Foto

Hur bilder leder till livslång vänskap

[{"msrc":"https:\/\/www.kamerabild.se\/sites\/kamerabild.se\/files\/styles\/article_image\/public\/imported\/577128.jpg?itok=URqGXPwA","src":"https:\/\/www.kamerabild.se\/sites\/kamerabild.se\/files\/styles\/article_image\/public\/imported\/577128.jpg?itok=URqGXPwA","osrc":"https:\/\/www.kamerabild.se\/sites\/kamerabild.se\/files\/imported\/577128.jpg","besk":"https:\/\/www.kamerabild.se\/sites\/kamerabild.se\/files\/styles\/horizontal-teaser-image\/public\/imported\/577128.jpg?itok=KkAp70xJ","w":"470","h":"236","title":""I want to be educated to be able to support my family" Rodah Conjestina, 13 \u00e5r."}]
"I want to be educated to be able to support my family" Rodah Conjestina, 13 år.

Det började för några månader sedan. Jag bodde hos flyktingar i deras läger. Nu har jag fått plats i deras familj. Men det är dags för avsked och nästa kapitel i projektet framtiden.

Publicerad

Vi lyckades skrapa fram kameror från ett av de stora kameraföretagen. Vi hade workshops ute i lägren om hur man använder en kamera. Var och en av ungdomarna fick sin kamera och skred till verket. Alla kameror kom tillbaka.

30 livsöden från ett flyktingläger ligger nu i en kartong i mitt rum.

Vi letar febrilt efter någon som kan framkalla bilderna åt oss. Vi vill sprida bilden. Ge ut en bok så att människor ska få se hur det inte få gå till.

För det får fan inte gå till så här.

Människor får inte göra så här mot varandra.

Jag åker tillbaka till lägret för en sista gång denna gången. Och där väntar avsked. Men även en lycka om hur fantastiskt det är att jobba som bildjournalist.

För hur ofta får jag vänner för livet annars om jag inte hade jobbat så här.

Nu går det mot nästa fas. Framtiden. Det känns som att lämna min extrafamilj. Jag stirrar på kameran som ligger på min säng. Genom den har jag fått uppleva så oerhört mycket. Och i den lever alla dessa människor.

Så jag bordar minibussen ut i öknen för sista gången.

Och oasen närmar sig.