I helgen ska det mässas

Mässgeneralen Jan Broman visar mig runt i lokalerna i Nacka strand. Samma lokaler som Whisky- och ölmässan varje år håller till i. Men nu är det kameror och bilder. Många, många bilder.

Det speciella med Foto 2006 är att de bestämt vilka fotografer som ska ställa ut och kontaktat dem. Inte tvärtom. Dessutom producerar de utställningarna själva. I en källarlokal på mässområdet har tre gigantiska skrivare spottat ut närmare 1000 kvadratmeter bild. Hur många utställningsbilder det är exakt vågar de knappt räkna ut.

- Hur många bilder som helst, är det svar jag får.

Jag undrar om de inte tröttnat på alla dessa bilder? Men Jan Broman har inte tröttnat.

- Hans Strands bilder är en personlig favorit, säger han. Men de bilderna skrev vi ut allra först så de ger inte samma wow-känsla längre. Även om jag fortfarande tycker de är riktigt bra.

I källarlokalen trängs Åsa Sjöströms bilder med Jens Assurs, Thomas Wågströms, Anna Claréns och Lennart Nilssons gamla tågbilder. För att nämna några.

- De här bilderna är helt fantastiska, säger Jan när han visar mig en av Lennart Nilssons bilder.

Jag håller med. I en vagn står Anna Claréns bilder och väntar på inramning. Jan viker bort bubbelplast och skyddspapper för att visa mig de återigen "fantastiska utskrifterna". Jag undrar stillsamt om utskrifterna är det han gillar bäst. Och inte själva bilderna. Kanske är det en kombination. Bra bilder blir ju om möjligen ännu bättre om de presenteras på rätt sätt.

Om allt än så länge är lugnt på mässområdet, är det allt annat än lugnt på Fotomässans hemsida. Ett klick varannan sekund de senaste dygnen. Och helgen lär också bli allt annat än lugn. 7 000 besökare är målet. Hur många som väl dyker upp får vi se.

Mässgeneral Jan Broman har jobbat med mässan sedan i maj. Intensivt sedan i augusti och sanslöst intensivt i oktober och november. Jag undrar om det är dygnet-runt-jobb som gäller såhär två dagar innan mässan startar.

- Nä, bara 16-17 timmar per dag, svarar Jan.

Jag skrattar till lite. Han skrattar inte. Trots att allt går enligt planerna måste det ju någonstans kännas nervöst. Allt jobb och slit. Och 7 000 par ögon som under tre dagar kommer att säga bu eller bä.

Hur kommer det egentligen att kännas på söndag kväll när allt är över?

- Jag tror det går att likna vi en elitfotbollsspelare eller ishockeyspelare som slutar spela fotboll eller ishockey, säger Jan. Lite av den känslan. Det kommer bli tomt.

Personligen tror jag att jag kommer somna ståendes i hallen hemma. Trots att jag bara levt med mässan i några dagar.