Nyhet

En hård kamp om mörkret

Nytt år, nya kameror. Förväntingarna var i slutet på förra året skyhöga på de stora kameratillverkarna Canon och Nikon. Med likheter mot två havande mödrar undrade alla världens proffs- och pressfotografer över hur det skulle bli, när det var dags. Borde det inte komma något snart? Visst har det dragit något över tiden?

Med ett snart kommande OS i London gällde det att släppa kamerorna innan detta, för att få så många som möjligt att sukta efter alla feta finnesser, många möjligheter och grymma egenskaper.

Så blev det också.

Efter två år uppdaterades till slut Canons proffshus-linje med en ny kamera i oktober 2011: Canon Eos 1D X. Med »kompromisslös prestanda« ska den slå omvärlden med häpnad och förändra fotografins universa. Men de är så klart inte ensamma, även om de var först ut.

Efter tre år uppdaterades även Nikons D-serie – den serie som när den kom visade var skåpet skulle stå – med en sprillans ny kamera: i januari kom Nikon D4 som skulle frälsa alla Nikonianer genom att »spränga alla gränser«.

Så är kampen igång. Båda kamerorna har snarlik prestanda och sneglar båda åt videojournalistens arbete med sina videoformat, nätverksuttag och förbättrade funktioner för rörlig bild.

Men kanske är det inte det som drar för alla pressfotografer. Hos dom lyser det i stället i ögonen när man talar om snabbare seriebildstagning och ökad buffert. Det glöder i själen på dom när de får berättat för sig om den otroliga autofokusprestandan. Hjärtat bultar snabbare – om det inte stannar – när de hör om iso-känsligheter i flera hundratusental.

Och visst är det imponerande. 1D X och D4 klarar båda av att producera bilder tagna med hiskeliga 204 800 ISO. Rätt imponerande med tanke på att vi för bara ett tiotal år sedan imponerades över den analoga film som kunde ge oss vettiga slutartider med en känslighet som inte åt upp våra bildupplevelser med det otämjda bruset.

Megapixelrejset har varit dött sedan länge. Det som många pressfotografer drömmer om just nu är möjligheten att ta bilder som fungerar i tryck i dunkla och mörka miljöer, tillsammans med en hyfsat snabb seriebildstagning. För bildjournalisten är möjligheten att besegra mörkret värt precis allt, och övergår i ett nästan oändligt ha-begär för den kamera som kan leverera de bästa oddsen att besegra mörkrets egenskaper i sina fångade bilder. Och på så vis fortsätter också drömmen om att få möjlighet att fånga den perfekta bilden.

Men det är inte bara proffsen som ivrigt väntar. Hos Canon finns också andra produktlinjer som borde uppdateras. Många som sitter på en 5D mark II från 2008 väntar spänt på efterträdaren. Hos Nikon gäller samma sak: Många av de som slog till på D700 aka »D3 mini« under samma år väntar också på en uppdatering i form av en D800.

Hos dessa användare finns inte samma behov av snabb seriebildstagning och extrema ljuskänslighet, även om det så klart är efertraktat. Här ser vi i stället många som skruvar sig sömnlösa till vad nästa kommande kamera kan leverera för dynamiska omfång. De drömmer om en finfin svärta samtidigt som de vill fånga det ljusaste av ljus, allt i samma bild, med ett enda tryck.

Och visst är det en spännande tid vi lever i. Utvecklingen går snabbt framåt och den nya tekniken vinner hela tiden ny mark.

Kampen om ljuset är över. Den hårda kampen om mörkret har precis börjat.