Två filmande systemkameror från Panasonic

Micro Four Thirds-formatet har mer och mer hamnat irampljuset. Många fotografer har tröttnat på att släpa stora kamerahus ochzoomar och byter till smidigare och lättare system eller kompletterar. OlympusPen och Panasonic GF-1 är två modeller som sålt bra eftersom de gör, i allafall nästan, samma jobb som större och tyngre kameror men i smidigareförpackning. Och kameran som startade trenden mot lättare kameror var justPanasonics G1-modell.

Panasonic G2 har samma sensor, nästan samma kamerahus, och vridbar skärm liksom föregångaren G1. Men under skalet döljer sig en del förbättringar. Bland annat finns möjligheten att filma vilket saknades på G1.

Den tryckkänsliga skärmen ger fotografen möjlighet att till exempel styra fokuspunkt och vitbalans även om det givetvis går att välja samma sak på traditionellt vis via knappar.

Samtidigt med lanseringen av G2 släpper också Panasonic en enklare och billigare modell, G10, som inte ska förväxlas med Canons modell med samma beteckning.

G10 skiljer sig från G2 bland annat genom att ha sämre upplösning i den elektroniska sökaren. Den kan liksom G2 filma men där storebror kan använda 720p HD i det mer högkvalitativa formatet AVCHD Lite kan G10 ”bara” filma i formatet Motion JPEG. Den har inte heller vridbar, tryckkänslig skärm som G2 och inte heller extern ljudingång.

I samband med lanseringen av de två nya kamerahusen släpper också Panasonic en ny paketzoom: Lumix G Vario 14-42mm/3.5-5.6 ASPH Mega O.I.S. Skillnaden mot Panasonics tidigare paketzoom för Micro Four Thirds, 14-45, är bland annat ett något kortare brännviddsomfång samt att objektivets bildstabilisering inte får en separat switch på objektivet. Istället styrs bildstabiliseringen från kamerahuset.

Mer om Panasonics nya kameror går att läsa senare i veckan då Kamera Bild är bjudna till pressvisning.