Reportage

Rädda bilderna när hårddisken kraschar – så går det till

Det krävs så lite för att förlora så många minnen. Men en trasig hårddisk med oläsbara bilder och filmer går ofta att rädda. "Som drabbad är det oerhört viktigt att göra rätt beroende på vad det är för fel", säger Åke Ljungqvist, sverigeansvarig på företaget Ibas Ontrack, som har full koll på att återskapa data.

Ett minneskort börjar krångla – men du kör ändå på, för det funkade ju så bra sist. En hårddisk som låter lite konstigt, men du kör ändå på, för det ser ut att fungera. Eller ett minneskort som du av misstag satt i kameran och formaterat innan du kopierat över bilderna till din dator – det går snabbt att göra men kan få förödande konsekvenser.

Ja, det finns många problem med just digitala data och det medium man lagrar den på, men det gäller att inte drabbas av panik när olyckan väl är framme. I många fall är det nämligen dina egna försök att leta reda den förlorade datan som är den värsta fienden för en kommande återförening med dina bilder.

I den här artikeln förklarar vi varför – och hur du ska tänka när kraschen är ett faktum.

Ett minneskort börjar krångla – men du kör ändå på, för det funkade ju så bra sist. En hårddisk som låter lite konstigt, men du kör ändå på, för det ser ut att fungera. Eller ett minneskort som du av misstag satt i kameran och formaterat innan du kopierat över bilderna till din dator – det går snabbt att göra men kan få förödande konsekvenser.

Ja, det finns många problem med just digitala data och det medium man lagrar den på, men det gäller att inte drabbas av panik när olyckan väl är framme. I många fall är det nämligen dina egna försök att leta reda den förlorade datan som är den värsta fienden för en kommande återförening med dina bilder.

I den här artikeln förklarar vi varför – och hur du ska tänka när kraschen är ett faktum.

Teknik för dataåterskapning

Digital data är ett spännande område. På ett vis är det ettor och nollor – men på ett helt annat plan kan dess ordningsföljd vara skillnaden mellan att kunna se eller inte se en bild eller film från förr, som finns lagrad på ett lagringsmedium. Allt beror på om filens information skadats eller inte vid ett haveri, eller om dess data är läsbart eller inte för den som försöker komma åt informationen.

Ett företag som är expert på hur just detta fungerar är Ibas Ontrack, som arbetat med dataräddning sedan 1978. Det från början norska företaget är sedan 2006 amerikanskt, och har nu 17 labb runt om i världen.

Åke Ljungqvist är ansvarig för Ibas i Sverige, har jobbat med dataräddning i 20 år och utbildar idag andra inom lagring och återskapande av data. Han hjälper oss att få mer koll på hur dataräddning fungerar och berättar lite om vilka tekniker som finns tillgängliga i dag, samt tipsar oss om hur vi ska agera när mardrömmen blir sanning.

Åke Ljungqvist, sverigechef Ibas Ontrack Sverige.

– För Ibas del handlade det från början om att reparera finmekaniska saker, som instrument, kalibrering och reparationer åt norska försvarsmakten. Under 80-talet kom man även in på att reparera hårddiskar, mycket för att en hårddisk var värd hur mycket som helst med all sin sparade data. Men nu kan man säga att vi har svängt från att vara en reparationsverkstad till att vara en informationsverkstad, berättar Åke.

Åke berättar för oss att det hela handlar om att förstå hur data är uppbyggt och hur man ska kunna återskapa det, om så behövs. Och idag har allt fler privatpersoner tillgång till avancerade lagringsenheter som kan gå sönder.

– Forskningen följer efter utvecklingen och det handlar om att hela tiden ta reda på hur nya saker fungerar rent tekniskt. Dessutom har privatpersoner numera också mer invecklade lösningar hemma, berättar han.

Externa hårddiskar

I takt med konsumenternas ökande produktion av data ökar också behovet av mer och större lagringskapacitet. Även om Ibas arbetar mycket mot företag så är nära hälften av uppdragen från privatpersoner – och då är det främst bilder det handlar om, berättar Åke.

En extern hårddisk som tappas i golvet från ett bord, är den absolut vanligaste orsken till havererade hårddiskar som kommer in till Ibas, enligt Åke.

– En extern hårddisk med bilder som gått sönder är det absolut vanligaste vi får in till oss. Ofta kan det vara så att konsumenten fått ett råd om att köpa en viss hårddisk med »backupfunktion«, och flyttar då över alla bilder på denna. Men konsumenten förstår inte hur det fungerar – man tror att bilderna ligger som en backup på hårddisken. Där finns bilder från barnens uppväxt, förlossning och bröllop.

Enligt Åke är många av deras kunder över 45 år, med ungefär 1-2 terabyte data i snitt för en privatperson. Och ju äldre man blir desto fler bilder har man. Många av kunderna de får in har främst råkat ut för hårdvaruproblem, något som gör att de hör av sig till Ibas. Problemen man kan råka ut för delas nämligen in i två huvudkategorier: fysiska och logiska, och det är de fysiska felen som beror på mekaniska eller elektroniska fel – hårdvarufel. De logiska problemen är mjukvarurelaterade problem, där det inte är något fel på hårdvaran i sig.

– Vi får in övervägande fysiska fel till oss. Fallskador dominerar bland de problem vi får in, med en hårddisk som åkt i golvet, ett kabinett med SSD-diskar med skadade kontakter eller skadad elektronik. Men detta speglar däremot inte situationen i världen, eftersom vi ju får in de mer fysiska felen till oss, berättar Åke.

Vidare förklarar Åke att minneskortsproblem som kommer in till dom främst handlar om mjukvarumässiga fel.

– SD-korten dominerar bland de minneskort som kommer in till oss. Problemen är då främst mjukvarumässiga, och många gånger är det fel på filsystem, ofta på grund av att man dragit ur kortet när man skriver data till det.

Och för den som råkar ut för ett datahaveri kan det bli kostsamt, eller billigt, för att få tillbaka något som är ovärderligt – det beror helt på vad man förlorat och hur man värderar sin data. Hos Ibas ligger runt 90 procent av ärendena för privatpersoner i spannet mellan 5 000–10 000 kronor, även om de har extrema ärenden med pris på upp till 20 000 kronor.

En mekanisk läsarm som läser och skriver data från skivorna på en klassisk snurrdisk. Mekaniken är finkänslig, och kan skadas om en hårddisk exempelvis tappas i golvet.

Viktigt att göra rätt

När kraschen väl är ett faktum gäller det att tänka efter före. Åke förklarar att det är smart att först sätta sig in i problemet innan man själv gör något.

– Som drabbad är det oerhört viktigt att göra rätt beroende på vad det är för fel man råkat ut för. Många tror att de kan lösa problemet själva – men man ska börja på ruta ett: vad var orsaken som skapade problemet? Är det något mekaniskt så är bästa tipset att inte röra något – använd inte hårddisken över huvud taget – det finns ingen mjukvara som kan laga mekaniska fel.

Åke berättar vidare att det många gånger är användarens egna försök som kan ställa till det ytterligare, med flera fall där data som kunde ha räddats istället blivit helt förstört på grund av det man själv försökt göra för att få tillbaka informationen som finns lagrad på den.

– Är man insatt kan man försöka med bra verktyg och program, men då måste man förstå sig på hur det fungerar. Störst chans att rädda data för hemmapillaren är egentligen att hårddisken bara dör – då fungerar inte enheten längre och vi får in den i det skick den var i precis när den gick sönder. Då finns stora chanser att allt går att återskapa, säger han.

Ett av Ibas labb i Tyskland där man räddar data från trasiga hårddiskar. Genom ett stort lager av reservdelar kan Ibas byta ut felaktiga delar mot fungerande.

I ett sådant scenario skulle det exempelvis kunna vara att kretskortet gått sönder, något som lämnar den egentliga datan på disken intakt. Då behövs en donator, alltså delar från en annan likadan hårddisk, för att kunna läsa ut data från hårddiskens sektorer, på exempelvis en snurrande hårddisk. För att kunna göra detta har Ibas ett stort lager med reservdelar som de kan använda sig av. Vissa gånger måste även hårddisken öppnas för att datan ska kunna räddas, vilket då görs i Norge, där man hanterar mekaniken i en helt ren miljö.

– När det gäller elektroniken får man leta efter rätt kretskort, och har man inte rätt grundinformation på den styrkretsen kan man riskera att förstöra data bara på grund av det. Det kan snabbt gå åt pipsvängen om man själv försöker montera på ett kretskort från en annan hårddisk.

Chansen att rädda data är stor

Sannolikheten för att rädda informationen på en kraschad hårddisk är ändå rätt bra. Allt beror så klart på omständigheterna, men som exempel berättar Åke om hårddiskars tålighet mot exempelvis värme.

– Vi ser exempel på att vanliga snurrhårddiskar klarar brandvärme bra – och att datan på denna är intakt även om elektroniken utanpå gått sönder. Chansen till en lyckad dataräddning på en snurrhårddisk som havererat ligger annars på över 85 procent. För SSD är siffran 60-65 procent.

– Anledningen till att den är lägre för SSD är egentligen bara en, och det är när man formaterat hårddisken av misstag så körs ibland en så kallad trim-funktion för att radera diskens flashar – något som ger en bättre prestanda men samtidigt förstör den data som finns på SSD-disken, förklarar Åke.

En formatering på ett minneskort kan däremot vara lättare att hantera, framförallt om kortet inte använts efter att det formaterats.

– Vid överskrivning med ny data är det mer varierade resultat på räddningsmöjligheterna. Ibland går det få fram filerna, och då bara numrerade utan sitt ordinarie namn, men kanske inte alla filer. Vissa filer, eller bilder, kan också vara skadade, säger Åke och fortsätter:

– Det räcker nämligen med en överskrivning för att data ska vara oläsbart, en eller flera överskrivningar har exakt samma påverkan när det gäller magnet- och flashbaserade lagringsmedia – har du ändrat polaritet i ett mönster så är det borta. En kvarleva från förr är en sorts standard för att skriva över data flera gånger, som bygger på teorier om att man skulle kunna läsa data som skrivits över.

För dig som ska sälja en begagnad hårddisk eller ett använt minneskort innebär detta alltså att det räcker det med en överskrivning för att du ska vara säker, exempelvis genom att fylla kortet. Men det finns två brasklappar: den ena är att det inte räcker med att bara formatera eftersom det inte innebär att man skriver över själva filerna (det är därför det går att rädda data från en formaterad hårddisk eller ett minneskort), och det andra är att det är svårt att skriva över just alla områden på hårddisken eller kortet – något som då måste göras med hjälp av ett program.

När vi summerar allt det viktiga kring hanteringen av data och hur man ska lagra sina bilder på ett smart vis, så summerar Åke hur man ska tänka i tre olika punkter:

– Se till att köpa en hårddisk för ändamålet, så att det blir rätt. När du väl köper en ny hårddisk så undvik noname-diskar – det finns många företag som kan göra billiga hårddiskar, men håll dig till en tillverkare som håller gör hårddiskar med hög kvalitet. Och så klart backup – se till att ha extra kopior på dina bilder, avslutar Åke.

Elva frågor om hårddiskkrascher - så gör du

Kamera Bild har tidigare fått in flera frågor rörande problem med hårddiskar, skadade bilder, konstiga filer och läsproblem från minneskort. Ja, problemen man kan få är helt enkelt många – och därför passar vi på att låta Åka svara på några av de vanligaste frågorna vi råkat över:

Jag sparar mina bilder på en extern hårddisk. När jag nu kopplar in den i datorn hittar den inte hårddisken, och säger att jag ska formatera den. Vad har hänt och hur når jag mina bilder på den?

– Det första tipset är att inte göra formateringen. Det är bara ett automatiskt standardtips från ditt operativsystem att du ska formatera den, för att sedan kunna använda den. Det förslaget bygger nämligen inte på att du ska kunna komma åt innehållet, utan för att du ska kunna använda hårddisken med operativsystemet. Det som hänt kan vara både ett fysiskt eller logiskt fel. Om någon ringer oss om detta så är en felsökning nästa steg. Det blir lite som »varför startar inte min bil?« Antagligen blir det dataräddning med hjälp av en mjukvara om man vet att man inte tappat den.

Jag tappade min hårddisk (ej SSD) i golvet och inget alls händer när jag kopplar in den. Den är som död. Är det kört att få tillbaka innehållet?

– Här finns det mycket goda möjligheter att få tillbaka innehållet. Alla egna räddningsförsök undanbedes, mekaniska delar som rör sig kan förvärra det hela eftersom det är en hårddisk med sådana. Det blir helt enkelt bara värre om man kör vidare själv.

Innan jag fotograferade en gång formaterade jag minneskortet i kameran. Det var dumt, eftersom jag hade bilder där som jag inte sparat. Är de borta för alltid? Jag har tagit några nya bilder på kortet.

– De är inte borta om de inte har skrivits över av de nya bilderna, vilket betyder att filerna går att återskapa med dataräddning. Men det måste till verktyg för att rädda bilderna. Hade personen inte tagit några nya bilder alls skulle man med stor sannolikhet få tillbaka alla bilder på kortet.

Jag fick läsfel på några bilder på en hårddisk när jag förde över dessa till datorn. Bör jag byta hårddisk? Finns risk att allt försvinner?

– Jag rekommenderar bestämt att du ska byta hårddisk. Är det fysiska läsfel på skivytan så skulle jag byta direkt. Det som hänt är inte bra, och ja – det finns risk för att allt försvinner. Det kan också vara möjligt att rädda även de filer med läsfel, men det beror på fall till fall.

Det klickar från min hårddisk men allt fungerar som det ska i övrigt. Vad har hänt?

– Att det klickar i hårddisken beror i princip alltid på att armarna på en snurrdisk slår i sina ändlägen. Här talar vi minuter innan kraschen. Hårddisken kan inte längre positionera sin läsarm för att läsa data, den vet inte vad den ska göra, och det leder till att det klickar. Här finns det bra utsikter att rädda data om hårddisken kraschar – det är en klassisk så kallad »headcrash«. Men kör man vidare och försöker prova att laga så kan man förlora data.

Jag råkade dra ur min hårddisk ur datorn när den kopierade filer. Nu ser det ut som om hårddisken är helt tom?

– Filsystemet har kraschat, men det finns ingenting som tyder på några mekaniska fel. Antingen jobbar man med ett bra räddningsprogram, eller så vänder man sig till en professionell dataräddare. Man ska inte formatera disken i tron att den ska rätta till sig själv. En idé är att göra en klon och köra dataräddning på kopian.

Vi hade åska och datorn gick då sönder. Hårddisken går inte att läsa från en annan dator. Går något att göra åt saken?

– Här ser det ut som om en strömspik har slagit ut elektroniken på hårddisken. Det kan även vara läshuvuden som slagits ut. Mycket tyder på att datan går att rädda, kanske genom att byta elektronikkortet på hårddisken.

Jag la undan en bildarkivs-hårddisk med bilder för runt tio år sedan. Nu när jag tar fram den och ska kopiera filerna får jag filfel. Vad har hänt?

– Det kan vara så att disken har kärvat ihop, rent fysiskt. Det är inte jättetroligt, men möjligt. Större chans är att det beror på operativsystemet – vi vet inget om filsystemet. Hårddisken behåller sin polaritet i magnetskiktet över lång tid – själva datan – och snurrhårddiskar har extremt lång överlevnadstid vid lång förvaring.

Fläkten gick sönder i min NAS och hårddisken blev överhettad. Nu fungerar det inte att läsa filer från hårddisken. Går bilderna att rädda?

– Helt klart här är att det varit varmt under en längre tid. Det mesta tyder på att det blivit fysiska fel på hårddisken, som inte klarar av att köras för länge i för hög värme. Det är däremot inte troligt att värmen har skadat datan på disken, så jag tror nog att bilderna går att rädda till 100 procent i detta fall.

Min hårddisk visar alla bilder i katalogerna, men de verkar inte ha någon storlek, 0 byte. Vad har hänt och vad gör jag åt det? Filnamnen stämmer däremot.

– Det här är ett mjukvarufel. Jag tror absolut att all rådata finns kvar på disken. Har det inte skrivits data till disken så finns mycket goda förutsättningar att hitta filerna med hjälp av dataräddning. Jag känner igen problemet och det brukar vara svårt att fixa på egen hand.

Jag köpte nyligen en ny mekanisk hårddisk och det började bli fel efter bara några dagar på den. Vad beror det på, och kan jag fortsätta använda den – den är ju ändå helt ny?

– Just mekaniska diskar tenderar gå sönder nästan direkt i början av sin livstid om de har tillverkningsproblem. Har de däremot klarat de första månaderna är det inte fabrikationsfel som är orsaken, då är det snarare åldersproblem man råkar ut för.