RYMDFOTO

Nikon Z9-kameror anländer till ISS – ska dokumentera livet ombord

Inifrån Kupolen kan astronauterna på ISS fotografera ut genom alla fönster – något som astronauten Don Pettit tidigare gjort med Nikon D2Xs (bilden).

13 omodifierade Nikon Z9-kameror har anlänt på ISS tillsammans med över 15 objektiv – för forskning och dokumentation.

Den 30 januari 2024 skickades 13 omodifierade Nikon Z9-kameror upp i rymden med destination ISS – den internationella rymdstationen – där svensken Marcus Wandt just nu befinner sig.

Flera kamerahus som inte ska ha ändrats för att klara av de hårda förhållandena i rymden, ska ha skickats upp tillsammans med över 15 Nikkor-objektiv – supertele och makro – med fraktfarkosten Cygnus som sköts upp med en SpaceX Falcon 9-raket.

De nya prylarna ska användas dels för att dokumentera livet ombord på ISS, men även i vetenskapligt syfte. Genom att fotografera och filma i rymden kan vi öka vår förståelse för hur saker fungerar.

Northrop Grumman's Cygnus, fraktfarkosten som på bilden innehåller de nya kamerorna.

De nya Z9-kamerorna ska ersätta nuvarande Nikon D6 och D5 som finns på ISS sedan 2017. Nikon har varit med länge i samarbetet med NASA, och redan 1999 användes Nikon F5-kamerahus ombord på ISS, och under 2008 levererades D2Xs som användes av bland annat fotografen Don Pettit som vi på Kamera & Bild har intervjuat om hur det är att fotografera i rymden. 2013 levererades 38 Nikon D4 till ISS tillsammans med 64 objektiv. 

– Ombord hade vi i besättningen tillgång till 17 stycken Nikon D2x, med objektiv från 8-1200 mm. På senare tid även flera Nikon D3s-hus, jag tror vi hade totalt sex sådana ombord, säger Don Pettit i intervjun med Kamera & Bild.

Men nu är det alltså slut på den tidigare D-SLR-eran även i rymden, då Nikons spegellösa kameror tar över helt. Hårdvaran hos de Nikon Z9-kameror som nu är på ISS är densamma som hos "vanliga" Nikon Z9 här på jorden. Däremot har Nikon tillsammans med NASA utvecklat en egen rymd-firmware för kamerahusen som passar bättre för fotografering från ISS.

Bland annat innebär mjukvarumodifieringen en utökad brusreducering för att möjliggöra snabbare slutartider och kompensera för den strålning som utrustningen utsätts för. Även filnamnshanteringen har justerats, liksom överföringsprotokoll och FTP-inställningar, för att förenkla för astronauterna när de ska skicka bilderna till jorden, något som sparar energi.

Gangesdeltat i Indien, fotat i infrarött. Röda områden är löv från djungeln som reflekterar det infraröda ljuset. De lila områdena är skövlade områden för boskap. Nikon D3s, 1/3200s, f/5,6 ISO 400 Foto: Don Petit/Nasa
Don Pettit i Kupolen tillsammans med en drös Nikon-kameror. Från de totalt sju fönstren kan han fotografera ut från rymdstationen. Nikon D3s med 16mm/2,8 (0,8s, f/8, ISO 800) Foto: Don Petit/Nasa
"Hej Sverige från rymden!⁣ Jag är så glad över att ha fått en glimt av mitt hemland från @Space_Station!", skriver svenska astronauten Marcus Wandt i ett inlägg på X. ⁣

Många av bilderna vi på jorden får se från ISS-astronauterna är tagna i det som kallas för "kupolen", eller "Nod 3" på NASA-språk. Med sju fönster på 26 tum och sex fönster med fyra kanter samt ett runt i mitten – kan man som astrofotograf fotografera unika rymdfotobilder.

– Kupolen är helt fantastisk. Från denna har jag möjlighet att se hela jorden, och ut i rymden i 360 grader. Här kan jag fästa upp kameror och ta fantastiska bilder från ISS på det jag hittar att fotografera där ute. Men eftersom vi rör på oss rätt snabbt så finns det inte så lång tid att fotografera specifika mål på jorden. Vill jag exempelvis fånga min hemstad på bild har jag runt fyra sekunder på mig innan den är borta igen. En solnedgång tar runt sju sekunder där uppe, medan den tar flera minuter på jorden. Å andra sidan ser vi 16 solnedgångar per dygn – vilket är antalet varv runt jorden vi gör på 24 timmar, säger Don.