycker Pieter är sekundär, givetvis måste man kunna sin kamera, men det är närvaron och engagemanget som är det viktiga.

Pieters bästa tips

1. Älska och fördjupa dig i ditt ämne.

2. Välj ett enkelt ämne.

3. Spendera mycket tid med ditt urval. Kill your darlings, var inte så emotionellt fäst vid dina bilder.

4. Titta på mycket film för att lära dig berättarteknik.