Fotografer

Fotografier av Henry B. Goodwin förvärvas av Nationalmuseum

Michail Michailovitj Fokin, koreograf och dansare, rollporträtt som Perseus, 1918 (vänster) och Jeanne de Tramcourt, skådespelare och modist (höger).

Nationalmuseum har förvärvat sex fotografier på betydande kulturpersonligheter från 1910- och 1920-talet – skådespelare, dansörer och lindansare. av Henry B – tagna av Henry B. Goodwin.

Bland de förvärvade fotografierna av Goodwin finns porträtt av skådespelare och dansare. Steget från att agera på scenen till att posera i fotoateljén är inte så långt. Två av de stora stjärnorna i Sverige kring 1920 var skådespelaren Anders de Wahl och dansösen Jenny Hasselquist. Goodwin framställde dem såväl i deras roller som privat. Fotografens dramatiska ådra passade även väl för att skildra den ryske dansaren och koreografen Michail Michailovitj Fokin i samband med hans framträdande i Stockholm.

Jennadean Engleman, artistnamn Bird Millman, lindansare, 1921.

Ett porträtt av särskild betydelse var lindansaren Bird Millman, fotograferad i New York 1921. Goodwin hade inviterats dit av tidskriftmagnaten Condé Nast. Detta ledde dock inte till något längre engagemang vid vare sig Vogue eller Vanity Fair. Vistelsen i USA gav istället Goodwin nya idéer såväl vad gällde form som innehåll. Millmans arbetsredskap parasollet, ett dekorativt objekt helt i 1920-talets anda, återanvändes senare i andra kompositioner.

Lill-Tollie Zellman, skådespelare, 1925.

Av helt annan karaktär är porträtten av Lill-Tollie Zellman och Jeanne de Tramcourt. Dessa foto präglas av en rofylld stillhet. Kvinnorna riktar sig inte till oss som åskådare, utan inåt, genom att betrakta sig själv i en spegel respektive vända bort blicken. Här fångas essensen av det eleganta tjugotalet i såväl komposition som dräkt.

– Fotografierna är representativa exempel på Goodwins bildmässiga och konstnärliga verk. I hans porträtt kombinerades en högst medveten formkomposition med försök att lyfta fram modellens karaktär. Ljusa hud- och dräktpartier skapar kontraster mot den dunkla bakgrunden och genom uppmjukade linjer och en dämpad skärpa närmar han sig måleri och teckningar, säger Eva-Lena Karlsson, intendent med inriktning på porträttkonst på Nationalmuseum.

Henry B. Goodwin (1878–1931) föddes som Heinrich Bürgel i München. Han var son till en landskapsmålare, men det var inte konstnärsbanan som lockade först. Istället studerade den unge Heinrich språk. År 1904 kom han till Sverige, där han inledningsvis var verksam som lektor i tyska vid Uppsala universitet respektive som lexikograf vid ett förlag i Stockholm. Efter en tid här i landet bytte Heinrich Bürgel namn till det engelskklingande Henry B. Goodwin.