Nyhet
Säkrare och snabbare i labbet
Jag försökte fota lite tidigare idag, det var så fint ljus ute. Men mina fingrar höll på att förfrysa och jag kände att jag gärna vill ha dem kvar. Idag ska mitt projekt redovisas och jag är lite nervös, men mest peppad. Som jag har skrivit tidigare lär jag mig så sjukt mycket av att höra vad lärarna och mina klasskompisar tycker om mina bilder, men framförallt lär jag mig genom att se på andras bilder.
Publicerad
Annons
I mörkrummet börjar jag känna mig mer och mer säker. Arbetet börjar gå snabbare. När man förut kanske behövde göra tio testremsor, behöver man nu bara gör några stycken. Det går snabbare att se på ett negativ och direkt se ungefär vilken belysningstid och filter som man kommer behöva använda. Men jag ser också vilka bilder som är enklare och svårare att kopiera, och vilka som helt enkelt inte kommer lyckas bli bra. Det är skönt och det känns så tydligt hur mycket jag egentligen har lärt mig under de här månaderna.
Det är nog inte bara jag som har blivit säkrare, utan man märker det hos mina klasskompisar med. Det är så kul då att våga prata om sina bilder men också att fråga om råd och åsikter och göra detsamma tillbaka. Detta har gjort att det oftast är väldigt trevligt nere i labbet. Man står där nere i mörkret, lyssnar på musik och pratar foto. Tiden brukar oftast bara försvinna utan att man märker det.
Annons
Men det blir väl räddningen nu när det är mörkt och kallt, att ha något som man verkligen tycker är kul och som man kan lägga ner mycket tid på.
Min kompis lånade precis ut ett par fingervantar till mig så nu ska jag nog ut och fota medans ljuset fortfarande är så fantastiskt som idag.
Önska mig lycka till!
Annons
lise.jpg
/Lise Hallén, Fridhems Folkhögskola
- Lises blogg, del 8
Annons
- Robert Henriksson bloggar från Nordens Fotoskola - Biskops-Arnö
