Intervju
Blänkmagikern Daniel Lindh
Någonstans bland blixtarna, skärmarna och de massiva stativen står den. Produkten från Dior som än så länge är hemlig. Regissör i det ordnade kaoset är stillebenfotografen Daniel Lindh som kommit långt, men siktar högre. Med makten över ljuset som vapen och tålmodig millimeterprecision skapar han det rätta blänket.
Daniel Lindh är AD:n som växlade spår, men fortsatte att arbeta med samma sak.
– Stilleben handlar väldigt mycket om kompositioner och det känns ganska likt grafisk design på något sätt, säger Daniel. Fast man använder kameran i stället.
Ordet kreativitet sammanfattar i stort vem Daniel är som fotograf. I sin studio vid Globen i Stockholm finns ett byggrum där lösningar till olika plåtningar blir till. Som den gången han skulle skjuta sönder vinglas med ett luftgevär och byggde ett plasttält runt riggen för att inte glassplitter skulle spridas i hela studion.
– Stilleben är mycket av en uppfinnarverkstad, säger Daniel. Man får bygga bord och skära till skivor för att det ska passa just den plåtningen.
Rätt krut på rätt ställe
När jag kommer till studion sitter Daniel och karvar på baksidan av en bit svart kartong. Hans assistent Elin Strömberg tar en testbild. Daniel tittar på datorskärmen och karvar sedan lite till på kartongbiten. Det handlar om millimeterprecision där minsta lilla detalj har betydelse.
– Allting syns, alla reflektioner. Jag försöker vara så noggrann som möjligt. Det går ju att göra retusch efteråt, men jag tycker att det är roligare att göra det bra från början.
Hur pass noga behöver du vara?
– Tills det känns bra i själen, så att jag inte kompromissar.
Vad betyder de små detaljerna för ett stilleben?
– Jag tror att det betyder mer för mig än för konsumenten som ser en annons. För mig handlar det om att göra det bästa jag kan och då gör kanske det där lilla extra blänket att jag känner mig nöjd.
Samtidigt är det viktigt att inte lägga energi på fel saker. Daniel är inte den som står och pillar med ett blänk om resten av bilden inte är bra.
– Då är man fel ute och jag försöker undvika det. Om jag känner att det blir en bra bild kan jag lägga ner extra krut på blänk.
Alla jobb är viktiga, men medan vissa uppdrag kräver den där extra noggrannheten och militärisk millimeterprecision, gör andra uppdrag det inte i samma utsträckning. Tänk knögglig pappersförpackning – där är det ingen idé att försöka få till omöjliga blänk.