Romantik & teknik

De olika metoderna ger Johan större frihet att få fram det han vill. Men exakt vad det är kan han inte sätta fingret på.

Johan Margulis

Bor Uppsala

Utrustning Canon 5D mark II, favoritobjektiven är Sigma 50mm f/1,4 och ett Canon 70-200mm f/2,8 IS. På önskelistan står ett bra 35m-objektiv. Han har även en förkärlek för toykameror.

Hemsida  www.dancersbyjohan.se

–  För mig handlar det mycket om den positiva känslan jag får av själva skapandeprocessen, det är ganska egoistiskt egentligen. Jag försöker få en förståelse för mitt skapande, vad jag kommer ifrån och varför jag gör det jag gör. Någon självklar bild av mitt konstnärskap har jag inte, säger Johan.

Många av hans bilder innehåller dansare, det började som en fascination för Degas målningar från baletten i Paris. Sen såg han fotografier som visade balettdansare och tyckte att det var så vackert att han själv ville prova. Johan kom i kontakt med en dansakademi i sin hemstad Uppsala.

Där fick han vara med och fotografera och senare frågade han om dansarna ville vara med och iscensätta bilder utomhus, då Johan helst jobbar med naturligt ljus, vilket de ville.

–  Dans innehåller också många konstnärliga uttryck och människokroppen är väldigt vacker så det är en bra kombination, med mitt sätt att fotografera, förklarar Johan. Många beskriver mina bilder som romantiska och sensuella och jag tror att jag som person är lagd åt det hållet, fortsätter han.

När Johan ska fotografera en dansare har han oftast en färdig idé om hur han vill att bilderna ska se ut. Han väljer plats och miljö utifrån vilka känslor han vill förmedla. Dansaren får information om vad det är som eftersöks och skapar därefter ett rörelseschema som Johan sen kan utgå ifrån och se om det överensstämmer med hans vision.

–  De dansare jag jobbar med är väldigt duktiga så jag behöver sällan regissera dem, när vi kommit fram till vad som passar bäst kan jag fokusera 100 procent på fotograferandet. Jag har ingen assistent eller något annat jag behöver tänka på utan kan vara helt närvarande, menar han.

Fotointresset väcktes när Johan var 20 år gammal och fick en systemkamera av sina föräldrar. Då använde han foto som en avkoppling från sina studier.

–  Jag fotograferade allt möjligt som jag tyckte var vackert; stenar, löv och annat jag kom över. Sen insåg jag att det här var något jag var tvungen att fortsätta med och så fick det bli.

En av teknikerna Johan använder för att framställa sina bilder är polymertryck. Det går ut på att man skriver ut bilden på en typ av plastfilm, via plastfilmen överför man sedan bilden till en polymerplåt med en coating som är känslig för uv-ljus. Med hjälp av uv-ljus gör man sedan en etsning i plåten som man använder för att trycka bilden på ett akvarellpapper. Det finns olika tekniker för att applicera färgen på plåten, vilket gör att man kan få olika utseenden på den tryckta bilden. Johan jobbar även mycket med skanners och skrivare. Han printar en bild, målar på den och skannar in den igen.

–  Ibland vill jag försöka skapa ett djup i bilden, att där finns något utöver det man ser vid första anblicken. Det kan man förstärka med hjälp av olika tekniker, förklarar han.

Förutom bilderna på dansare har Johan flera andra projekt på gång. Under vintern ska han sammanställa bilder från Israel som tagits under en lång tid och förhoppningsvis ska bli en bok och en utställning.