Reportage

Hästfotografen skapar porträtt med relationen i fokus

Sedan 2011 har Zandra Ahl Olausson ägnat sig åt hästfotografering, då hon startade sitt företag. Hon fotograferar framför allt i Sverige, men även i Norge och Danmark. Foto: Zandra Ahl Olausson
På Viktoria Sandbergs gård är det dags för fotografering, när Zandra Ahl Olausson kommer på besök för att porträttera Viktoria tillsammans med hennes hästar. Foto: Johan Wessel
Hästarna Pärla och Smokie får komma ut i hagen en extra sväng den här kvällen, för att bli fotograferade. Fölet Smokie gillar uppmärksamheten och håller sig gärna nära fotografen. Foto: Johan Wessel
»Hästägare hör av sig till mig för att de vill spara ett minne utav sin häst. Det kan vara allt från när hästen är ett föl till när den är i sin bästa form i livet«, säger Zandra. Foto: Johan Wessel
Efter en stunds fotograferande är Viktoria tillbaka i stallet för att hämta nästa häst som ska vara med på bild u2013 den nordsvenska valacken Bellito. Foto: Johan Wessel
Foto: Johan Wessel
För att Bellito inte ska springa iväg sätter Zandra en grimma på honom, en specialvariant som hon har tillverkat för att den ska vara tunn och därför lättare att retuschera bort. Foto: Johan Wessel
För att undvika solen väljer Zandra att fotografera i en skog vid sidan om hagarna. »När solen står högt så kisar ofta människor och hästens ögon blir lätt som svarta hål«, säger hon. Foto: Johan Wessel
»Du är hans nya bästa kompis. Han vill ju ta närbilder«, säger Viktoria med ett skratt när Smokie är framme och nafsar efter Zandras kamera. Foto: Johan Wessel
En av Zandras bilder från när Kamera & Bild var med. Här är Viktoria fotograferad tillsammans med hästen Bellito. Foto: Zandra Ahl Olausson
Under sommarhalvåret gör Zandra de flesta fotouppdragen, men även på vintern önskas bilder. Foto: Zandra Ahl Olausson
»Jag vill få fram personliga bilder för hästägaren tillsammans med deras häst. De ska känna sig fina och speciella och hästens personlighet ska synas i bilderna«, säger Zandra. Foto: Zandra Ahl Olausson
Klädvalet överlämnar Zandra ofta till kunden, där två olika »outfits« ofta hinns med under en fotosession. Foto: Zandra Ahl Olausson
Senare på kvällen tycks förutsättningarna vara helt perfekta, med ljuset som står lågt vid horisonten. »Om någon specifikt hade bokat solnedgång så hade jag valt att starta något senare, för att framför allt få det här«, säger Zandra. Foto: Johan Wessel

Det är relationen mellan hästen och dess ägare som är det viktiga för fotografen Zandra Ahl Olausson. »Varje hästägare pratar på ett speciellt sätt till sin häst, ibland med ord och ibland med beröring. Man har sitt egna språk med hästen, vilket gör varje fotografering speciell«, säger Zandra som är specialiserad på att porträttera hästar tillsammans med människor. Kamera & Bild följde med henne ut i hästhagen, i närheten av Stallarholmen.

Solen skiner från en klarblå himmel när Zandra Ahl Olausson möter Viktoria Sandberg på hennes gård. Kvällen nalkas, och med den förhoppningsvis ett mjukare ljus. För just nu är det inte optimalt.

– Solen står lite högt, säger Zandra och blickar ut över hagen där hästarna Pärla och Smokie tuggar på gräset.

I alla fall stoet Pärla, som egentligen heter Hollywood Dolly Doc, passar på att äta. Fölet Smokie, en månad gammal, är mest intresserad av vad fotografen har för sig. Orädd går han fram och sniffar på Zandras Canon 7D Mark II.

Solen skiner från en klarblå himmel när Zandra Ahl Olausson möter Viktoria Sandberg på hennes gård. Kvällen nalkas, och med den förhoppningsvis ett mjukare ljus. För just nu är det inte optimalt.

– Solen står lite högt, säger Zandra och blickar ut över hagen där hästarna Pärla och Smokie tuggar på gräset.

I alla fall stoet Pärla, som egentligen heter Hollywood Dolly Doc, passar på att äta. Fölet Smokie, en månad gammal, är mest intresserad av vad fotografen har för sig. Orädd går han fram och sniffar på Zandras Canon 7D Mark II.

På Viktoria Sandbergs gård är det dags för fotografering, när Zandra Ahl Olausson kommer på besök för att porträttera Viktoria tillsammans med hennes hästar.

De amerikanska quarterhästarna har fått komma ut i hagen en extra sväng denna kväll, eftersom det står fotografering på programmet. Det tycks de inte ha något emot. Viktoria har även hon fått ett avbrott från de vanliga ­rutinerna som hästägare, och klätt sig fin i klänning och cowboystövlar. Alla tre ska vara med på bild.

– Det är väldigt skönt när du säger hur jag ska vara. För ibland känns det bara som att man står och ler stelt, säger Viktoria till Zandra medan hon ger direktiv.

Zandra förklarar för mig vad det är hon vill åt:

– Oftast är det hästägaren och hästen som jag foto­graferar, och de brukar ha sin relation. Jag vill få fram personliga bilder för hästägaren tillsammans med deras häst. De ska känna sig fina och speciella och hästens personlighet ska synas i bilderna. Ibland får jag hjälpa till genom att säga vart de ska titta, eller om jag vill att de ska lägga handen på hästens hals eller mule. Men jag vill att de ska vara naturliga med sina hästar.

Hästarna Pärla och Smokie får komma ut i hagen en extra sväng den här kvällen, för att bli fotograferade. Fölet Smokie gillar uppmärksamheten och håller sig gärna nära fotografen.

Vad innebär det, att vara naturlig?

– Varje hästägare har en unik relation till sin häst. De vet vad hästen gillar och inte gillar och pratar på ett speciellt sätt till sin häst, ibland med ord och ibland med beröring som att klia på halsen eller gosa med mulen. De har sitt egna språk med hästen, vilket gör varje fotografering speciell.

Det naturliga uppstår också tack vare hästen, menar Zandra:

– Om jag ska ta bilder på bara Viktoria då kanske hon känner sig lite obekväm framför kameran. Det gör i alla fall jag, och många andra. Men om man är med sin häst så slappnar man av på ett annat sätt. Då kan man koncentrera sig på hästen, få den att stå still och på rätt sätt. Man blir lite mer naturlig med sin häst. Det är många som säger »det är så svårt att fota hästar« men jag tycker det är svårt att bara fota människor. Det är mycket lättare när hästen är med.

Men jämfört med om du skulle ta en porträttbildav bara Viktoria så kanske du här inte kan styrahelt över situationen?

– Det är därför som jag tjoar, hoppar och grejar. När man fotograferar hästar krävs det mycket tålamod, det är därför som jag visslar och har mig – för att få hästens uppmärksamhet så att hästens öron är framåt så att den ser glad och intresserad ut. Det är lite som på en barnfotografering, att man får göra konstiga ljud och sådant.

Zandra är bosatt i Kungsbacka och har den här soliga lördagen tagit sig upp till Selaön, vid Stallarholmen utanför Strängnäs. Som hästfotograf är hon just nu ute på en fototurné, där hon åker runt till olika uppdragsgivare som vill ha bilder på sina hästar.

– Bilder behövs alltid. Företag behöver bilder, framför allt för Instagram och Facebook. Det är många influencers som behöver bilder, men även privatpersoner. Hästägare hör av sig till mig för att de vill spara ett minne utav sin häst. Det kan vara allt från när hästen är ett föl till när den är i sin bästa form i livet. Ibland hör de även av sig när ­hästen har blivit sjuk och de kommer att få ta bort sin häst. Så det är av lite olika anledningar som man ringer mig.

»Hästägare hör av sig till mig för att de vill spara ett minne utav sin häst. Det kan vara allt från när hästen är ett föl till när den är i sin bästa form i livet«, säger Zandra.

Sedan 2011 har Zandra ägnat sig åt detta, då hon startade sitt företag. Hon äger själv tre hästar och har fotograferat sedan barnsben, därför blev det ganska självklart för henne att förena hästar med foto.

– Innan jag startade företaget fotograferade jag alla ­hästar som jag såg. Mina egna hästar har förstås kommit med på väldigt många bilder. Jag började när jag bara hade en liten kompaktkamera med film i. Det är mycket bekvämare med det digitala, särskilt med hästar – att man med en gång ser hur det blir. Man får ju ta väldigt många bilder, oftast. Till exempel häromdagen när jag fotograferade på stranden, då tog jag 1500 bilder. Det är ungefär så det brukar bli under en fotografering på en och en halv timme, det blir en hel del.

Efter en stunds fotograferande är Viktoria tillbaka i stallet för att hämta nästa häst som ska vara med på bild – den nordsvenska valacken Bellito.

Använder en app med hästljud

Zandra och Viktoria lämnar Pärla och Smokie i hagen, för att hämta en annan häst i stallet. Det traskar över gårds­planen och småpratar glatt om sina hästar. Det är inte första gången Zandra är på besök för att ta bilder, så de är redan bekanta med varandra.

– Det här är Bellito, han är sex år och en sådan här kan nog bli runt 30 år, om den får vara frisk och glad, förklarar Viktoria för mig framme vid boxen.

Hon tar tag i tygeln och leder ut den nordsvenska valacken, mot ett skogsparti vid sidan om hagarna. Zandra har valt platsen för att försöka undvika solen, i alla fall ännu ett tag.

– En perfekt dag för mig är soluppgång, moln resten av dagen och sen solnedgång på kvällen. Det är en perfekt Zandra-dag. Solljus kan vara jättebra när man har en lös häst som springer i hagen. Men vid porträtt när solen står högt så kisar ofta människor med ögonen och hästens ögon blir lätt som svarta hål.

När himlen är klarblå får hon därför ta till andra knep. I skydd av trädkronorna hittar hon en plats för Viktoria och Bellito att stå på. Zandra placerar sig en bit ifrån med sitt 70–200mm, objektivet hon nästan uteslutande använder. Avståndet gör att hon får ropa för att Viktoria ska höra:

– Se om du kan hålla tygeln mer avslappnat. Precis, så ja. Bra.

Hon fortsätter:

– Rättar du till pannluggen lite, så att jag ser ögat på den här sidan. Och manen också, att du delar den. Så ja, bra.

Zandra tar några bilder, men verkar inte helt nöjd.

– Jag ska bara städa lite här.

– Ska du röja i skogen?, undrar Viktoria roat.

– Ja, lite grann.

– Vad bra. Du får göra det hur mycket du vill.

Zandra bryter grenar från en rishög som blivit kvar efter att träd har avverkats i skogen.

– Nu är det bättre. Då testar vi gnägget, för vi vill att han ska ha huvudet uppåt lite grann.

»Gnägget« betyder att Zandra tar fram sin mobil, från vilken hon spelar upp olika varianter på hästgnägg.

För att undvika solen väljer Zandra att fotografera i en skog vid sidan om hagarna. »När solen står högt så kisar ofta människor och hästens ögon blir lätt som svarta hål«, säger hon.

Du använder dig av lite knep?

– Precis, det finns en app som heter »horse sounds«, där jag bara trycker på någon av knapparna så kommer det olika ljud. Vissa hästar reagerar ingenting, och andra kan bli väldigt uppspelta. Ibland har jag reflexskärm med mig, inte så mycket för att lätta upp skuggor utan för att få hästen intresserad. Man kan även ha en spegel eller en liten plastpåse.

Zandra vill att hästen tittar upp så att den får välvd hals, liknande en svanhals, och att öronen är framåt för att den ska se intresserad ut. Målet är en hållning som visar hästen ur ett stolt och fördelaktigt perspektiv.

För att Bellito inte ska springa iväg sätter Zandra en grimma på honom, en specialvariant som hon har tillverkat för att den ska vara tunn och därför lättare att retuschera bort.

Trollar bort snöret i retuscheringen

För att Bellito inte ska springa iväg har han en grimma på sig, men en specialvariant som Zandra har tillverkat.

– Alla hästar kan inte stå lösa på våra utvalda fotoplatser så därför använder jag ibland ett tunt snöre som säkerhets­lina. Jag har den för att den är tunn och lättare att retuschera bort – då kan jag få det att se ut som att hästen står där lös.

I många av Zandras bilder ser det alltså ut som att hästen är fri, men i själva verket finns det ofta något litet snöre som hon har trollat bort. Andra gånger använder hon sig av så kallade »snabbstolpar« som trycks ned i marken och till­fälligt kan skapa en inhägnad.

– Många av mina kunder tränar »horsemanship« med sina hästar, att man till exempel har tränat dem på att stå stilla. Så vissa hästar är lösa under fotograferingen, andra behöver man sätta snöre på eller ha i en hage. Det beror också på vilka bilder vi ska ta och vad kunden vill ha och känner sig bekväm med. Men är det porträtt vill jag ofta ha så lite som möjligt på hästen.

»Du är hans nya bästa kompis. Han vill ju ta närbilder«, säger Viktoria med ett skratt när Smokie är framme och nafsar efter Zandras kamera.

Efter en stund är Zandra nöjd bland träden. Med Bellito i släptåg återvänder de till hagen där Pärla och Smokie glatt möter upp. Solen har nu dalat rejält, och sprider ett mjukt kvällsljus över området.

Viktoria och Bellito går en bit bort för att Zandra ska få några solnedgångsbilder på dem. Hon slår sig ned på marken men får svårt att fotografera, då Smokie hela tiden är framme och nafsar på kameran.

– Du är hans nya bästa kompis. Han vill ju ta närbilder, skrattar Viktoria.

Zandra får snällt men bestämt putta bort honom en bit.

En av Zandras bilder från när Kamera & Bild var med. Här är Viktoria fotograferad tillsammans med hästen Bellito.

Till slut har hon fri sikt och knäpper några bilder. Förutsättningarna tycks nu vara helt perfekta, med ljuset som står lågt vid horisonten.

– Om någon specifikt hade bokat solnedgång så hade jag valt att starta något senare, för att framför allt få det här, säger Zandra.

– Det här är ju jättehärligt. Nu är det lite lugnare med bromsen också. Den har vi fajtats med en del, kommenterar Viktoria.

– Ja, jag är biten här och där, och satte mig nog också på en brännässla, säger Zandra och börjar klia sig.

Det är framför allt under sommarhalvåret som uppdragen droppar in för henne. I maj–juni vaknar folk till, men även under andra tider på året.

– När de ser att naturen är fin med blomsterängar på våren, de färggranna löven på hösten eller när det börjar snöa – då hör de flesta av sig till mig och vill ha bilder.

Zandra åker dit hon blir kallad, framför allt i Sverige men även i Norge och Danmark. Inför en resa försöker hon boka in flera fotograferingar i samma område, för att hålla nere kostnaderna. Hon erbjuder flera paketlösningar, där sessionerna tar olika lång tid beroende på hur många hästar som ska fotograferas.

»Jag vill få fram personliga bilder för hästägaren tillsammans med deras häst. De ska känna sig fina och speciella och hästens personlighet ska synas i bilderna«, säger Zandra.

Vad ger du för direktiv innan du kommer?

– Jag har ofta bett folk att ta lite bilder med mobilen, för att jag ska kunna se hur det ser ut. Jag gillar framför allt om­råden där det är mörkt mellan träden, så att en bakgrund kan bli lite mörkare och att man får ett djup.

Klädvalet överlämnar Zandra ofta till kunden, där två olika »outfits« ofta hinns med. Kanske jeans och skjorta på några bilder och klänning på andra.

– Jag brukar säga att man ska ha kläder man trivs i och känner sig fin i, säger hon och fortsätter:

– Mitt fokus ligger på vänskapen mellan människan och hästen, och då vill jag gärna att man har på sig kläder med dämpade färger som matchar hästen – för att få en så harmonisk bild som möjligt.

Klädvalet överlämnar Zandra ofta till kunden, där två olika »outfits« ofta hinns med under en fotosession.

Hur mycket sitter du efteråt med redigeringen?

– Jag försöker att bilderna ska vara så klara som möjligt, det är därför jag plockar bort grenar och sådant. Men det blir ändå väldigt mycket arbete vid datorn. Det här är den ­roliga korta tiden, sen är det förstås roligt att sitta vid datorn också men det är roligare när det regnar, liksom.

Zandra hänger kameran över axeln. Hon känner sig nöjd för den här gången.

– Vi vill ju inte tjata för mycket på hästarna, utan ha det på en lagom nivå så att de inte tycker att vi är de jobbigaste i världen. Även jag som fotograf ska kunna komma tillbaka utan att de ska känna »suck«.

Under sommarhalvåret gör Zandra de flesta fotouppdragen, men även på vintern önskas bilder.

Så vad tror ni egentligen hästarna tänker om det här?

– Jag tror de tycker det är rätt trevligt. De har fått kli lite här och där. Jag tror de tycker att det är en rätt mysig stund, säger Viktoria.

– De får beta lite mer än vad de brukar få göra. Och ibland har vi hästgodis med som vi mutar dem med. När jag hade med mig en av mina egna hästar på stranden för att fota i solnedgången, så var han på världens äventyr. Han var glad i flera dagar efteråt, det såg jag på honom. Han kom jätteglatt i hagen, säger Zandra.

Se fler av Zandras bilder på zahlo.se!