Äntligen kom stativet till nytta

Om jag slår ut kostnaden för mitt Gitzo-stativ på de få gånger jag använt det får jag fram skrämmande siffror. Stativet har kostat mig över tusenlappen för varje fototillfälle det kommit till nytta.

Därför blir jag så glad varje gång jag behöver stativet, även om det inte är ofta. Eller rättare sagt, just precis för att det inte blir så ofta.

Häromveckan var ett sådant sällsynt tillfälle. Jag hade fått ett uppdrag som krävde stativ. Bildidén var att fotografera en grupp scouter uppifrån när de i nattens mörker höll i facklor. Bilden skulle vara omslag till en scouttidning.

Många klagar över att släpa tunga stativ, men jag var bara glad när jag bar ner stativet till bilen. Nu skulle stativinvesteringen rättfärdigas.

Jag är väldigt nöjd med mitt Gitzo, så det är inte där skon klämmer. Jag har faktiskt sneglat på just den här modellen, G1320, i flera år. Redan då det hette G320 visste jag att det var helt rätt. Stativet är precis lagom tungt för mig.

Så när det fanns lite pengar över på kontot slog jag till. Det är en viss tillfredsställelse att ha bra grejor som man är nöjd med. Fast jag borde kanske använda mitt perfekta stativ lite oftare.

Ledarna på scoutkåren i Bromma hade lovat att jag kunde stå på taket. Det skulle vara platt. Skulle vara - det var lätt lutande. Med fukt och frost i luften kändes det inte alls tryggt att kliva upp på de hala takpannorna (ligger inte de lösa förresten?). Jag bangade och klev ner.

Istället stövlade jag upp på en bit berg. Drog ut benen på stativet och monterade på kameran. En check med kamerans spotmätaren gav besked: Det hade aldrig gått utan stativ.

Flera av mina kamrater på fotoklubben kommer säkert att fråga mig om jag inte bara lat som inte använder stativ oftare. Alla har vi ju lärt oss stativ ger skarpare bilder.

Visst hade jag fått fler skarpa bilder med stativ. Men hade jag fått bättre? Knappast. Jag är helt övertygad om att mitt sätt att fotografera mår bäst av att vara stativbefriat. Jag gillar att ta spontana och levande ögonblicksbilder. Stativ skulle döda allt det jag gillar i mina bilder.

Väl nere från stenbumlingen möttes jag av en scoutledare, tillika nyfrälst fotohobbyist:

- Oh, det var ett stadigt ett stativ. Ett Gitzo, sa han tydligt imponerad.

- Eh, det är faktiskt mitt lättaste stativ, väger bara lite över 3 kilo. Sen har jag ett på 5 och ett på 8 kilo, hörde jag mig säga.

Gissa om jag använder de tunga rackarna ofta…