Alla snackar om dokumentärfoto

Antagligen har du sett Robert Doisneaus klassiska dokumentärbild från Paris där ett ungt par kysser varandra i vimlet utanför ett kafé. Det fotografiet präglade under lång tid Paris som romantikens stad. Men det som alla trodde var ett spontant gatufoto, fångad med rörelseoskärpa, visade sig vara en arrangerad bild. Den kyssande kvinnan fanns med i Doisneaus bilder från flera olika platser, med flera olika män. Men blev bilden sämre för att den inte var dokumentär? Det var en av de funderingar som konstkritikern Sune Nordgren kastade ut till publiken när det nationella nätverket för dokumentärfotografi anordnade ett seminarium för tredje året i rad.

Den här gången höll Hasselblad Center i trådarna. Bland deltagarna syntes kända svenska fotografnamn som Elin Berge, Anna von Brömssen och Annica Carlsson-Rixon men även fotostuderande och representanter för olika svenska fotografiska institutioner.

I år hade man valt den lite annorlunda seminarieformen "open space" där deltagarna själva ställer de frågor man vill diskutera. Tanken var att diskussionerna skulle anta formen av ett informellt, men ändå strukturerat fikarumssnack.

Det började lite trevande men efter hand lossnade det. Grupperna diskuterade flitigt om allt från ämnen som fotografens ansvar inför sig själv och dem man avbildar, till varför professionellt dokumentärfoto behövs i en tid när människor faktiskt själva kan berätta sina historier på fotobloggar eller Youtube.

Men finns det egentligen utrymme och pengar för yrkesverksamma dokumentärfotografer i framtiden? Hillevi Nagel, fotograf från Göteborg, var inte ensam om att fundera över svårigheterna att nå ut som dokumentärfotograf idag.

- Man vill göra ett gott hantverk, men idag har knappt ens institutionerna råd att betala fullt ut för det jobb vi fotografer lägger ner, säger hon.

Kanske måste fler dokumentärfotografer bredda sin kompetens i framtiden? Förre Magnumfotografen Kent Klich berättade om sina dokumentärprojekt som handlar om bland annat hiv-smittade barn i Ceausescus Rumänien och patienter på ett mentalsjukhus i Sankt Petersburg. Idag jobbar Kent Klich både med fotografi och film. Dessutom skapar han nätverk med andra yrkesgrupper i sina projekt. Bland annat i ett pågående arbete om utsatta människor på gatan i Malmö där han jobbar tillsammans med en psykolog.

En annan fotograf bland deltagarna var Jan Töve. Tidigare har han mest varit känd som en av Sveriges bästa naturfotografer, men idag dokumenterar han även människor och kulturmiljöer. Just nu är han aktuell med boken Riverside Viskan.

- Det är bra att möta andra dokumentärfotografer. Man får alltid några nya tankar och infallsvinklar, säger han.