Bli vän med blixten

Det finns få saker som kan förstöra en bild så mycket som en felanvänd blixt. Stämningen i bilden kan gå helt förlorad när blixtljuset ersätter det naturliga ljuset. Men effekten går att påverka och rätt nyttjad kanske blixten kan bli en riktigt god vän?

Inbyggd blixt

De flesta kameror har någon form av inbyggd blixt som brukar gå igång när ljuset är dåligt och man använder någon form av hel- eller halvautomatiskt kameraprogram. Problemet med inbyggda blixtar brukar främst vara:

1) Maxeffekten är för låg för att lysa upp ett större rum eller gruppbild.

2) Blixtljuset sitter så nära objektivet att röda ögon lätt uppstår (det har att göra med vinkeln på blixtljuset när det studsar mot den röda hornhinnan och tillbaka in i kameran igen).

3) Riktningen på blixtljuset går ej att påverka – det skickar endast ljus rakt fram vilket ger ett fult ljus med tråkiga skuggor.

Samtliga nämnda problem syns i denna bild som är tagen med en liten kompaktkamera och dess inbyggda blixt

Alla dessa problem löses helt eller delvis genom att skaffa en lös blixt till din kamera, vilket vi återkommer till. Men vi börjar med inställningar som är gemensamma för både inbyggda och lösa blixtar.

Styr blixteffekten

Ett vanligt problem är att blixteffekten är ganska kraftig som standard. Detta kan du styra själv genom så kallad exponeringskompensation för blixt. Du brukar hitta inställningen via kamerans menyer eller via en liten knapp med blixtsymbol samt ett plus och minus-tecken:

På lösa blixtar styr du normalt effekten direkt på blixten.

Standardbild med blixt

Här har blixtens exponeringskompensation ställts till -2/3 bländarsteg

Experimentera gärna med att höja och sänka blixtens exponeringskompensation så kanske du kan hitta inställningar som bättre passar vissa motiv och ljussituationer.

Upplättnadsblixt

Blixteffekten påverkas av kameraprogrammet och vald ljusmätningsmetod. Logiken skiljer sig mellan kameramärkena men generellt kan sägas att om du använder din kamera i helautomatiskt program eller Programautomatik (P) så har blixten en tendens att helt eller delvis ersätta det naturliga ljuset, om det är svagt ljus där du fotograferar.

Exempel på inomhusscen fotograferad utan blixt:

Samma scen men med blixt:

Som du märker har blixten lyckats belysa dockan i förgrunden väl, men den har varit så stark (relativt sett) att ljuset från glödlamporna inte orkat lysa upp rummet mer än på bänkskivorna. Blixtbilden har fått en kallare (blåaktig) ton medan ursprungsbilden har en varmare (gulaktig) ton från glödlampornas sken.

Som alternativ kan man använda så kallad upplättnadsblixt vilket innebär att blixten inte är lika kraftig och därmed blandar sig bättre med befintligt ljus. Hur man gör för att aktivera detta läge skiljer sig mellan kameramodeller. Canon har t.ex. valt att aktivera upplättnadsblixt när man använder Av- eller Tv-programmet medan helautomatik eller P ger standardblixt. På en del Nikon-kameror kan man aktivera Slow sync för den inbyggda blixten medan man på de separata blixtarna ställer in BL (Balanced Fill Flash) som tillägg till TTL-programmet för att få upplättnadsblixt.

Här är samma motiv men med kameran inställd på upplättnadsblixt istället:

Som du ser är dockan bättre belyst än i ursprungsbilden, men blixten är inte lika kraftig och därför har blixtljuset blandat sig bättre med inomhusljuset.

Med detta sätt att använda blixten får inte bilderna samma ”blixtkänsla” som annars lätt uppstår. Det naturliga ljuset används – men kompletteras med en försiktig blixt.

Ändra riktning på blixtljuset

Den största vinsten med att skaffa en separat blixt är möjligheten att vinkla blixten så att ljuset inte skickas rakt fram utan istället får nå motivet genom att först studsa i t.ex. en vägg eller tak. Det indirekta ljus som då når motivet får en helt annan, mycket mjukare, karaktär som ytterligare minskar ”blixtkänslan”.

Här ser du först en bild där blixten riktats rakt fram, vilket ger samma ljusbild som för inbyggda blixtar:

Här är blixten riktad nästan 90 grader åt höger så att ljuset först slår i en vägg intill dockan:

Här är blixten riktad snett uppåt och studsar i både vägg och tak:

Som du ser skapas en helt annan känsla i de två sista bilderna genom att blixten studsar på vägg eller tak och diffuseras innan det når motivet. Det enda som nu kan avslöja att bilderna är tagen med blixt är skillnaden i vitbalans mellan det blåaktiga blixtljuset och det varma, gula inomhusljuset. Det är tydligast i första och delvis i andra bilden.

För att undvika det kan man montera gul plastfilm på blixten för att ge blixtljuset en varmare ton. Det finns även gulfärgade plastkåpor att köpa, men där styr du inte själv intensiteten på den gula färgen – ju fler lager plastfilm desto kraftigare färg. Så här kan det se ut:

Kontenta

• Lär dig hur du ändrar effekten på blixten genom så kallad exponeringskompensation för blixt.
• Skaffa en separat blixt som du kan vinkla. Det ger en dramatisk förbättring av ljuset i bilden
• Blixt kan vara utmärkt i motljussituationer för att balansera ljuset, speciellt i kombination med att du ställer om ljusmätningen till centrumvägd ljusmätning.
• Blixt kan även användas för att balansera ett starkt solljus som ger hårda skuggor bl.a. i ansikten. Genom att slå på blixten gör den framför allt skuggorna lite ljusare.

Här skrapar vi endast på ytan i ämnet, man kan skriva många artiklar om blixtfotografi. Om du är seriöst intresserad av att skapa bra bilder med blixt är nästa steg, förutom att vinkla blixten, att skaffa flera blixtar som då kan fungera i system tillsammans. Den stora vinsten är att du då kan låta en eller flera blixtar belysa motivet från sidan eller bakifrån och därmed skapa nästan samma flexibilitet som om du befann dig i en studio.

Maxeffekten på små blixtar är dock väldigt låg jämfört med studioblixtar, vilket ibland är en begränsning, samt mängden tillbehör för att styra ljusbilden.

Jag monterar gärna mina kompaktblixtar på separata stativ tillsammans med paraplyer. Blixtarna styrs ifrån kameran, vilket gör att man kan kontrollera ljuset väldigt bra och få det att se naturligt ut.

Kocken Malin Söderström. Denna bild är en kombination av befintligt ljus från lokalen, samt separat blixt som placerats snett ifrån sidan, monterad tillsammans med paraply enligt föregående bild. Blixtens effekt hölls låg för att inte döda det ljus som redan fanns i lokalen.

Artikelförfattaren Petter Stahre arbetar som fotograf med inriktning på mat, människor och produkter. Petter håller även fotokurser, läs mer på www.fotokurs.se

Upphovsrätten för samtliga bilder i artikeln tillhör Petter Stahre om inget anges under bilden.