Pawel Flatos servett ett ämne för DN Kultur

Trots att Pawel Flato hoppat av som ordförande för Pressfotografernas klubb fortsätter han debattera:

- Vissa anser att det som hamnar i kameran plötsligt blir heligt. Det är där min kritik ligger, eftersom det ändå är fotografen som har bestämt vad som hamnar där. Vad spelar det då för roll om du ändrar det efteråt? säger Pawel Flato till DN och understryker att resonemanget bara gäller arrangerade bilder.

I artikeln bemöter än en gång DN-fotografen Jonas Lindkvist Flatos resonemang:

- Om vi ska ha kvar något slags trovärdighet ska vi ha normer och hålla oss till dem.

- Man väljer ett utsnitt och beskär bilden. Det är medvetna val, men skillnaden är att när du plockar bort någonting i bilden så förändrar du citatet av verkligheten. Vi pratar om att lura läsarna, säga att det är en vanlig bild när det är någonting annat.

Jonas chef, Lotta Ögren, tillägger att det viktiga är att läsaren kan lita på det är ett faktiskt utsnitt av verkligheten som visas:

- Om tvivlet smyger sig på har inte bara bilden förlorat i förtroende, det solkar även ner det skrivna ordets relevans och ifrågasätter hela tidningens trovärdighet.

Linus Larsson som skrivit artikeln drar slutsatsen att en pressfotograf kan dra en absolut gräns vid att lägga till eller dra ifrån i bildens innehåll för att undvika det sluttande plan som slutar i rena lögner. Eller också förlika sig med att bilden inte längre är lika med sanningen och att fotografen är en subjektiv berättare som inte automatiskt får läsarnas förtroende.

Att inget är tillagt eller borttaget innebär inte att bilden är sann. I artikeln beskrivs ett fall där en bild av OJ Simpson fått olika innebörd genom att den ena bilden mörkats.

Konstvetaren Anna Dahlgren förtydligar:

- Man kan ju förvränga en bild utan att göra en enda fotomanipulation i efterarbetningen, genom att välja vinkel och objektiv. Digitaliseringen har ytterligare fått fart på en debatt om att man som betraktare måste förstå att en fotografisk bild inte är ett avtryck av verkligheten, säger Anna Dahlgren.

Artikeln ger inget färdigt svar på grundfrågan om pressfotos trovärdighet.

Göran Segeholm, chefredaktör för KameraBild, har i en ledare (nr 5/06) hävdat att det borde vara otänkbart att manipulera en pressbild för att göra en bild snyggare. Spelreglerna måste vara klara.

- Alla vet att fotografen bestämmer varifrån bilden ska tas och vilket utsnitt som ska med. Alla vet att fotografer kan flytta föremål innan ett porträtt blir taget.

- Men när det handlar om att lägga till eller dra ifrån element i bildytan i efterhand är läsaren chanslös. Det finns inget sätt att genomskåda en sådan förändring. Och det är precis just därför som pressfotograferna bör avstå.

Bilden blir inte automatiskt trovärdig för att den inte är manipulerad, men den kan inte bli trovärdig om den är manipulerad.