Andres Serrano provocerar sig själv

Med reklamens glättiga bildspråk och starka färger skildrar han klassiska teman som religion, ras, död, eller sex. Nu är den New York-baserade konstnären Andres Serrano Sverigeaktuell med utställningen A History of Sex, som visas på Kulturen i Lund. Utställningen skildrar olika former av sex, med dragning åt det som är annorlunda. I knivskapa mellanformatsbilder uppförstorade till posterstorlek visas allt från åldringar som har sex med unga till tidelag.

- Det är viktigt att göra starka bilder. I fallet med A History of Sex ville jag göra sexbilder, inte erotiska bilder. För mig handlar erotiska bilder om svartvita nakenstudier och jag ville göra något annat. Därför var jag tvungen att ta med några starka bilder också, säger Andres Serrano.

Hans favoritbild i serien heter Leo's Fantasy och visar en kvinna som kissar i munnen på en man. Bilden var tänkt att fungera som affisch till en större retrospektiv utställning i holländska Groningen. Den orsakade så mycket uppståndelse att man till slut valde att byta ut den mot ett annan, mindre provocerande, bild.

Det är inte första gången det stormar om Anders Serrano. Hans mest omtalade verk, Piss Christ, är ett fotografi av ett krucifix nedsänkt i Serranos egen urin. Bilden orsakade högljudda protester bland USA:s kristna när den visades i slutet på 80-talet. Kraftiga påtryckningar från American Family Association fick till slut senaten att omfördela de statliga anslagen till konst. Man förbjöd också allt stöd till konst som kan uppfattas som obscen eller stötande.

I kontroversen som följde blev Andres Serrano hotad till livet flera gånger.

- Men det var inte dödshoten som gjorde mig mest illa, utan kritikerna. Människor som knappt hade sett min konst kallade mig plötsligt icke-konstnär.

Trots dödshoten och den massiva kritiken ångrar han inte att han gjorde Piss Christ.

- Kontroversen gav mig mycket uppmärksamhet. Jag kan inte ångra det. Vissa människor gillar min konst för att den är provocerande.

Ändå är inte provokationen huvudsyftet enligt Anders Serrano. De reaktioner han helst skulle vilja väcka är av en annan art.

- Jag vill att människor ska tycka om mina bilder, jag vill att de ska bli gripna, jag vill att de ska komma ihåg dem.

Även när det gäller tekniken går Andres Serrano mot strömmen. Han fotograferar fortfarande med film, med en Mamiya 6x7, och det har han inga planer på att sluta med.

- Jag kommer aldrig att använda digitala kameror. Jag gillar film. Jag får en intensitet i färgerna som inte finns där annars.

Photoshop ger han heller inte mycket för.

- Jag gillar inte att förändra bilder i efterhand. Jag tycker att det är att fuska. Idag är allting så retuscherat att det inte ens ser verkligt ut längre. Jag vill inte göra sådana bilder.

För tillfället arbetar Andes Serrano med ett nytt projekt. Och den här gången har han inte sparat på krutet.

- Jag ville göra något som är så provocerande att till och med jag själv blev provocerad. Tanken är att projektet ska ställas ut i New York nästa år.

Om galleriet accepterar det, vill säga.