Fotografering

Så jobbar du fram din fotobok

Hur långt är ett snöre? Lika omöjligt som det är att ange i centimeter, lika svårt är det att säga exakt hur man gör en fotobok. Smaken är olika, liksom böckernas syfte. Här delar två svenska fotografer som är aktuella med egna fotoböcker med sig av sina tankar kring hur deras fotoböcker växte fram.

Publicerad

Tack vare användarvänliga kameror i olika prisklasser är det knappt någon åldersgräns på fotograferna längre. Att varje exponering är gratis gör att upptäckarlustan kan flöda fritt. Men det finns en baksida. Varje bildfil är abstrakt och bara en hårddiskkrasch från att försvinna för alltid. Har du inte gjort det tidigare är det dags att göra något av bilderna du inte vill förlora.

Varför inte en fotobok?

Beroende på var du lägger ambitionsnivån kan det bli hur dyrt och komplicerat som helst till relativt billigt och busenkelt.

Fotografen Stefan Bladh gav ut sin första fotobok 2010. Maja Forsslund ger ut sin första under våren 2011. Ta del av tipsen kring hur du kan göra en egen fotobok.

Stefan Bladh har gett ut fotoboken The Family.

Under sju år följde Stefan den hemlösa familjen Kaplan. De hade lämnat arbetslösheten i hemstaden Gaziantep för ett liv i Istanbul med förhoppningen att tjäna pengar. För att överleva jobbade hela familjen från morgon till kväll. Barnen sålde näsdukar, tiggde och tvättade bilrutor. De vuxna samlade skrot och elkablar och sålde kopparen, eller spelade musik på gatorna. Nattetid sov de under broar eller i utdömda hus. De var aldrig välkomna och blev ständigt bortjagade.

Stefan träffade familjen under en resa till Istanbul. Det var dit läraren, Halil Koyutürk, på Biskops Arnö tog fotostudenterna när det var dags för dem att göra sitt examensarbete hösten 2002.

–  Så fort jag och Kaplans lärt känna varandra berättade jag om vad jag ville göra och frågade om de var intresserade. Tyckte de att det var okej att jag gjorde en bok om dem? Jag menar, vem är jag att publicera deras liv? De sa ja varje gång jag tog upp frågan, men det är ett stort ansvar. Man vet ju faktiskt aldrig vart boken hamnar, säger Stefan.

Genom fingertoppskänsla och en inbyggd moralisk kompass har Stefan balanserat på en tunn gräns. Å ena sidan är han en dokumenterande fotograf. Å andra sidan är han inbjuden till deras liv och sedd som en i familjen.

–  Ibland har jag avstått från att plåta, just för att situationen har varit för intim. Vid konflikter, rädsla och olyckor har jag valt att inte plocka fram kameran för att i stället ta en bild senare. Jag vill inte utnyttja mina vänner.

Under Stefans många besök under åren har de talat om livets stora frågor. Kaplans är troende och intuitiva människor som är medvetna om att världen betraktar Turkiets styrelseskick.

–  De vill ge världen en inblick i fattigdomen som finns, berätta om situationen i deras hemland. Barnen blir slagna av polisen och arresterade och de har svårt att få sjukvård, självklart är de kritiska till hur landets styrs. Genom att vara med i boken hoppas de få ut sin historia.

Varje gång Stefan har åkt ner till Turkiet har han haft med sig en bunt bilder som han visat för familjen. Ibland har de invänt att »så där mörkt och jävligt är det väl inte«, samtidigt som de respekterat hans arbete. Fast de har inte sett boken än.

–  Sist jag var i Turkiet befann de sig på andra sidan Turkiet, så vi kunde inte träffas. Jag längtar efter att kunna ge dem boken. Den är ju deras.

The Family

Att svänga ihop en fotobok kan bli precis hur som helst. Det handlar inte bara om att mata in så många bilder som möjligt utan om att hitta berättelsen bakom bilderna. Innehållet. För att hitta rätt känsla jobbade Stefan tillsammans med formgivaren Jesper Örtegren.

–  The Family är min första fotobok och självklart har vi lärt oss en massa under resans gång. När vi började hade jag till exempel ingen aning om hur många parametrar man var tvungen att ta hänsyn till.

Från början hade Stefan en idé om att göra en riktigt fet bok.

–  Jag tänkte mig många bilder, som ett kollage av en massa små bilder på ett uppslag. Jesper gjorde ett utkast, en dummy, och så printade vi ut det. Sen sa vi »ah … nä.«.

The Family kostade 160 000 kronor för en upplaga om 1 000 exemplar. Det är en dyr och påkostad produktion, men Stefan ville inte göra avkall på kvaliteten. Det är en stor skillnad från boken han jobbar med just nu – vars budget är begränsad till 20 000 kronor. Punkt.

–  The Family bekostades genom egna sparade medel och ett stipendium från Konstnärsnämnden. Tack vare stipendiet kunde jag jobba koncentrerat med sammanställningen av boken. Jag måste faktiskt hylla att vem som helst kan söka stipendium, det är en ofattbar lyx som fotografer i andra länder knappt kan förstå.

Kom igång enligt Stefan

–  Gör en handfull dummys. Testa olika former; liggande, stående, kvadratiskt. Fundera över dina bilder. Varför vill du göra en fotobok? Vad är det du vill visa? Jag tror till exempel inte att det är någon tillfällighet att jag tar lugna bilder. Och jag måste ha en matchande form.

Beroende på vad du ska använda fotoboken till kan du också komma att behöva en formgivare.

–  Många formger själva, men det är oerhört viktigt att prata med någon, att bolla idéer. Man måste vara kritisk mot det man gör och feedback från någon man litar på kan göra underverk för slutresultatet. Men med risk för att vara motsägelsefull gäller det bara i början, när man tar fram ramen. Sluturvalet av bilder måste du göra själv för att känna dig nöjd. Generellt är det bättre att ta bort bilder man är osäker på än att falla för grupptrycket. Gå på magkänslan.

Glöm heller inte bort att titta på andra fotoböcker. Hittar du några du gillar kan du analysera varför du gillar dem och sedan försöka göra ett eget alternativ.

–  Det finns några parametrar att särskilt fundera över: formatet, pappret, trycket och bildbehandlingen. Det är en djungel, och det bästa man kan göra är att titta i andra fotoböcker.

Glöm inte bort ekonomin. Lite beroende vad din bok handlar om kanske du kan hitta sponsorer? Räkna ut vilken summa du har att lägga på en bok och sätt sedan igång att lägga pusslet. Det gäller att vrida och vända på pengarna.

Stefans bästa tips

  • Self publishing, som till exempel tjänsten www.blurb.com erbjuder, är fantastiskt eftersom det betyder att precis vem som helst kan göra sin egen fotobok utan att investera enorma summor pengar.
  • Lyft luren och ring formgivare vars arbeten du gillar. Var rak och säg »jag gillar ditt jobb och undrar om du har lust att vara med på ett bokprojekt«. Presentera din idé och dina bilder. Om ni finner varandra kan ni säkert hitta ett bra sätt att samarbeta på så att ni båda blir nöjda med slutresultatet.
  • Fundera i ett tidigt skede på tiden efter trycket. Hur många böcker ska du göra? Är det en större upplaga kan det bli problem med förvaringen, särskilt om det rör sig om en eller flera pallar.
  • Hur ska du marknadsföra boken? 2011 är möjligheterna oändliga, särskilt vid jämförelse hur det var för bara fem år sedan. Tack vare internet kan alla själva framgångsrikt marknadsföra sina fotoböcker. Genom att skicka ut information och eventuellt ett recensionsexemplar till bloggar och forum sprider sig ordet. Baksidan är att det tar upp en del tid i anspråk. Titta gärna närmare på www.photoeye.com, indiephotobooklibrary.org och selfpublishbehappy.com.
  • Hur ska du distribuera boken? Med ett ISBN-nummer kan du sälja boken på till exempel www.adlibris.se medan www.forlagssystem.se både kan lagerhålla 20 böcker såväl som att skicka ut dem till kund. Mer om ISBN-nummer går att läsa på www.kb.se/isbn-centralen/isbn.

Maja Forsslund

Aktuell med fotoboken AKT våren 2011.

»Mellan 2001 till 2002 studerade jag på Konstakademin i Krakow som utbyteselev från Konstakademin i Paris. Där tecknade jag för det mesta hela dagen, oftast kroki, och var ute och fotograferade resten av tiden. Tiden i Krakow var för mig som ett vägskäl mellan teckning och måleri, och fotografi. Jag ville ta del av Akademins måleritradition, men hade egentligen redan gått över till fotografi.

En dag, mot slutet av vistelsen på Akademin, frågade jag våra två modeller om jag fick ta en bild av deras pose. Där hade man långa poser, samma minst en vecka. Just den här posen hade jag nog jobbat på i två veckor. Jag fick ta min bild, på villkor att jag inte visade den för någon. Det löftet har jag hållit …

Jag blev mycket förvånad när jag såg bilden - fast jag väntat mig något annat än det jag såg varenda dag. Som fotografier blev dessa poser något helt annat än vad de var tänkta som, nämligen ett råmaterial för tecknare och målare. Nu blev de tidlösa, ofta absurda och även tragiska porträtt. Det var detta som intresserade mig och jag visste på en gång att jag ville fortsätta fotografera modellerna på Akademin. Efter ett par år började jag åka tillbaka till Krakow. Hela akt är fotograferat analogt, till största delen på bladfilm, 4 x 5 tum, och en del på 120 film.

Jag har varit i Krakow under flera perioder och fotograferat till akt. Det har varit olika fruktsamma resor. En gång fick jag bara någon bild som jag ville använda.

Urvalet av bilder till boken gjorde jag tillsammans med formgivaren Greger Ulf Nilson. Det är lite speciellt till denna bok, varje bild är så att säga lika mycket värd, väger lika tungt. De talar naturligtvis till varandra och utgör en historia men är samtidigt självständiga bilder. Greger Ulf Nilson gjorde ett förslag på formen och så diskuterade vi, till exempel vilket papper och pärm vi skulle välja.

Allt runt görandet av akt – finansiering, marknadsföring, distribution med mera – sköts av förlaget Steidl.

Det viktiga är att fotografera det som du finner intressant, det som är vackert (och då menar jag inte på ett traditionellt, schablonmässigt sätt), rörande, viktigt för dig.

Så kom även akt bilderna till, jag blev fascinerad och uppslukad av bilderna och fortsatte utan att veta vad det i slutändan skulle leda till. Så är det. Nu arbetar jag med flera parallella projekt, bland annat kommer jag att återvända till Krakow.

För mig är en bok det finaste man kan göra.«

Fördelar med print on demand?

Tekniken bakom print on demand heter digitaltryck. Till skillnad från traditionella tryckmetoder överförs informationen i en helt digital process, ofta via en webbserver, direkt till materialet som trycket ska vara på. En fördel med digitaltrycket, och en av förklaringarna till att metoden ger en slutprodukt som är en bra bit mycket billigare än till exempel offset, är att inga tryckplåtar används.

En annan fördel är att ändringar kan göras sent i produktionen. Avsnitt eller hela sidor kan plockas ihop och blandas allt efter behov till olika kunder till låg kostnad.

Eftersom upplagan är klar så fort den kommer ur maskinen kan materialet direkt skickas ut.

Per ark är tryckkostnaden högre än vid traditionellt tryck, men startkostnaden är avsevärt mycket lägre.

Digitaltryck är kort sagt lämpat för mindre upplagor som fotoböcker vilket tar bort lagringskostnaden. I stället trycker man upp fler böcker vid efterfrågan.

Hur gör man?

De flesta print on demand-företag har mycket användarvänliga webbsidor. Ofta laddar användaren hem en programvara att jobba i. Oftast går det att välja om man vill formge sidorna själv, om man vill följa en mall eller om man vill att programmet själv ska fylla upp bokens sidor med bilder valda ur en mapp. Boken sparas på hårddisken och laddas inte upp förrän den är klar. Fördelen med detta är att man slipper långa väntetider då högupplösta bilder ska skickas till företagets server via internet.

En del företag är flexibla vad gäller grundmaterial och accepterar både formatet jpg och pdf. De flesta har även en färgprofil som man kan ladda ner för att säkerställa att bilderna i boken blir så lika bilderna du ser på skärmen som möjligt. Viktigt är att kalibrera skärmen regelbundet!

När du ska göra i ordning dina bilder behöver du ta reda på om du ska spara dem med färgprofilen srgb eller rgb 1998. Det är ingen fullskalig katastrof om du råkar skicka in fel, men en maskin som trycker i srgb får inte till samma stuns i färgerna om profilen inte stämmer.

Innan du gör din bok bör du ha funderat igenom vem som är mottagaren. Är det en privat bok för dina minnen? Är det en gåva till en släkting eller vän? Avser du att sälja den? Vänta med att välja ut material och sätta ihop boken innan du har ett svar på varför du vill göra den och till vem.

Vad gäller formen är smaken som baken. Det som är fantastiskt för den första kan vara gräsligt för den andra. Därför bör du låta materialet växa fram. Gör flera olika förslag, både på form och innehåll. Var noga med att inte trycka in alldeles för många bilder eftersom du då riskerar att sidorna bara blir röriga. Dra hellre upp fotot lite större och nöjd dig med en eller två bilder på ett uppslag.

Bra att tänka på är att två bilder i en bok samverkar med varandra. Fundera därför om bilderna harmoniserar bredvid varandra. Eller att de inte gör det, om du vill ha kontraster. Inget är mer rätt än det andra så länge du har gjort ett aktivt val.

Länktips på ett urval print on demand-företag

www.blurb.com

www.cewefotobok.se

www.extrafilm.se/produkter/fotobok

www.fotobok.com

www.fotoklok.se

www.fujidirekt.se/fotobok

www.gordinegenbok.se

www.japanphoto.se/fotobok

www.myphotobook.se

www.onskefoto.se/fotobok.jsp

www.photohome.se

www.postfoto.se/cewe-fotobok.html

www.printlife.se/fotobok

www.solentro.se/fotobok