Nyhet
Full koll på utskriften
För många är det en njutning att få ut sina bilder på riktigt papper. Samtidigt kan det vara en stor besvikelse om inte färgerna alls stämmer överens med hur bilden såg ut på skärmen. Lösningen heter skrivarprofiler.
Text: Eva-Teréz Gölin och Göran Segeholm Bild: Robin Divander
Alla skrivare är inte likvärdiga. Vilka färger som går att skriva ut varierar från modell till modell. Bläcket påverkar också, om du till exempel börjar använda bläck från en ny tillverkare så förändras färgerna i dina utskrifter fast du gör allt annat precis som tidigare.
Sedan är det detta med papperet. Olika papper har olika egenskaper. Vissa papper kan återge många olika färger, andra betydligt färre.
För att få kontroll över alla dessa faktorer i ditt arbetsflöde behöver du använda profiler som beskriver din skrivares färgrymd. Skrivarprofilen tar hänsyn till tre faktorer: Skrivarmodell, bläck och papper. För varje ny papperstyp du vill använda bör du också försöka få tag på en ny skrivarprofil.
En skrivarprofil kan du skaffa på många sätt:
1. Ta den som följer med skrivaren. Den kan följa med skrivaren som ett tillägg till skrivardrivrutinen. Förmodligen gäller den då bara för skrivartillverkarens egna papper. Tidigare var kvaliteten på tillverkarnas profiler ofta dålig, men det har blivit bättre på senare år.
2. Ladda hem från internet. Du kan ibland ladda hem profiler från papperstillverkarnas hemsidor. Det gäller särskilt om du använder kvalitetspapper. Kvaliteten på profilerna varierar, och du kan tyvärr inte ta för givet att alla profiler är välgjorda. Om du inte får bra resultat med en hämtad profil kanske du måste försöka att ordna en ny profil på annat sätt.
3. Gör egna profiler. Om du har en färgkalibrator kan du i vissa fall göra dina egna skrivarprofiler genom att mäta upp utskrifter. Till exempel finns ett kit för skrivarprofilering att köpa som tillbehör till skärmkalibratorn Spyder 3. Räkna med att arbetet tar en stund, det är många testrutor som ska mätas upp.
4. Anlita en konsult. Du kan låta en konsultfirma skräddarsy skrivarprofiler åt dig. Då får du en digital testbild som du ska skriva ut på din skrivare och skicka i ett kuvert till firman som mäter upp utskriften åt dig och återsänder en profil. Det här alternativet är ofta dyrt och mest för yrkesfotografer.
5. Köp ett program för utskrifter. Om du köper renodlade utskriftsprogram som till exempel Image Print så följer ofta en ganska stor uppsättning profiler för olika skrivare och papperstyper med på köpet. Utskrifterna blir ofta väldigt bra, men de bästa programmen kostar många tusenlappar.
När du väl fått tag på profilen behöver du bara placera den på rätt ställe på hårddisken för att du ska få tillgång till den vid utskrifter. I Mac os x lägger du den i mappen Hårddisk > Bibliotek > ColorSync > Profiles. I Windows kan du högerklicka på filen och välja «installera profil».
Det är inte säkert att du kan hitta alla installerade skrivarprofiler som enskilda filer i ditt system. Det händer att dolda profiler läggs in när du installerar en skrivares drivrutiner. Det kan uppfattas som ologiskt, men är inget att bekymra sig över.
Du kan använda dina skrivarprofiler på två olika sätt. Dels kan du ange den som önskad profil vid utskrift, dels kan du få en förhandsvisning på skärmen om hur utskriften kommer att bli genom att välja profilen i dialogrutan Visa > Korrekturinställningar > Egen ... och titta på bilden i läge Korrekturfärger.
Du ska aldrig konvertera en bild till skrivarprofilen och du ska aldrig tilldela skrivarprofilen till en bild. Ha bilden kvar i din arbetsfärgrymd, till exempel Adobe rgb, när du väljer Skriv ut ... från Photoshops arkivmeny.
I dialogrutan Skriv ut anger du att Photoshop ska hantera färger, inte skrivaren. Du väljer också den skrivarprofil som är gjord för ditt val av skrivare, bläck och papper. Återgivning är oftast bäst som relativt färgvärde, svartpunktskompensation ska vara markerad.
När du klickat på Skriv ut ... kommer du till ytterligare en dialogruta. Den tillhör skrivarens drivrutin. Här måste du se till att rätt papperstyp är vald så att skrivaren ger ifrån sig lagom mängd bläck. Du ska också stänga av skrivarens inbyggda färghantering. Skrivartillverkarna har givit funktionen olika namn. Någonting i stil med «No color adjustment» förekommer ofta.
När du hittat bra profiler och fått rutin i ditt arbetsflöde kan du njuta av att faktiskt få ett ganska förutsägbart resultat vid dina utskrifter trots att din skärm och din skrivare har helt skilda sätt att se på färg. Men hur mycket du än håller på så kommer du att märka att du ändå behöver göra både två och tre justeringar av originalbilden innan den blir precis som du tänkt dig, i alla fall om du är noggrann med resultatet. Det är inget tecken på något fel om det inte blir rätt med en gång.
En metod som många fotografer använder är att först skriva ut en liten del av bilden som prov för att inte förbruka för mycket papper. När du bildbehandlat klart, välj ut ett viktigt utsnitt ur bilden och kopiera in det i ett nyskapat, vitt dokument av samma storlek som papperet i skrivaren. Lägg din bildsnutt så att den hamnar i ett av hörnen, och skriv ut. Justera bilden som önskat, ta ett nytt utsnitt och lägg det i ett annat hörn av bildytan. Skriv ut igen på samma papper. På så sätt får du plats med minst fyra provutskrifter på ett fotopapper. Om du hittar ett billigt papper som är snarlikt ditt favoritpapper så kan du använda det för provutskrifter med tillräckligt bra resultat för att kunna göra dina justeringar.
Papperet är en viktig del av bilden
Ofta talas det om att förstärka känslan i en bild genom bra bildbehandling. När man skriver ut bilder blir även papperet en del av känslan i bilden. Ett extra blankt papper kan förstärka känslan av intensiva färger, och ett matt papper ger ett dovare, mer dämpat uttryck.
Istället för att fastna för ett standardpapper och hålla sig till det hela tiden kan det vara idé att växla mellan åtminstone ett par, tre olika sorter för olika ändamål.
Men om man skickar bort bilden för utskrift?
Om du inte använder en egen skrivare utan skickar dina bilder till ett färglabb så behöver du ingen skrivarprofil. Leverera bilderna i din arbetsfärgrymd, till exempel Adobe RGB. Vissa labb erbjuder ändå skrivarprofiler för nedladdning, men det är bara för att du ska kunna använda profilen för förhandsvisning. Välj labbets profil via Visa > Korrekturinställningar > Egen ... Välj återgivning relativt färgvärde. Kryssa i rutorna för svartpunktskompensation, simulera pappersfärg och förhandsvisning. Lämna rutan Bevara RGB nummer omarkerad.
Nu kan du växla mellan att se bilden i din arbetsfärgrymd och den simulerade utskriften genom menyn Visa > Korrekturfärger. Det kräver viss vana att bedöma bildkvaliteten vid förhandsvisning. De flesta uppfattar att bilden blir alldeles för grå och kontrastlös. Det beror på att Photoshop försöker visa på skärmen hur bilden blir på papper, vilket inte är alldeles lätt.
För att bäst bedöma bilden måste du gå till Photoshops fullskärmsläge. Det gör du enklast genom att trycka på tangenten F upprepade gånger tills menyraden försvinner.
Ta sedan bort alla paletterna genom att trycka på tangenten TAB. Om ditt Photoshop har kvar defaultinställningen så ser du nu bilden mot svart bakgrund, vilket kan göra att den ser mycket mer annorlunda ut än du kommer att uppfatta den på papper. Högerklicka (pc) eller ctrl-klicka (mac) på ytan utanför bilden och välj grå i menyn. Nu när du inte längre har någon referens till det vitaste och svartaste skärmen kan återge så bör bilden se betydligt bättre ut och närmare det verkliga resultatet.
Det finns fortfarande labb som inte har någon bra färghantering. Om du misstänker att så är fallet, till exempel för att labbets supportavdelning inte kan svara på frågor om profiler, så konvertera dina bilder till färgrymden sRGB innan du skickar dem. Eller ännu hellre, välj ett annat labb.
Överkurs - profiler anpassade till särskilt ljus
Nästan alla skrivarprofiler är anpassade för att bilden ska betraktas i dagsljus, men i undantagsfall förekommer specialgjorda profiler för ett särskilt betraktningsljus. Det kan bli aktuellt om man vet att en bild bara ska ses i en speciell miljö med kontrollerat ljus, till exempel ett fotogalleri.
Annars skrivs nästan alla bilder - även utställningsbilder - ut med profiler för dagsljus. Dels för att ljuset ofta varierar även på utställningar, dels för att man inte vet i vilken ljusmiljö den hamnar om den säljs.
Vilken återgivning ska jag välja?
Både i dialogrutan Skriv ut och i dialogrutan Anpassa villkor för korrektur (se bild här ovan) så kan du välja mellan fyra olika färgåtergivningsmetoder.
- Perceptuell. Väljer du bara i undantagsfall. Den kan vara rätt val om du har en bild med stora mörka partier eller om du ser att detaljer försvinner i partier med starkt mättade färger.
- Mättnad. Används i stort sett aldrig för fotografier, snarare för logotyper och stapeldiagram. Den här återgivningsmetoden prioriterar rena färger.
- Relativt färgvärde. Här är ditt standardval i nästan alla situationer. Det som möjligen kan hända är att separationen blir dålig i partier med starka färger. Det går att åtgärda antingen genom att minska färgmättnaden i originalbilden eller genom att välja återgivning perceptuell istället.
- Absolut färgvärde. Bara för tekniskt bruk, till exempel vissa förprovtryck. De flesta fotografer behöver aldrig använda den här inställningen.
De två tidigare lektionerna om färgmakt hittar du på webben:
Lektion 1 - En fråga om om profiler
Lektion 2 - Grått ger bästa färgen
Lektion 3 - Full koll på utskriften