Nyhet
55 av 100 riksdagsmän vill inskränka rätten att fotografera
Att ta bilder och att publicera dem är en grundlagsskyddad rättighet. En majoritet av riksdagsmännen kan tänka sig att inskränka den här friheten för att skydda kända personer.
Enligt en sifoundersökning som Tidningsutgivarna beställt inför Tryckfrihetens dag (som infaller idag den 30 augusti) visar det sig att flertalet riksdagsmän kan tänka sig att göra ändringar i grundlagarna om tryckfrihet och yttrandefrihet.
Riksdagsmännen har bland annat fått frågan om kända människor inte ska få bli fotograferade utan att givit sitt tillstånd. Frågan är ställd med tanke på att Justitekanslern JK föreslagit en lag om skydd för privatlivet mot medierna.
JKs lagförslag kom efter en uppmärksammad dom i Europadomstolen i juni 2004 där prinsessan Caroline av Monaco vann en tioårig rättsstrid mot ett antal tidningar. Domstolen menade att prinsessan hade rätt till sin privata sfär trots att hon befann sig på allmän plats.
- Bryter man ned storheten i tryckfriheten i småbitar är det väldigt lätt att ifrågasätta den, säger PeO Wärring på Tidningsutgivarna till DN.
Att stifta en lag som förbjuder fotografering av kändisar i vissa situationer skulle skapa en mängd gränsdragningsproblem. Hur väger man allmänintresset? Hur privat är situationen? Hur ska fotografen kunna göra dessa bedömningar på plats? Risken finns också att lagen används för att stoppa publicering av känsliga nyheter.
Berit Andnor (s) som är ordförande i riksdagens konstitutionsutskott säger till DN att hon inte vill medverka till några försvagningar i tryckfriheten. Hon säger också att de lagar som redan finns visade sig fungera i fallet med Expressens publicering av felaktiga uppgifter om Mikael Persbrandt.
