Domarpresentation

Domare: Sima Korenivski

Sima om sitt bildval: Som vanligt talar den för sig själv, men jag tycker den är vacker, modern, dekadent nattklubbsromantik. Alla smådetaljer, hans hand på väggen, hur han håller i henne, mannen som kommer upp bakom, alla ölflaskor, ljuset … Att hon har röda kläder och han svarta blir en stark kontrast som spelar på manligt/kvinnligt, svagt/starkt och tillsammans blir de en stilren figur/entitet men med en randomiserad, detaljrik inramning. Bilden är väldigt stilla men ändå livfull och suggestiv på så många sätt. Desto längre man tittar på den desto mer kan man ana kaoset bakom. En bra bild tycker jag för att den visar hur man subtilt ger åskådaren olika känslor. Även ett bra exempel på en bild som är både iscensatt och dokumentär.

Festfotografen Sima Korenivski är först ut som domare i Grand Prix 2012. Hon vill se ärliga och genuina bidrag. Skicka in dina bilder senast den 13 januari för att vara med i den första omgången.

Elin Parmhed Elin Parmhed

Publicerad 4 jan 2012 kl 16.45

Annons

Vad driver dig som fotograf?

Sima KorenivskiDEADLINE GRAND PRIX 2012

Ålder 23 år.

Gör Festfotograf.

Bakgrund Fick första kameran när hon var 8 år och har alltid plåtat mycket – sig själv, platser på stan… Festfoto började hon med när hon var 18 år.

Läser/kollar på Fotohistoria, gamla brottsplatsbilder från USA, bilder från första och andra världskriget, dokumentärer.

Utställningar Har i yngre år ställt ut på såväl Kulturhuset som Moderna Museet.

Webbplats simakorenivski.com

Att kunna leva för evigt. Att göra andra människor glada. Att hjälpa andra människor. Känslan av att skapa något och inte bara vara en kugge i hjulet. Att alltid kunna stimulera, utveckla och göra mig själv glad. Att vara bäst på någonting. Att skapa nya saker. Att åt andra människor tolka saker de ännu inte förstått, vet eller sett. Ge folk massor med input. Provocera sovande, okreativa hjärnor till någonting.

Annons

Vad föredrar du att fotografera privat respektive i din roll som fotograf?

Det är överhuvudtaget ingen skillnad; svårfotade människor, fester, olika typer av misär samt mig själv. Kanske därför att jag är så bra på det. Skulle inte vilja separera privat från professionellt då gränserna är alldeles för hårfina och min ståndpunkt att vara »professionell« bygger på föreställningar en person eller grupp av personer har, i detta fall om fotografi, som inte nödvändigtvis stämmer. Jag är inte intresserad av att göra något som någon annan redan kan eller redan gör.

Hur vinner man ditt gillande bildmässigt?

Annons

Man skickar in ett ärligt, genuint bidrag som inte är en rip-off av topp 5-bilderna på fotosidan.se.