Analys: I Nikon D3X finns embryot till D4-serien

Det krävs inte mycket för att Nikon D3X ska anses som lyckad av Nikon själva. Nästan alla som köper D3X kommer från andra märken och den interna konkurrensen med andra nikonmodeller är minimal. Då krävs det bara att utvecklings- och marknadskostnaderna betalar sig för att det ska bli en plusaffär.

Stategin att inte låta Canon vara ensam om de kunder som kräver högupplösta kameror har legat klar sedan länge. Redan i pressreleasen för Nikon D3 stod det illa dolt att "sensorstorleken möjliggör högre upplösning".

Sedan dess har Nikon introducerat fasta objektiv med perspektivkontroll som passar landskaps-, arkitektur- och studiofotografer. Dessa fotografer prioriterar upplösning framför extrema ISO-prestanda och är en ny grupp kunder för Nikon.

Allt känns bekant

Själva kameran känns inte alls innovativ och man kan undra varför den dröjt. Kamerahuset är samma som D3. Även gränssnittet är välbekant med ett extra kraftigt läge för D-lighting som en av ytterst få nyheter.

D3:an är så bra och genomtänkt att inte heller finns någon anledning att göra några större förändringar. Tyvärr får D3X-fotografen leva med en av de få bristerna hos D3-huset - det saknas dammborttagning. Särskilt med en kamera som kommer användas mycket med nedbländade objektiv är det här ett minus.

Att det blivit så beror på att D3-huset inte har plats för dammborttagning och 100 procents sökarvisning samtidigt. På D700 har man kapat några procent av sökarbilden för att lyckas med ekvationen att få in dammborttagning, men för en renodlad yrkeskamera är inte en sådan kompromiss okej. Räkna med dammborttagning i D4X istället.

Förklaringen till att det tagit tid att utveckla D3X beror på att mycket kraft lagts på att optimera bildkvaliteten istället för på nya funktioner.

Vi har i jämförelser med Canon Eos 5D sett att Nikon D3 och D700 inte har en mer sofistikerad sensor trots att bildkvaliteten är bättre vid höga ISO. Det beror på att Nikons lyckats utveckla ett väldigt avancerat mjukvara för brusreducering som ger rena bildfiler med väl behållen detaljåtergivning.

I D3X går Nikon längre och jobbar mer med hårdvaran än i tidigare kameror. Bland annat sker A/D-omvandlingen direkt i sensorn vilket ger lägre brus. Man har också finputsat på bildkvaliteten enormt mycket vilket är anledning att introduktionen sker något efter den ursprungliga planen.

När det är dags att ersätta Nikon D3 om ett eller två år kommer Nikon att behöva jobba med sensorn på ett liknande sätt som hos D3X för att kunna höja bildkvaliteten ytterligare.

D3X-470.jpg

Sämre dynamiskt omfång

Troligen kommer dock D3X att ha sämre dynamiskt omfång än D3 eftersom pixlarna bara är en aning större än i D300. Det innebär däremot inte att bruset ska jämföras med D300. Den högre upplösningen gör att bruset inte förstoras lika mycket vid utskrift.

Sensorn i sig kommer från Sony (även om inte sägs officiellt) och är antagligen släkt med sensorn i Sony A900, men det betyder inte att kamerorna kommer att ha lika bildkvalitet. Det såg vi redan för ett år sedan när Nikon D300 och Sony A700 kom med samma sensor. Den klart bättre brusreduceringen i D300 gav stor skillnad i bildkvalitet på högre ISO. Nikon har dessutom 14-bitars signalbehandling mot 12 hos Sony.

Ska Nikon kunna ta mer än dubbelt så mycket betalt för D3X som för en Sony A900 och dessutom få fotografer som idag har Canon Eos 1Ds mark III att byta vill det till att bildkvaliteten är i absolut topp.

Nikon menar att de redan har bättre objektiv än Canon och att de nu också har ett bättre kamerahus. Den 19 december kommer kameran ut i butik. Kort därefter hoppas vi att kunna ge svar på vem som ger högst bildkvalitet av Nikon, Canon och Sony.

Läs även:

- Webb-TV om Nikon D3X i Kameraguiden

- Nikon D3X med 24,5 megapixel nu officiell

- Mode- och dokumentärfotograf marknadsför Nikon D3X

- Mer fakta om Nikon D3X i Kameraguiden