Intervju
Framgångsrik musikfotograf i det dolda
Jonas Linell är en av få svenska fotografer som lever på att fotografera musik. Joakim Thåström, Ulf Lundell, Jocke Berg från Kent och Lars Winnerbäck är några av de artister han tagit fram promotionbilder till. Men själv är han något av en doldis.- Jag jobbar med feeling och lyckas få in en del av mig själv i varje jobb jag gör, så jag har inget behov av att hålla på med utställningar och ge ut fotoböcker, säger han.
JUST NU är Jonas Linell inne i en lite lugnare period. Vi har mötts hos hans agent Birgitta Martin för att kika i hans portfolio. Han sitter nedsjunken i stolen när han inte böjer sig över bildsamlingen framför sig för att berätta om något fotografi eller arbetet bakom bilden. Att jobba med några av de största svenska artisterna är en dröm för många, medan Jonas själv ser det som något helt naturligt.
- Visst, det är svårt att ta en öl med Thåström eller Lena PH utan att någon kommer fram och ska prata med dem. Men när jag plåtar är jag inte bara någon som hänger efter bandet, jag blir en av kompisarna i crewet. Det svåraste är ju faktiskt inte att lära sig kameran och tekniken, utan att hamna i rätt situationer. Många av bandbilderna från till exempel turnébussarna kan vem som helst ta med dagens kameror, men bara några få får tillfälle till det.
Jonas bläddrar vidare bland bilderna och kommer att tänka på första gången han fotade Ulf Lundell. Toknervös lyssnade han igenom Bob Dylans samlade b-sidor för att fånga rätt stämning innan han träffade Lundell och mindes att skivbolaget bett om några bilder där han såg glad ut.
- Så jag bad honom att le. Lundell svarade att «jag bestämmer själv när jag ska le» och bestämde sig för att låta bli.
Jonas skrattar åt minnet och lägger till att han gillar Lundell som han för övrigt tycker är alldeles för smart för sitt eget bästa.
Snyggt, men användbart
Han fortsätter att bläddra bland fotografierna och övergår till att berätta om Kent. Sångaren och låtskrivaren Jocke Berg vet precis vad han vill ha och under åren som gått har Jonas bland annat fotograferat en vit bengalisk tiger på Eskilstuna Zoo och ett hundspann i full karriär - foton som prytt omslagen till några av Kents skivor.
- Om man ska peka ut en gemensam nämnare för vilka artister jag oftast jobbar med är det de som skriver sin egen musik och som är intresserade av hur de uppfattas grafiskt i media.
Efter flera Kentskivor fick han i uppdrag att fotografera Joakim Thåströms promotionbilder.
- Jag åkte ner till Lund där Thåström jobbade med inspelningen av Skebokvarnsv. 209 och satt på en pall och plåtade i båset samtidigt som Thåström sjöng och spelade.
Svårare än så är det sällan. Ofta diskuterar Jonas och artisten fram en grundidé de ska jobba efter och sedan utvecklar han jobbet under tiden han fotar. Bilderna ska vara snygga samtidigt som de ska gå att använda. Det får inte blir för konstnärligt.
Sjukt och skönt
Jonas arbetar på samma sätt när han fotar reklam.
- Jag är en grym reklamfotograf, säger han och letar fram några av fotografierna för Nudie och Melka.
När Jonas var 16 år bestämde han sig för att bli reklamfotograf eftersom det verkade kul och innefattade tjejer och resor. Han assade och fick fota både burkar och gafflar, men kände efter ett tag att det inte var roligt längre. I?stället hoppade han på ett restaurangjobb och fortsatte med det även när han något år senare började assistera modefotografer igen.
- Fast det var bara Damernas Värld och VeckoRevyn som publicerade modefoton på den tiden. Jag började plåta artister i?stället, som Stina Nordenstam, Mauro Scocco och hårdrocksbandet IngoFloyd.
Det var genom den sistnämnda gruppen han fick kontakt med Sony BMG och tog steget in i musikbranschen på allvar.
Sedan 1991 har han arbetat uteslutande som fotograf. Att jobbet medför både toppar och dalar i tempot är han van vid och under lugnare perioder passar han på att ta itu med fotoprojekt som bara blivit liggande. Just nu är det handmålade afrikanska reklamskyltar som gäller. Bilder som kommer att publiceras på en webbsida. Fast han vet inte när och säger att han egentligen skulle behöva en projektledare som sätter upp deadlines. Jonas känner till sina begränsningar, men också sina styrkor.
- En bra grej med mig är att jag inte försöker förverkliga mig själv i varje bild, säger han framåtlutad över fotot på killen som gör segertecknet. Istället handlar det om att få rätt känsla i bilderna. Jag känner mig väldigt delaktig i det jag gör och dessutom får jag betalt. Det är både sjukt och skönt.
FAKTA JONAS LINELL
Familj Fru Marianne och tre barn.
Ålder 43 år.
Bor Örby, Stockholm.
Utrustning H II med Phase One P30 och en analog Hasselblad samt objektiven normal, lite vidare och ännu vidare.
Inspiration Musik och bra bilder på webben.
Kuriosa Jonas var en av de första som började scanna in sina bilder men en av de sista som gick över till att fota digitalt. Idag tycker han att bakstyckena har hunnit ikapp och att det inte spelar någon större roll för bildkvaliteten längre.
- Nu handlar det mest om vilken kamera som håller när det regnar, säger han.
Jonas om bildbehandling
Photoshop använder han minimalt. Känslan i bilden är viktigare.
- En gång ändrade jag näsan på en tjej och bilden trycktes upp som affisch. Det blev så scary så jag har aldrig gjort om det.
Artikeln tidigare publicerad i KameraBild nr 3/2008